Vi läser ganska ofta om de höga ohälsotalen. Sverige har extremt många sjukskrivna människor i arbetsför ålder. Omräknat till den statistiska enheten sjukskriven helårsekvivalent, dvs 1 person hela året eller 2 ett halvår vardera, var en dryg miljon människor sjukskrivna förra året . Hur kan Sverige vara världens sjukaste land när vi har extremt god arbetsmiljö?
Samtidigt är Sverige världens friskaste land. Svenskarna lever länge och har extremt låg barnadödlighet för att bara ta ett par exempel. Hur i hela friden går det här ihop?
Det finns säkert många förklaringar, och flera har hörts i debatten: För lätt att sjukskriva sig - blotta ordet har ändrats från att man blev sjukskriven till att man gör det själv - ett ökat fusk i takt med att man tjänar för litet på arbete jämfört med att vara sjuk och att tempot i arbetslivet är så hårt att vi inte längre klarar av det trots att t.ex. sydkoreanerna tills för inte så länge sedan hade 60-timmarsveckor.
En faktor som jag tror har med saken att göra är den faktor som stressar mest av allt: Att inte kunna påverka sin situation. Det var den främsta faktorn som drev mig in i utbrändheten och i stor utsträckning gäller den för svenska folket i allmänhet. Den stämmer också med det faktum att utbrändhet är som vanligast, såvitt jag minns, bland offentliganställda - de har ingen alternativ arbetsgivare att gå till när de vantrivs. Många andra sitter i fattigdomsfällan: Om de försöker jobba mera för att få det bättre upptäcker de att bostadsbidraget minskar och dagisavgiften ökar och de har också väldigt små möjligheter att påverka sitt liv
Allt detta infördes en gång med slagordet att det skulle bli mera "rättvist". Ambitionen kan mycket väl ha varit hur god som helst men resultatet är det inte. Vi människor behöver något att drömma om och möjligheter att nå dit. Låt människor bestämma mera över sina egna liv!
