I måndags läste jag det igen i SvD: En insändare som klagade på att externa köpcentra brer ut sig på bekostnad av bostadsnära butiker och butiker i stadskärnorna.
Detta är, enligt skribenten, främst en fara för "äldre och funktionshindrade som ofta saknar bil".
Men vänta nu lite här...
Vi gör en empirisk studie i en mysig bostadsnära livsmedelsbutik nära mig. Försök bara ta dig in där med en rullstol eller rollator. Bara försök. Lyckas du öht baxa dig förbi vagnarna och korgarna som trängs i själva entrén fastnar du vid blomsterstörten. Alternativt framför den övergivna lastpallen intill kaffet, eller ett lass kartonger kvarglömda sen förra uppackningen i bröddisken.
Och sådär ser det ju ut. Små butiker är ju... tja. Små. Trånga. Alla som kört ett barn av en typ som inte snällt sitter still och mediterar i sin barnvagn i en sån butik vet att gångarna har exakt den bredd som krävs för att barnet ska kunna raka burkar från båda hyllorna samtidigt. Inte är det mycket plats där för en rulle modell större.
Besök även en modern stadskärna en halkig vinterdag. Med en rollator eller ett par kryckor. Försök sen att ta dig fram till butiken över de pittoreska kullerstenar som lusar ner allt fler miljöer och gör framkomst nästan omöjlig för funktionshindrade.
Faktum är faktiskt att avsaknaden av privat bil hos de stackars billösa äldre och funktionshindrade inte nödvändigtvis innebär att de är hänvisade till apostlahästarna. Har man svårt att gå har man svårt att gå korta sträckor också. Om vi inte ska tänka oss en mysig butik i varje trappuppgång och varje kvarter så är ju den som har svårt att gå eller cykla lika stekt om det är 1 km till butiken som om det är en mil.
Det är därför vi har Färdtjänst och Servicelinjer. Har man svårt att gå får man alltså åka taxi alternativt en servicebuss.
För den rullstolsburne innebär detta biltransport till köpcentrumets entré följt av bekväm shopping i rymliga butiker, där man kan ta sig fram utan att be medmänniskorna om hjälp att röja undan hindren.
Jag vill påstå att de där små mysiga bostadsnära butikerna främst är bra för unga singlar med gott om pengar. De har inga problem att gå, de köper de små förpackningar som ryms i små butiker, de bryr sig inte så mycket om att det är dyrare än i de stora butikerna.
Men att protestera mot externhandel för att det är dåligt för unga singlar med stålar kniper förstås inte riktigt lika mycket poäng som att protesten är till stöd för "äldre och funktionshindrade".
