Linda Skugge skrev i lördags en krönika om alla okunniga mesproppar som sätter sig på landets akuter med åkommor som inte behöver akutvård. Att dessa föräldrar med barn som har falsk krupp, feber, rännskita och förkylningar inte borde vara där, utan läsa på, lita på sin intuition och framförallt inte ta plats på akuten från mer akuta fall.
Jag tror att det finns några uns av sanning i detta (även om man som vanligt kan diskutera Skugges dubbelmoral). Det ÄR nog många som åker till akuten i onödan. Men jag tror inte de gör det varken av illvilja (mot de som bättre behöver vården) eller för att de är mesiga. Många saknar säkert kunskap, men ska man kräva att föräldrar intuitivt kan skilja på feber vid "bonnaförkylning" eller hjärnhinneinflammation? Är man verkligen "sjukt okunnig" om man står handfallen, panikslagen och livrädd första gången barnet får falsk krupp?
Ska landstinget med Filippa Reinfeldt i toppen lägga resurser på att utbilda föräldrar i hemsjukvård och att ställa diagnoser? Jag tycker inte det.
Jag tycker att personalen på akuterna skulle få tydligare mandat att faktiskt skicka hem/skicka vidare folk när deras prioritering är låg. Som det verkar nu så suckar alla och går på knäna över arbetsbelastningen, men låter ändå folk (som är där i "onödan") vänta i timatals. Flera av de som sitter där "i onödan" vet kanske inte om det, men skulle gladeligen gå därifrån om de fick veta att väntetiden är väldigt lång eftersom de prioriterats lågt och att det finns bättre alternativ (t.ex på vårdcentralen som öppnar morgonen efter eller en närakut som kanske har kvällsöppet).
Det finns väl ingen som propsar på sin plats om man vet att man har den i onödan?
Man kan ju tycka att en som är civilekonom kunde se helheten lite större än jämställdheten är boven bakom stresssjukdomar och att barn blir stressade och inte får sina behov tillfredsställda. För just så skriver Malin Thurezon i SvD idag.
Dagligen debatteras olika vinklar på jämställdheten, men få talar om vilka konsekvenser jämställdheten får för barnen. Både mamma och pappa ska kunna arbeta heltid, men det leder till att de små barnen har arbetsdagar som är längre än heltid.
Ehh, ursäkta med det är inte jämställdheten som kräver heltidsarbeten åt båda föräldrarna. Det är denna konstanta konsumtionshets som kräver det. Vi ska ha superstylade hem, nyaste teknikprylarna, snabbaste bilen och PoP-igaste barnen. Jag kräks snart på POP-randigt och SUV (fast jag är lika god kolsupare själv... hmmm..).
Min ordination (betänk att jag inte är raketforskare, vem som helst kommer på detta) för mer jämställdhet och mer tid med barnen är
-Bo praktiskt och med god ekonomisk marginal. Köp inte inredningstidningar om hemmet är helt och fungerande. Släpp hetsen på att det ska vara dammfritt och färgmatchat.
-Jobba lika mycket båda två. Dela på allt ansvar, alla mödor och bekymmer. Era barn är viktigast för er båda. Och era jobb är lika viktiga för helheten.
-Involvera barnen. Barn kan också vara med och slipa trädgårdsmöbler, städa sina rum, sortera strumpor, pynta, duka och damma. Jag har mina mysigaste stunder med sonen när vi lagar mat och pratar om ditt och datt.
-Barn upplever äventyr och har kvalitetstid även på närmare håll än Thailland. Åk till en djurpark, bygg en lådbil eller långtidshyr en stuga på natursköna Gotland, i fjällen eller nåt ställe som inbjuder till mer än poolside och Bamseklubb.
Det kommer alltid finnas barn som föds till fel"föräldrar. Föräldrar som inte förmår, förstår eller vill göra allt för barnens bästa. Vi har sett det i det skakande reportaget om Louise, dessförinnan i Bobbys fall och nu läser jag på aftonbladet.se att en 9åring tagit livet av sig. Två barn har dött och en tvingats leva i vanvård och sexuellt utnyttjad. Det blir för mycket att ta in, och ändå är detta inte allt.
Och det går ju såklart inte att som normal, psykiskt frisk vuxen förälder att förstå hur man som mamma sparkar ut sin 10åriga dotter eller hur man tänker när ens son tvingas ligga naken ute i snön. En sån förälder är sjuk och samhället ska gå in och ta över ansvaret och se till att barnets bästa tas tillvara. Barnets bästa är bevisligen inte att vara med sina föräldrar, därför blir det så hemskt när fall som Louise eller Bobbys faller mellan stolarna och ingen med befogenheter ser något eller har tillräcklig kunskap.
Det höjs röster att socialcheferna i Vetlanda ska avgå (en har redan gjort det) och visst ska man sparka folk. Inte som straff, men för deras inkompetens. Jag tycker också att alla tjänstemän som varit inblandade i fallet ska granskas och ställas inför rätta om de kan ha begått tjänstefel. Det ska inte vara så "enkelt" att man lamt ber om ursäkt och sen förpassas med svansen mellan bena till ett rum längre ner i korridoren. Nej, varför inte se till att alla som jobbar med så här svåra fall är legitimerade och kan prickas och varnas av ansvarsnämnder eller i grova fall bli av med legitimationen?
Skrivet av: Barnsidan
Hittade denna roliga evighetsfylleriövning på Katerinas mama-blogg. Här är mina svar för igår.
Dagens städ: Tvättstugans arbetsbänk har belamrats av allehanda grejer. De är numera fins packade i lådor och ska upp på vinden. Passade på att använda arbetsytan åt att vika och mangla linneservetterna (som legat sen i julas...)
Dagens klädsel: haha. min vanliga fet/gravid-uniform - tunika och tajts.
Dagens träning: Gräva i trädgården. har planterat 11 syrener och ett äppelträd
Dagens tvätt: Ingen
Dagens mat: Piccata Milanese
Dagens barntjafs: Borsta tänder i badrum eller i sängen framför hockeyn.
Dagens partnertjafs: Borsta tänder i badrum eller i sängen framför hockeyn.
Dagens kärlek: "Somnade du i soffan igen?"
Dagens synd: Två ostmackor framför House.
Dagens depp: Känner mig som en valross utan vatten. Fet, valkig och säkert lika orakad.
Dagens kick: Kollade vilken graviditetsvecka jag är i. Har passerat halvtid!
Dagens tvångstanke: Måste äta mer feta fiskar (och slippa alzheimers)
Dagens mys: Laga mat tillsammans med sonen medan dottern var ute och rände med granntjejerna.
Dagens irritationsmoment: Så trött hela tiden. Orkar inget.
Dagens längtan: Lite varmare och lite mindre blåsigt väder så sista gräsfröna kan komma ner i jorden och börja gro.
Dagens oro: Ingen faktiskt, förutom min ständiga fasa att sommaren ska bli yung och jobbig...
Dagens skuldkänslor: Så trött jämt. Känner mig tråkig.
Dagens dubbel: Visades nog på TV'n när jag somnade i soffan
Fyll gärna i dina svar antingen via kommentarerna eller i forumet.
Har du kollat upp nån granne, ett gammalt ex eller en kollega på ratsit.se? På ratsit.se kan man med enkla klick komma åt alla svenskars inkomstuppgifter. Uppgifterna är offentliga så det är inget olagligt som försigår på ratsit.se.
Men jag kan ändfå inte låta bli att tycka det är lite vämjeligt att kolla upp nåns uppgifter, det skulle kännas som att smygläsa nåns mejl eller sms. Jag skulle inte vilja vara kompis med nån som snokar i mina fickor eller kollar upp mina inkomstuppgifter. Därför vill jag heller inte kolla upp nån annan.
Men det största frågan är ändå - varför gör man det? Är det för att stilla nyfikenheten, för att mentalt känna sig överlägsen nån man ogillar eller bara för att elda på avundsjukan?
Jag fattar ärligt inte, men många säger att det blir som ett gift - ett beroende.
Jag har börjat läsa bloggar igen efter en lång tid av tidsbrist. Fotbollsfrun har nu kommit ur omklädningsrummet som Malin Wollin. Malin är otroligt flitig krönikör på massa olika ställen och har en av Sveriges roligaste bloggar! Här är en lista/stafettpinne som jag sett flera göra och skicka vidare.
Är: gravid
Ger intryck av att vara: småfet
Mår: toppen! det är vår och snart åker vi till landet
Ska: jobba
Har: just installerat om iTunes
Bör: klippa håret
Kan: göra bakåtkullerbytta, hjula och stå på händer
Blir glad av: musik och mina barn
Vill ha: fina kläder
Skulle vilja: ha varit på fjällsemester
Tycker om att: pyssla tillsammabs med mina barn, plantera och greja i trädgården
Drömmer om: bebisens ankomst
Längtar till: Floridaresan i höst
Fasar inför: sommaren och att jag kommer samla på mig massa vatten och få en tung sista tid av graviditeten
Har ett brinnande intresse för: mina barn och att förändra världen (haha, så pretto)
Bryr mig om: familjen såklart
Trivs med: att lata mig och tänka bort alla måsten och "så här borde
det vara". har har landat i nån konstig känsla av att inte orka sträva
så mkt istället vara nöjd och tacksam för allt det fantastiska man
faktiskt har.
Känner obehag inför: inredningstidningar
Planerar att: bygga växthus
Bor i: grå villa i vallentuna
Skulle vilja bo: vid haaaavet
Klär mig gärna i: tunika och tajts just nu. gympadojor.
Äter gärna: bulgur, rött kött och ost
Dricker gärna: rött vin (men inte nu såklart) och vanligt kranvatten
Tränar: på bättre tålamod och disciplin. joggar en del
Tittar ofta på: House, Lost, Dexter (kollar galet mkt på tv nu)
Lyssnar ofta på: Säkert, Timo R, Depeche, Anna Ternheim, Libertines, HH och mycket annat
Läser: deckare, psykologiska draman, bekännelselitteratur (snart: Bitterfittan) och om människors tragiska levnadsöden.
Prenumererar på: Ingen just nu. Har kommit på mig själv med att köpa mama oftare än mitt samvete tillåter.
Idag: ska jag jobba och övervaka gräsmatteanläggandet (välta, kratta, så, gödsla ska jag göra efteråt)
Imorgon: åker vi till landet!
Igår: gallervältade, krattade, sådde, gödslade vi nyanlagda gräsmattan på framsidan. Kollade på House och slocknade vid 22.30
Nu: är det snart lunch
Vill se: nåt på bio. Insåg just att "nya" Bond finns på DVD - hopplöst efter på filmfronten
Vill göra: gå på restaurang Kungsholmen med T, prata, åka hem tidigt och vakna utvilad och med icke-ond rygg
Glad över: att det är vår och att jag inte mår gravidilla mer.
Arg på: Massa saker, men det är så mycket jag inser att jag inte har
makt att förändra... väljer att vara positiv och glad ett tag.
Stolt över: mitt liv och mina barn
Rädd för: mobiltelefoner, att bebisen ska vara skadad eller skadas
under förlossningen, klimatförändringen, att bli sjuk i cancer, att mina barn ska bli sjuka eller må dåligt
Nyfiken på: att byta karriär
Lycka: att vara frisk och kunna få barn
Sorg: att livet är så kort, mormor och farfar som nyss dött påminner om det.
Älskar: T, mina barn, mamma, pappa, bror, ett par tre väninnor.
Hatar: hat
Äter: för mycket (i höst blir det VV och milslånga vagnpromenader!!)
Sover: som en stock och länge
Dansar: helst inte
Lever: upp på våren och för att finnas för mina barn (oj, och jag kallar mig feminist??)
Spana också in nya bloggarna Katerina Janouch (mama) och Ann Söderlund (amelia)
Skrivet av: Barnsidan
