Det verkar vara en helt underbar pekbok. Så här skriver förlaget själva:
Pekboken Sommar är en bok för de minsta barnen, som aldrig tidigare har upplevt sommaren eller i alla fall inte minns den. Den har skapats med barnets storögda förvåning som inspirationskälla.
I Sara Lundbergs poetiska bilder finns stora, tydliga saker att peka på för de yngsta och många andra upptäckter att göra för de något äldre. Här kryper lilla snigel bland smultronbladen, och kon betar på ängen med smörblommor. Barnen metar i en sjö med näckrosor, badar och cyklar på upptäcktsfärd. Och mot den blå sommarhimlen svävar en vit mås.
Otroligt vackra illustrationer, varje sida är ett konstverk! Kolla i blädderexet.
Pekboken är barnets första faktabok, där det tillsammans med en vuxen möter några av sina allra första ord och begrepp. Och handen på hjärtat, är det verkligen de traditionella pekboksorden som anka, banan och boll som känns mest angelägna att presentera för barnen? Eller finns det annat vi hellre vill visa dem? I Sommar får vi ta del av en älskad årstid som den upplevs med alla våra sinnen. Med stor känslighet för detaljerna i den svenska naturen, fångar Sara Lundberg på ett visuellt kraftfullt sätt det finstämda i tillvaron. En härlig gemensam läsupplevelse för vuxna och barn!
Skrivet av: Barnsidan
Har tittat på TV (det händer inte så ofta, så ta fram intresseklubbens anteckningsbok nu! :)) och sett två på var sitt sätt gripande dokumentärer.
Den första handlade om Magne i norska Markebygda som på grund av en hjärnskada blivit instängd i sin egen kropps begränsningar. Sina första två år låg han bara på rygg och läkare menar att hans hjärna är så skadad att han för alltid kommer vara på ett spädbarns nivå vad gäller motorik och intellektuell förmåga. Fram till han var 27 år satt han bara i soffan hemma hos sina föräldrar - till synes utan någon som helst kontakt med omvärlden. Han kunde inte gå, inte prata eller göra sig förstådd på nåt sätt.
Men efter att föräldrarna kommit i kontakt med Domaninstitutet i USA och inlett ett omfattande program för intellektuell stimulering, motorisk träning, kommunikativ träning, kosthållning, syrerik andning mm så har Magne lärt sig gå och även skriva. Så för första gången kan han nu med egna ord berätta hur han varit instängd i sin egen kropp.
"Jag är Magne Skåden. I 27 år har jag varit fånge i mig själv. Nu är
jag
fri. Jag tror inte jag är ensam om att vara fånge i mig själv. Därför
vill jag berätta min historia."
Se hela inslaget - du har till den 29/6-2010 på dig. Här nedanför kan du se ett klipp:
Nästa program jag såg verkar handla om något helt annat, nämligen curlingföräldrar i Storbritannien. I programmet fick man stifta bekantskap med mammor, pappor och barn som förlamats helt av rädslor och oro. Mammor som vill operera in chip i sina barn, pappor som hellre kedjar fast sina ungar vid tv-spel än låter dem åka buss själva till skolan och barn som dagligen får höra om den försvunna Madeleine i sedelärande syfte.
En gripande scen är när treåriga Julia visar oss på alla faror i familjens trädgård. "Här kan gräset vara halt", "Den här grenen har taggar och är farlig", "Den här växten (en tistel) är taggig och det kan finnas fler så man måste alltid ha skor utomhus", "Här finns det elektricitet och det kan man DÖ av" osv.
Samtidigt som det är skrattretande att se dessa föräldrar så är det oändligt sorgligt att se alla dessa barn som inte får leka, inte får vara med kompisar eller växa upp med tilltro till sin egen förmåga. Vad kommer det bli av dessa barn?
Se hela inslaget - du har till den 21/6-2010 på dig
De två dokumentärerna står i bjärt kontrast, samtidigt finns det en röd tråd. Det är barn som är instängda. Antingen ofrivilligt i sina kroppar eller barn som begränsas eller stängs inne i sina föräldrars ångest, oro och rädslor.
Skrivet av: Barnsidan
Efter veckor av utvecklingssamtal, vabdagar, studiedagar, lovdagar,
planeringsdagar, vårsalonger, förskolans dag, föräldrarådsmöten etc mm så
tackar jag nu nej till att bidra med "valfritt antal tårtor" till skolavslutningens tårtbuffé.
Och
jag tänker inte ha dåligt samvete. Nejdå. Inte alls.
Jag måste verkligen stålsätta mig för att inte falla till föga och komma med en tårtjävel på skolavslutningen.
Jag fattar inte hur andra föräldrar gör! Men det är nog för att jag adderar ihop vad enskilda familjer gör till en idealbild av vad "alla andra" gör. Och även om jag värjer mig så finns idealbilden där och den går att mäta sig mot. Men alla föräldrar hämtar inte klockan 15, alla ställer inte upp och bakar varenda gång och det är långt från alla föräldrar som har eeeevighetslånga sommarlov, och ledigt alla andra lov. Jag tror faktiskt att det var flera föräldrar som inte var på
barnens vårsalong i skolan idag. Och det är nästan så jag har lust att applådera dem! :)
Det räcker med att nån eller stor del gör en grej så känner jag att "alla andra" gör sig eller så. Och det är det som är roten till all den stressa och "majterror" som bland andra Helene Sigfridsson och Leo Lagerkrantz skriver om. Jag tycker att Helene drar fel slutsats när hon menar att det är förskolans och skolans alla aktiviteter som står för stressandet. Det är vi föräldrar som är roten till stressen. Vi har möjlighet att ändra våra värderingar angående vilken tid barnen får ta och istället omvärdera och ta tillvara de unika chanser man får när man bjuds in till den del av barnens liv man själv inte deltar i.
För det första tror jag att jag, och många med mig, ibland har större drömmar än vad som får plats när man har satt barn till världen. Man behöver inte offra allt för barnen, lika lite som man måste offra allt för jobbet eller döda sina drömmar. Det går att hitta något som liknar balans, men det är jobbigt och trist, att pussla och fixa vareviga dag. Men framförallt måste man sätta upp vattentäta skott mellan olika delar i livet, var sak har sin tid. Man blir mer effektiv om man koncentrerar sig på en sak i taget, man kommer i mål med fler saker. Fler saker i mål ger mindre stress!
För det andra; Syna duktighetsbluffen och sprid den inte vidare! Ha inte ångest över vad "alla andra" gör. Dels är det ju faktiskt inte så att "alla" gör allt du målat upp. Men sen tror jag att många ljuger, skarvar eller åtminstone putsar lite på sanningen för den ska skina lite extra när det kommer till alla saker man kan plocka duktighetspoäng på. Ingen är superhjälte, inse det! Bjud lite på dina egna tillkortakommanden så kommer du få en störtflod av gillanden och befriande anekdoter från andra föräldrar som inte heller orkar vara så där duktiga som man tror att "alla andra" är.
För det tredje så är det mest mammor som känner den här duktighetsstressen och tar hela smällen i form av mer vabdagar och mer deltidsarbete för barnens skull. Papporna måste komma in på banan och ta sin del av ansvaret! Pojkar och flickor behöver sina pappor i sin vardag. Det räcker inte att ha "kvalitetstid" på helgerna och semestern - för ett barn är livet här och nu, det händer saker hela tiden. Man måste finnas där. Fredrik Reinfeldt formulerade sig bra tycker jag.
Det fjärde, och nu hoppas jag ni läst ända hit för det här är det viktigaste, är att du måste få med dig barnen. De känner också det här med "alla andra" och kommer bli så besvikna och ledsna när du inte dyker upp på föräldrafikat eller kommer och ser dem på kabarén. Och det är ju här som tumskruvarna verkligen skruvar åt hjärtat. Man vill ju inte göra sina barn besvikna! Men barn är väldigt praktiska av sig, de förstår om du berättar att du inte kommer på föräldrafikat för du hellre vill lägga tid på att göra något skoj som du ni själva styr över. Sen måste man förlita sig på att personalen på förskola och skola tar extra hand om de barn som inte har någon förälder närvarande på skolavslutningar, uppvisningar etc. Aktiviteten sker faktiskt på deras initiativ och ansvaret för barnens välbefinnande ligger hos dem så fort du inte är närvarande.
Skrivet av: Barnsidan
Händige Manny är en lärorik serie för barn mellan 2-5 år där du får följa med Manny och hans talande verktyg på olika uppdrag. Varje episod bjuder på sång, roliga äventyr och barnen får möjlighet att lära sig lättare engelska ord.
Ny tävling på gång! Vinn nya Manny fixar allt. Tävlingen pågår hela
sommaren. Klicka här för att delta!
© Disney
Skrivet av: Barnsidan
Kolla vad fina skosnören! Eftersom jag är så gammal och efter nuförtiden gillar jag allt som är retro :)
Skrivet av: Barnsidan
Jag undrar när jag kommer komma ikapp. I flera år har jag mentalt alltid legat efter minst en halv årstid. När julen kommer tycker jag det är lagom att höstmysa med soppa och tända ljus. När det är skolavslutning känns det som att man kanske borde ta bort påskpyntet. Osv, hela året om är jag helt efter. Kommer det blli värre med åren eller kommer jag hinna i fatt tiden igen?
Det känns som alldeles nyss var det sportlov och nu blommar magnolian!
Allt det här snacket om mindfulness verkar mycket lockande. Att leva i nuet, ta tillvara och uppskatta det som är och händer nu. Det låter ju vilsamt och skönt - men samtidigt sjukt stressande eftersom jag då alltså först måste komma ikapp för att komma till "nu".
Skrivet av: Barnsidan
En av de grejerna med att ha kalas är att barnen, och vissa är känsligare än andra, blir speedade och rätt jobbiga med allt socker de får i sig. Det är saft, kakor, bullar, glass, tårta, mer saft och ovanpå det en godispåse vid hemgång.
Jag har börjat lägga ner lite andra saker än sötsaker i godispåsen, tex kan man lägga ner ett ark klistermärken, en låtsastatuering, ett luktsudd eller så. De här små kluriga pusslen är garanterade att hålla barnen sysselsatta en liten stund. Just de här är från shoppen på Tom Tits, men liknande finns säkert på andra ställen om du inte vill beställa dem direkt från Tom Tits.
Skrivet av: Barnsidan
Jag hade ju läst på innan vi skulle få komma och bo på det så kallade "Alfonshotellet" och var förväntansfull över alla fantastiska saker som utlovades. Mest sugen var jag nog på att kolla in Alfons helikopter och se vad hotellet gjort för att kalla sig "barnhotell".
Allt var över förväntan! Här kommer några utvalda grejer vi, förutom Alfons lekhörna, tyckte var speciellt bra och smarta.
1. I badrummet och på alla toaletter fanns det pallar så små barn kunde nå upp och tvätta händerna. Genidrag!
2. Små detaljer som gör att barn känner sig välkomna. En badanka i badrummet till exempel.
3. Barnpassning på rummet. När småttingarna ätit, snickrat med Alfons, flygit helikopter, läst böcker och kollat på film i Alfonsbion är det skönt att gå upp på rummet och lägga sig. Vill man som förälder då ha en mysig stund på tu man hand kan man låta proffsiga barnpassarna Nannynu passa barnen på rummet. Mamma och pappa kan med gott samvete ta sig lite barnfri tid - med barnen i trygga händer. Smart!
4. Man kan besöka Alfonshotellet utan att sova över! På lördagar och söndagar dukar Alfonshotellet upp för familjebrunch och då står hela Alfons lekhörna, inkl bion, helikoptern, biblioteket, snickarhörnan mm till förfogande! Boka bord innan, det blir fort fullt!
5. Prisvärt! Att bo på Alfonshotellet, med allt som ingår, är mycket prisvärt. Det kostar under tusenlappen för hela famijen, då ingår hotellrummet, fri parkering, frukost och tillgång till Alfonsavdelningen. Så ska ni som familj (oavsett om ni är en eller två vuxna!) besöka Stockholm kan jag verkligen rekommendera att ni tar in på Rica Talk Hotell i Älvsjö just utan för Stockholm. På bara några minuter tar ni er med pendeltåget direkt in till T-Centralen där shopping och alla Stockholms sevärdheter finns inom nära avstånd.
(Stort tack till Skugge&Co samt Rica Talk Hotell som lät oss komma och prova på att bo på Alfonshotellet)
Skrivet av: Barnsidan
Idag öppnar sajten kalasdags.se upp sina portar.
Sajten handlar om barnkalas; kalasteman, lekar, aktiviteter. Sajten hjälper dig hitta kalasfixare (arrangörer, butiker, artister mm) och hoppas kunna inspirera med tre olika bloggar!
Ta en titt vettja! :)
Skrivet av: Barnsidan
I nåt snyggt nummer av nåt glossigt magasin läser jag om folks hotelldrömmar. Ett hotell är väl ett hotell, är väl ett hotell? Ett ställe man ska sova på och sen dra vidare från? Jag fattar inte grejen med att betala extra mycket för att det är fondtapeter, konstnärliga väggmålningar och takterasser med snygga men totalt osköna möbler på.
När jag är ute och reser vill jag ha ett hotell med rena lakan, rena toor, bra in- och utcheckningsmöjligheter och god frukost. Sen skiter jag högaktningsfullt i atriumgården eller vilken kuf som inrett just mitt rum.
Men det jag har mest emot designhotell är att man känner sig som en jättelik elefant i en porslinsaffär när man kommer med alla barnen. Som inte kan sitta snyggt i en vit soffa, eller som inte förstår att man inte petar på varenda snygg petit four på frukostbuffén och inte ens har vett att se att någon faktiskt tänkt ut hur tygerna matchar.
Men nu verkar Rica Hotels ha gjort en sann hotelldröm för barnfamiljer (och en sann mardröm för alla yogande storstadsinglar hahaha) i det nya Alfonshotellet som ligger i Älvsjö.
Där hittar man Alfons helikopter, en snickarbod och såklart en massa barnanpassat i menyn och även i baren. Jag skulle tippa att om man nångång ska få träffa Alfons hemliga vän Mållgan så är det nog just här!
Skrivet av: Barnsidan