För sju år sedan lanserades världens första plåster med textur, en yta med gosigt tyg för barnen att klappa på. Gosedjursplåstret var en unik innovation och mer än en miljon barn har tröstats sedan starten 2011.
Nu är det Babblarnas tur att komma till barnens undsättning och plåstren kommer i tre olika versioner; en för dagligt bruk när barn är ledsna eller oroliga, en för natten vid rädsla för mörker och en för små sår.
Tröstplåster eller Gosedjursplåster som de också kallas, är en svensk innovation och det enda plåstret i världen med en mjuk, gosig yta att klappa på. Tröstplåster fungerar bra både hemma i vardagen men speciellt väl för barn som vistas på sjukhus eller är extra utsatta.
En ask med Tröstplåster Original för vardagsbruk kostar ca 39 kronor och innehåller sju av Babblarnas karaktärer.
En ask med Tröstplåster som lyser i mörker kostar ca 49 kronor och innehåller sju av Babblarnas karaktärer. Samtliga har ett litet hjärta som lyser när lampan släcks, vilket underlättar nattning av mörkrädda barn.
En ask med sårvårdsplåster med tatueringseffekt kostar ca 29 kronor och innehåller 18 stycken plåster med sex av Babblarnas karaktärer.
Från mitten av februari hittar du alla Babblarna som plåster hos Apotek Hjärtat, Lloyds Apotek, Apoteksgruppen, apotea.se, babyland.se, giftstory.se och snart även i dagligvaruhandeln.
Babblarna tröstplåster och sårplåster produceras och distribueras av Cuddlings AB. Läs mer och köp plåster och annat tröstande.
Skrivet av: Barnsidan
Missfall är något väldigt många kvinnor är med om, ändå talas det knappt om det.
Att det är så tyst och tabu med missfall gör att när man drabbas känner sig ensam om sina upplevelser. Innan jag fick min äldsta dotter fick jag missfall i vecka 13 och jag minns fortfarande hur misslyckad jag kände mig, som att det var mitt fel när bebisens hjärta slutat slå. Och varför hade ingen berättat att det var så vanligt? Man räknar med att cirka 20% av alla bekräftade graviditeter slutar i missfall. Och sen tillkommer alla de missfall som ibland misstas för att vara en sen mens.
Men när jag väl berättat att jag fått missfall så kom många andra (både män och kvinnor) fram och ville berätta om liknande erfarenheter. Det hjälper en att gå vidare, att veta att man inte är ensam.
Att berätta om graviditeten, drömmarna och förhoppningarna som gått i kras och inte osynliggöra missfallet är något som hjälper en att gå vidare och inte bära med sig sina känslor in i nästa graviditet.
Annsofie Adolfsson som skrivit en avhandling i ämnet tycker det är viktigt att bryta tystnaden kring missfalll. Hon tycker att man kan berätta tidigt om graviditeten.
- Drabbas man av missfall behöver man inte hitta ursäkter om varför man inte är sig själv eller varför man är borta från arbetet. Det kan underlätta i sorgen.
Skrivet av: Barnsidan
Jag har hört om folk som suttit med skrikiga och otåliga barn som efter
flera timmar fått höra att nu tog visst vårt vaccin slut. Jag har hört
att i Finland så måste vissa vaccinationsställen ha beskydd av polis för att folk inte ska tränga sig och börja bråka. Och folk tycker det är fördjävligt att de måste gå från jobbet för att vaccinera sig. "Kunde de inte ha kvällsmottagning?"
För 4 veckor sen åkte jag till vårdcentralen på lunchen för jag hade läst att vecka 45 skulle de börja vaccinera allmänheten. Tog nummerlapp och 6 minuter senare var jag vaccinerad. Jag har förstått nu att jag hade tur, detta var innan det var helt klart att allmänheten skulle få vänta ytterligare veckor för att barn och riskgrupper skulle få sitt vaccin först. Jag känner mig som en skurk, för att jag trängde mig före. Men det gjorde jag ju inte. De hade kunnat stoppa mig, men istället stack de allt och alla som var där då.
Förra veckan fick mina skolbarn vaccin i skolan. Vi fick hemskickat ett schema med vilka klasser som skulle gå i vilken ordning och att de yngre barnen fick komma på dropintid tillsammans med förälder. Jag fick gå tidigare från jobbet och så tog det 30 minuter att vänta och sen ta sprutan. Ingen panik och inget kaos. Allt var förberett.
Idag var det dags för 2åringen att få sprutan. Här var det mycket folk och många barn, men så otroligt bra organiserat! Till att börja med var det väldigt tydligt att BARA barn som är inskrivna på BVC kunde få sprutan där.
Sen fick man en nummerlapp och vänta ute i korridoren. Sen tog de in 10 åt gången som fick komma in i väntrummet där man fyllde i hälsodeklarationen, sen tog de 3 och 3 som fick gå och förbereda barnen, ta fram legitimation etc. 1 timme och 20 minuter tog det, inte en sur min.
Jag är så glad att vi bor i Sverige där vi alla får vaccin och vi får det gratis. Visst är det kanske bökigt och krångligt, men när alla gör sitt bästa och inte håller på och konstrar så funkar det ju smidigt.
Skrivet av: Barnsidan
Jag går till jobbet. Vädret är fult och grått. Det kluckar i jackfickan. Den extra tyngden känns betryggande. Jag kommer nog klara mig hela dagen nu.
Det är så skönt att veta att den alltid finns till hands om jag skulle känna att jag behöver den. Så skönt att bara öppna locket, känna den välbekanta doften och veta att den gör jobbet.
Jag talar förstås om min lilla flaska alcogel. Den används flitigt nu i väntan på svininfluensavaccinet som tycks vara slut överallt. Jag tycker det är skitjobbigt att åka kommunalt. Alla dessa "ytor" som det kan fastna virus och baciller på! Hjälp!
Så fort jag kommer innanför dörren kommenderar jag barnen att tvätta händerna, tvåla in ordentligt, sjunga blinka lilla stjärna och sen sprita. Sen känns det bra igen. Tills nån nyser, säger sig ha ont i huvudet eller har ont. Jag hoppas verkligen jag får vaccinera mig snart. Vill gärna slippa bli sjuk och hamna i respirator.
Beter du dig annorlunda nu när det är "svinpanik" överallt?
Skrivet av: Barnsidan
Enligt en omröstning på SvD så kommer bara drygt hälften av alla föräldrar låta vaccinera sina barn.
Jag tycker det är rätt självklart att ta chansen att vaccinera mina barn. Och så snart jag själv får ska jag vaccinera mig. Visst finns det en del invändningar om tillsatserna (t.ex skvalen och kvicksilvret) och biverkningarna, men jag tycker fördelar överväger.
Förutom att jag tycker det är skönt att slippa bli sjuk (influensa kan vara jättesegt och jobbigt och man kan få bakteriella följsjukdomar) så stoppar det smittspridningen och kan skydda riskgrupper och grupper som inte kan ta vaccinet.
Hur tänker ni göra? Är jag naiv?
Skrivet av: Barnsidan
Nu börjar barnen komma tillbaka till skolan och förskolan efter sommarledigheten. Nu kommer smittspridningen av den nya influensan Influensa A (H1N1, även kallad svininfluensan) i gång på allvar.
Jag har tyckt att det varit ganska motstridiga besked under sommaren om vad som faktiskt gäller. T.ex säger de flesta att H1N1 är en ganska lindrig influensa, men hur kommer det sig då att regeringen beordrat massvaccinering? Och hur kommer det sig att unga friska människor blir så sjuka av H1N1 att de måste ligga i ecmo (avancerad form av respirator) i över en månad ? Runt om i världen har tusentals människor dött. Hur kan det räknas som "lindrigt"?
Jag tror att motstridiga besked, otillräcklig information lätt kan leda till panik. Speciellt om folk bara läser de svarta löpsedlarna...
Så jag beslöt mig för att ta reda på lite mer och ska nu försöka förmedla det jag kommit fram till.
Det finns mycket du kan göra för att undvika att bli smittad. Influensavirus är luftburet vilket betyder att virus sprids via luften av hostningar och nysningar från smittade människor. Dessa host- och nyspartiklar kan inte färdas särskilt långt så om du håller avstånd till folk minskar du risken
Viruspartiklarna landar nånstans efter att de nysts eller hostats ut. Därför är det viktigt att tvätta händerna ofta, gärna komplettera med handsprit. Peta inte i näsan, klia inte i ögonen osv om du inte alldeles nyligen tvättat dig. Viruset behöver nämligen en slemhinna (som finns i mun/hals, näsa, ögon) för att infektera dig. Så om du tagit i något som kan vara smittat så UNDVIK att ta på ditt eller dina barns ansikte utan att tvätta händerna.
Undvik också människor som du vet är smittade.
Ät bra och varierat (mycket c-vitamin, järn och laktobaciller!), sov ordentligt och motionera (gärna utomhus). Då bygger du upp ditt alldeles egna försvar så du står rustad om du utsätts för smitta. Blir du ändå sjuk kan du räkna med att klara dig lindrigt undan om du vässat ditt immunförsvar. Anna Toss har skrivit väldigt bra om olika sätt att vässa sitt immunförsvar.
Det finns inget som talar för att gravida kvinnor löper större risk att smittas än andra, och det finns inget som talar för att influensasjukdom ger fosterskador. Däremot finns uppgifter som talar för att gravida har en något högre risk att bli svårt sjuka om de smittas. Därför bör gravida som misstänks ha influensa omgående kontakta sjukvården.
Läs mer om graviditet, amning och vaccinationsrekommendationer på krisinformation.se.
Om du - som inte är gravid! - insjuknar med influensasymptom (feber, ont i kroppen, luftvägsproblem) ska du inte söka vård utan stanna hemma och undvika att smitta andra. Nys/hosta i armvecket eller i en näsduk som du spolar ner i toan. Tvätta händerna noggrannt och ofta, komplettera med alcogel!
Gå INTE till jobbet. Blir barnen sjuka stannar du hemma med dem tills de är helt friska (kan vara upp till 5-7 dagar). Behöver du göra något ärende är det bäst att skicka någon annan frisk person att utföra det åt dig. Måste du ändå vistas med andra se till att hålla avståndet och undvika att ta i folk.
Använd receptfria läkemedel för att lindra feber, t.ex alvedon. Drick mycket och vila. Blir du inte bättre på en vecka eller får hög feber och/eller andningssvårigheter behöver du antagligen kontakta sjukvården. Ring gärna vårdguiden (eller liknande för ditt landsting) först!
I slutet av september 2009 räknar man med att vaccinet mot H1N1 kommer vara tillgängligt. Exakt hur vaccineringen kommer ske är inte helt klart än, men följ gärna informationen som finns tillgänglig. T.ex krisinformation.se eller Socialstyrelsens sida om H1N1.
Varför ska man då som frisk stark individ vaccinera sig om det ändå är en lindrig influensavariant? Jo, framförallt för att hindra smittspridningen.
Minskar man smittspridningen minskar man riskerna för de som är i riskgrupperna (gravida, kroniskt sjuka, hivsmittade mfl) och för de som av olika anledningar inte kan vaccinera sig.
Ju fler som håller sig frisk desto mer ökar chanserna för att viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, energiförsörjning, skola, transporter etc kan hållas igång.
Skrivet av: Barnsidan
Min lilla tjej har fått streptokocker i halsen och på det höstblåsor i hela munnen. Hon kan inte äta nånting och vill inte dricka mycket heller. Glass gör ont, likaså saft, juice och jordgubbar som hon annars älskar. Hon sover inte så bra heller, ont och svullen som hon är. Det är så synd om henne, och hon dundrar runt som ett tvärilsket litet åskmoln och skriker NEJ, NEJ, NEJ till allt man föreslår.Det är bara att hoppas att penicillinet snart börjar verka och att höstblåsorna snart är borta...
Skrivet av: Barnsidan
Usch, jag mår dåligt bara jag läser om den här nya supervinterkräksjukan.
Vi som inte haft vinterkräksjuka på flera år kommer väl åka dit så det sjunger om det! Säkert lagom till sportlovsveckan. Fy faaan!
Alcogelen står beredd och alla lakan och handdukar är tvättade. Redo.
Ska man börja med hemundervisning?
Skrivet av: Barnsidan
Onsdagar är jag som fastklistrad vid datorskärmen. Jag kollar på Barnmorskorna i SVT Play. Varje vecka är det något nytt som upprör mig, det engagerar hela mig kropp. Som den där pappan i avsnitt nr 6 som fotade/filmade sin partners UNDERLIV medan hon hade värk. Det var säkert helt ok med hon som låg och födde och tja.. varför inte? Men det berörde mig, jag kunde inte se hans nöjda min utan jag var tvungen att titta bort. Avvärjande slå bort bilden av hans fascinerade uppsyn. Jag skulle ALDRIG låtit min man se och fotografera. Där.
Och igår var det en tvillingfödsel på G. Mamman låg helt (till synes) nerdrogad. Epiduralen hade tagit snett och hon var förlamad i benet. Olyckligtvis hade även livmodern domnat av och kunde inte göra sitt jobb med att trycka ut ungarna. De drog upp värkstimulerande droppet på max och ändå hände inget mer än att mamman blev mer utmattad och fick feber. Själv sitter jag i soffan och hoppar som för att säga "men upp och ståååå kvinna!"
Efter 20 timmar bestämde de att ta bort epiduralen och se då! Då fick hon värkar och smärtan tacklade hon med lustgasen. I efterhand, och med bara tvtittarens perspektiv, undrar man ju varför hon ens hade epidural. Värkarna var ändå inte tillräckligt starka för att krysta ut barnen så en läkare kom och satte sugklocka. För er som inte vet så är en sugklocka ungefär som en diskpropp i diameter och gjord antingen i metall eller plast. I tvillingmammans ställe ville jag bara krypa därifrån och tillslut satt jag uppslugen på soffryggen för att värja mig emot smärtan det måste innebära att få en så stor metallsak inmonterad mellan benen. Ut kom i alla fall båda tvillingarna och var givetvis ljuvliga och söta på alla vis. All anspänning släppte, jag drog en lättnadens suck och jag tror till och med att jag fällde en liten tår - vid min egen förlossning fällde jag inte en enda.
Vad detta program engagerar mig. Mentalt och kroppsligt. Det är ju bara ett tv-program!
Skrivet av: Barnsidan