Psykiatern David Eberhart har skrivit en uppmärksammad krönika i Expressen där han uppmanar oss föräldrar att inte gå på var eviga skolavslutning utan låta barnen gå själva för annars vaggar vi in dem i tron att vi föräldrar behövs ("gör oss obligatoriska").
Ursäkta franskan men den där är ju bara struntprat (till hans försvar kanske rubriken blivit lite väl vinklad). Barn behöver sina föräldrar, barn behöver bli sedda, barn behöver se pappas blink bakom solglasögonen och mammas stolhet pysa över. Barn behöver se hur deras kompisar också blir sedda av sina nära och kära. Framförallt tror jag föräldrar mår bra av att se sina barn glada, tillfreds och stolta.
Så ta dig tid att gå på skolavslutningen, sjung om den blomstertid som kommer och känn doften av syren, pirr och frihet.
Det kan vara så att barnen inte kommer ihåg alla gånger man ställt upp och funnits där, alla skolavslutningar man stressat för att hinna till eller alla gånger man gått upp i ottan för att steka pannkakor till utflykt. Det kan tyckas otacksamt att de inte vill ha oss med på skolresor och inte förstår att vi prioriterar bort jobb och egna kompisar för att gå på klassfikor, fixa med playdates, insamlingar till fröken, barnkalas och presenter. Men jag gör hellre allt det där utan att de minns det, än att de minns att jag inte var där. Det skulle vara så mycket mer förödande.
Men ja, maj och juni är hektiska månader för föräldrar. Det är uppvisningar, uppträdanden, vernissager, förskolans dag, konserter och avslutningar. Ja, det är det. Jag tycker många andra månader är minst lika hektiska, tänk hur det är vid skolstart med alla böcker som ska slås in och garedrober att uppdatera, höstlovet som ska pusslas, julen som man måste planera en månad innan. Och sen hela långa vintern med blöta kläder, tappade vantar och fix inför sportlov och friluftsdagar. Och sommarlovet, jesus vad mycket det är! Bara att måste man handla till och laga mat alla dagens måltider. Och köpa myggmedel och smörja med solkräm.
Jag skulle vilja säga att det är rätt körigt året runt. Vila får man nog helt enkelt göra sen. Det är det här som är livet. Njut det medan det varar. Knäpp en bild och lägg upp på facebook och instagram, men lägg sen bort snuttefilt.. jag menar mobilen och se ditt barn med dina egna ögon inte via kameralinsen eller Lo-Fi-filtret. Lyssna på nervösa barnröster, hör hur rektorn pratar till barnen om att slappa och ha kul, titta på det här årets alla framsteg och konstverk. Stanna upp och känn hur årets hårt inrutade schema släpper taget och en ny fas smyger sig på.
.... sommarlov!
Lagom till skolstart brukar det vara skönt med rutiner igen :)