Barnsidan - Mia Althoff - på barnsidan
Meny

Mia Althoff - på barnsidan

Gott och blandat. Debatt, tankar, prylar och inblick i mitt liv.

Vad är du mest nojig över?

Jag har alltid betraktat mig som en ganska cool mamma. Någon skulle säkert säga på gränsen till dumdristig. Jag har låtit barnen vara vakna på helgmorgnar när jag ligger och sover. De har kunnat gå ut på gatan (ja, de kan låsa upp ytterdörren), stoppa fingrar i stickkontakter, sätta äppelbitar i halsen, slå ihjäl varandra och alla möjliga farliga saker. Vi har inget spisskydd hemma, grinden vid trappen försvann rätt fort och ibland åker de faktiskt snowracer utan hjälm (när den ligger kvarglömd på dagis). Spärrar till fönstren...? Nej det har vi inte ens tänkt på.

Det finns andra saker jag oroar mig mer för - att åka bil till exempel. Det finns ju så många puckon därute. Gamla och starrögda som vägrar inse att de inte är lämpliga bilförare, tokfulla lastbilschaufförer, föräldrar som ägnar mer uppmärksamhet till barnen därbak än till bilkörningen, hastighetsknarkande budbildförare. Och så vidare.

Men den där skräcken går att hålla i schack. Statistiken ser ju lite bättre ut om man har schyssta däck, bra bilbarnstol, håller avståndet osv. Värre är det med sjukdomar.

Att själv drabbas av cancernoja (de flesta konstiga symptom kan ju vara cancer!) är en sak. Sömnlösa nätter, ångest, rastlöshet och så kan man inte låta bli att googla lite. Bara för att oroa sig ännu mer och må ännu sämre. Jag har nog (i tanken) haft alla möjliga obotliga saker; aids, hjärntumör, bröstcancer, MS, malignt melanon, hjärnblödning, ALS, äggstockscancer... Men att tänka sig att ens lilla barn skulle drabbas av leukemi eller hjärntumör. Nej, det gör så ont att tänka på att det bara blir svart. 

En annan sak jag är nojig över är att mina barn ska bli utfrysta och mobbade. De är ju mina fina ungar och jag vet hur råa barn kan vara mot varandra. De kanske blir den där lilla människan som efter år av utfrysning och mobbing ingen ser eller bryr sig om. Eller tänk - ännu värre. De kanske blir den som mobbar, är taskig och fryser ut folk?

Sen kan man ju noja sig över att man inte vill föra sina egna fobier och nojor vidare till sina barn. I vissa fall kan de ju vara rätt begränsande...

Vad är du mest nojig över?  

Postat 2006-02-13 10:01 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Nu slutar vi locka och truga papporna

I flera år har debatten om pappor och deras föräldraskap pågått. Småbarnspappor jobbar mer än några andra, pappor leker mindre med sina barn än mamman, de tar ut fånigt lite föräldraledighet och de flesta män gör inte ens hälften av allt hushållsarbete hemma. De har ingen koll på barnens skonummer (jag har koll på vad det är för däck till vår bil) och skulle aldrig komma på tanken att ordna barnkalas om inte mamman var hemma och drog i trådarna.

Jag är trött på det. Men ännu mer trött är jag på allt det här trugandet och lockandet som används för att få papporna mer närvarande och ansvartagande. De ska ha jämställdhetsbonus, högre tak i föräldraförsäkringen, pigavdrag bla bla. Jag är helt övertygad om att alla de mammor som är föräldralediga mycket, jobbar mindre och istället är med sina barn inte alls är lurade. De gör det för att de kan. De har råd (pappan jobbar häcken av sig) och framförallt inser att vara med barnen är det allra bästa. Det finns inget som smäller högre än att få ett litet stycke av sitt barns liv. En liten pratstund med kloka femåringen eller få se den lille fixa till det bångstyriga håret.

Jag tror att alla Sveriges mammor fattar det. Varför fattar så pappor det? 

Från och med nu ska jag sluta propagera för att fler pappor tar ansvar och blir riktiga föräldrar. De som inte fattar får skylla sig själva. Läs intervju med smarta Robert Svensson.

Postat 2006-02-09 15:29 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Bilbarnstol är inte alls "bra att ha"

Det här med trafiksäkerhet och barn är inte ett lätt ämne. Fast det borde ju vara det. Alla vill vi väl värna om våra barns liv och hälsa? Jag kanske är övernitisk med de säkerhetsrekommendationer som finns, men jag tror inte jag är ensam. Det finns tre saker som retar upp mig mer än annat:

1. Barn under 4 år som åker framvänt

"Det blev så bylsigt med overallen och krångligt att spänna fast sonen. Så nu sitter han (2år gammal) i en framvänd stol. Allt funkar jättebra".

Jag hatar det där bekvämlighetsresonemanget.  Barn ska åka bakåtvänt så länge som möjligt, gärna till 5-års ålder. Tidigast vid 4-års ålder bör man vända till framåtvänt åkande. Nacken och musklerna runt den, är ännu inte så stabila att de orkar hålla emot vid en eventuell kollision eller häftig inbromsning. Det vill säga, när du får en whiplashskada kan ditt barn bryta nacken.

Läs mer 

2. "Bara hem från dagis"

Jag blir galen på alla dessa föräldrar som under förevändningen att man bara ska åka en liten bit kan slarva med säkerheten. I bilar från vår förskola har jag sett barn som sitter obältade i framsätet, sitter i knät hos pappa som kör, klättrar runt i baksätet/bakluckan. Vad tänker folk med? Det är snorhalt ute - spänn fast barnen! Och även när det inte är halt kan man bli påkörd eller behöva tvärbromsa. Dessutom är det, som ni vet, viktigt att man är konsekvent i sin uppfostran.

Läs mer 

3. Barn på semester

"Visst är ju barnstolen bra att ha, men den går ju inte att släpa runt på den hursomhelst. Det blir ju jättejobbigt med alla resväskor OCH bilstolarna".

Argh! Barn ska sitta bältade säkert vart i världen de än åker bil. Det kan aldrig vara jobbigare att släpa på en bilstol än att se sitt barn skadat. Egentligen borde man vara ännu mer mån om sina barn säkerhet när man semestrar då många av de länder och kulturer vi besöker på semester har högre olycksstatistik på grund av sämre bilar, sämre trafikvett och mer alkohol inblandat.

Läs mer om trafiksäkerhet utomlands 


Postat 2006-02-07 11:14 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera