Barnsidan - Tankar om ett känt okänt
Meny

Mia Althoff - på barnsidan

Gott och blandat. Debatt, tankar, prylar och inblick i mitt liv.

Tankar om ett känt okänt

Mina barn ska få syskon. Jag har varit gravid förut, ändå känns allt så nytt och ovant. Jag trodde jag var proffs på det här, visste hur det skulle kännas och vara. Men antagligen har min kropp glömt allt, eller så ÄR det verkligen annorlunda den här gången.

Saker jag (tyvärr) känner igen är den stora tröttheten och illamåendet. Allt annat känns helt obekant. T.ex syns inte magen och jag är ändå i vecka 16 eller 17 nu. En annan skillnad är att jag känner mig så gammal och nån gammal mamma ville jag ju aldrig bli. Alla runt om mig (inkl MVC) säger att jag är så ung. Jag är 34 och det känns INTE ungt. Kanske är det ungt om man tänker att det blir mitt tredje barn och många jämnåriga inte ens funderat på första barnet. Men jag kommer ändå inte ifrån känslan att vara lite för gammal.

Sen är jag nojig till tusen för att barnet ska ha någon slags "fel". Jag har fått två friska barn (och av olika sort påpekade nån häromdagen) och nu känns det som jag utmanar ödet med att bli gravid igen. Och nu är jag dessutom enligt MVC "för ung" för att få göra fostervattensprov... Så jag ska inte oroa mig, varken för min ålder eller att jag utmanar ödet.

De andra gångerna jag varit gravid har jag räknat dagar, vetat EXAKT vad bebisen utvecklat vecka för vecka, varit rastlös och ivrigt inväntat nästa MVC-besök. Jag har läst varenda bok om graviditet och förlossning och dammsugit nätet efter förlossningsberättelser.

Nu vet jag knappt vilken vecka jag är i, har ingen egentlig koll på vilka ostar man nu inte fick äta och är mer intresserad av att läsa deckare än förlossningsberättelser...

 

 

Inlagt 2007-03-02 14:04 | Läst 5751 ggr. | Permalink


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet trettiotvå med siffror i fältet här

Frida Gunnarsson (2007-03-06 21:09)
Men grattis! Vad roligt med en trea! Vår Rufus är bara tre månader men jag har, helt oväntat, börjat fundera på hur det skulle kännas att ha tre barn... Men det är ju det där med åldern.
Stina G (2007-03-06 13:18)
Grattis!
Mia Althoff (2007-03-03 22:38)
Tack för alla grattis. Det känns lite som att man valt något "extra" den här gången. Trean är inte lika självklar som både ettan och tvåan var (för mig iaf).

Anna - jag hade ingen aning om att ni fått en liten trea. Vad roligt! Grattis!
Anna Hultberg (2007-03-03 19:51)
Hej Mia!
Grattis!! Vad roligt med en liten trea! Min lilla trea är redan 14 månader. Det är så mysigt, storasyskonen avgudar honom!
Åsa Norlander (2007-03-02 15:44)
Jag kände exakt så med andra barnet, förstår precis. Jag tyckte att det var skönt att vara mera laid back, vi har ju räknat veckor, haft stenkoll på utveckling, matförbud m.m. Ta det lugnt, fokusera på sånt som känns bra. Mot slutet tog jag upp lite förlossningslitteratur i alla fall, men hann inte riktigt prkatisera det under min raketförlossning. Ett superbra boktips är Anna Wilsby "Innan du föder". Hon har även kurser www.profylaxgruppen.com.
Grattat har jag redan!
hsirwall (2007-03-02 15:12)
GRATTIS Mia!! Vad roligt!!

Du är ju absolut inte "för gammal", men jag förstår din noja. Jag tänkte likadant; "Jag fick ett så fantastiskt fint och friskt barn första gången och förlossningen gick lätt så den här gången går väl allt fel".

Samtidigt hinner man inte oroa sig så mycket när det finns syskon med i bilden. Fortsätt läsa deckare, du har ju som sagt gjort det två gånger tidigare och vet vad det handlar om.
Viktoria Landgren Purser (2007-03-02 14:34)
G R A T T I S ! !