Barnsidan - Föräldrarnas Värld - mellanmjölkens land?
Meny

Mia Althoff - på barnsidan

Gott och blandat. Debatt, tankar, prylar och inblick i mitt liv.

Föräldrarnas Värld - mellanmjölkens land?

För åtta år sedan reste Jonas Gardell runt och sjöng om mellanmjölkens land. Det var innan han fick barn. Idag verkar det osannolikt att någon förälder alls skulle komma på tanken att beskriva livet med barn som en tillvaro av mellanmjölk.

Om sex veckor väntas vårt allra första barn födas. Från att i åratal kämpat med infertilitet och ändlösa behandlingar har vi plötsligt fått tillträde till Föräldrarnas Värld och i den finns minsann ingen mellanmjölk, vad än Gardell påstår. Jag har sällan upplevt saker så svart-vita som just detta med föräldraskap. Du är antingen hemma heltid eller delar på exakta minuten, långtidsammare eller flaskfantast, älskar epidural eller föder vrålandes å-å-å tjejer och fokuserar på din inre delfin. Finns det verkligen inga mellanting? Vad gör man om man gillar lite smärtlindring men ändå tror på meditation? Om man älskar sitt arbete men så gärna vill spendera mycket vaken tid med barnet? Är det bara jag som håller på att bli fnoskig av alla antingen eller?

Vi var på ett fascinerande möte på försäkringskassan där alla män (medföljande partners existerar inte) fick veta att tjänstemannen förvisso hade i uppdrag att prata om att det var bra att dela FL men där hon själv inte kunde stå för det med motiveringen ”jag tyckte ju att det var så roligt att vara hemma och så är det ju ofta med mammor”. Vi drack pauskaffet lätt fnysandes, klart man delar FL. Väl hemkomna berättar min fru lyriskt om hur många bebisar som fötts på deras jobb senaste året och att hon så gärna vill ta med vårt älsklingsbarn till den stundande julfesten. Om liten arvinge kommer på beräknad dag är han eller hon ungefär fem dagar gammal vid tiden för julfesten. Jag fick kraftig hjärtklappning och sa ”jag vet inte om jag fixar det” och tänkte på fnysningen tidigare. Välj nu Allis, vad är det du vill egentligen säger den inre piskan och jag får ännu mer hjärtklappning. Antingen eller.

Sen skulle vi gå på rundtur på förlossningen. Välj smärtlindring, här är lustgasen och så här ser apparaterna ut. Allt är superdupernaturligt och det som inte är det göms bakom en vägg. Ingen frågade någonting för den som är rädd kan ju gå på Samtal Hos Specialvården. Men vi som är lite småskraja då? Som bara vill veta om lustgasen funkar eller om man kommer att spy som en råtta av den? Eller att narkosläkaren verkligen kommer om man nu ylar efter epidural? Får jag ligga i badkaret och tycka synd om mig själv och ändå vara duktig?

Jag efterlyser fler icke-kategoriska plattformar. Jag vill kunna välja Waldorf utan att kasta ut datorn, lära mitt barn alla matlagningsknep och fortfarande gå på Pizza Hut, amma mitt barn så länge det funkar men inte sluta på ett jobb jag verkligen älskar. Och allra helst skulle jag vilja kunna göra saker utan att behöva välja antingen eller. Skulle någon kunna berätta för mig var den världen finns?

Inlagt 2004-11-04 00:50 | Läst 5038 ggr. | Permalink


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtiofyra med siffror i fältet här

E S (2004-11-04 21:48)
En till i klubben, båda förlossningarna har jag sagt att "jag börjar med enklare smärtlindring men tar EDA om jag behöver". Det behövde jag båda gångerna!

Men jag tror att nätet är lite av boven i allt det svart-vita. I text blir allt förstärkt och de som är mest engagerade skriver mest.
annika60 (2004-11-04 20:55)
Jag säger som Jenny. Vi finns vi som är lite lagom *S*
Jag gick in i min första förlossning med ett "vägra ta ställning till hur jag vill ha min förlossning." Jag har ju aldrig gjort det här förr så hur sjutton ska jag kunna säga i förväg om jag vill vara utan smärtlindring t ex....
Jenny Borgström (2004-11-04 07:53)
Jadå den FINNS! *ler* Allt verkar så svårt innan barnets fötts men lyssnar man på sin inre röst så brukar det fungera bra. Själv har jag fött två barn vaginalt, första barnet med all tänkbar smärtlindring, ingen fungerande amning, ett barn som ville sova för sig själv och som verkligen SOV. Andra barnet; endast lustgas, amningen funkade direkt, han ville gärna sova med oss, ovanpå mig om han fick. NÄR han sov vill säga =/
Vad vill jag ha sagt med detta? Jo att alla föräldrar och barn är helt unika individer, försök strunta i samhällets förväntningar och krav. Lycka till!