Att den kristna julen handlar om Jesus födelse i ett stall i Betlehem för tvåtusen år sen har nog inte undgått någon. Men hur kom tomten och lucia in i bilden? Och vaddå adventsstake och julbock? Här ska vi försöka reda ut några av begreppen.
Advent
Advent är det latinska ordet för ankomst. Advent är alltså en förberedelsetid inför Jesus ankomst eller födelse som är fastställd till juldagen, den 25:e december. Traditionellt fastade man under advent, varför advent ibland kallas julfastan. Första advent infaller fyra söndagar före jul och beroende på vilken veckodag som juldagen ligger på så infaller första advent mellan 27:e november och 3:e december. Söndagarna efter kallas andra, tredje och fjärde advent (eller mer riktigt andra, tredje osv söndagen i advent).
Adventsljusstaken
Runt om i världen tänder kristna ett stearinljus i adventsljusstaken för varje söndag i advent. I Sverige är ljusen vanligtvis vita och ibland röda, men i en del andra länder är de lila som är adventstidens liturgiska färg. När fjärde adventsljuset brinner har de föregående ljusen bildat en trappa och då vet man att julens ankomst är nära.
Julstjärnan- Betlehemsstjärnan
De stjärnor vi hänger upp i fönstrena den här tiden symboliserar den s.k. Betlehemsstjärnan som enligt sägnen ledde de tre vise männen till stallet där Jesus fötts. Vid tiden för Kristi födelse visste man inte så mycket om astronomi - stjärnorna och solen - utan trodde att stjärnorna tändes i takt med att nya liv föddes. Vanliga liv var små matta stjärnor medan betydelsefulla personer fick stora och klara stjärnor att tändas. Berättelsen om Betlehemsstjärnan är således en symbol för den mäktiga och allsmäktiga person Jesus skulle bli. Astronomer har dock försökt hitta en förklaring på detta ljusfenomen och dessa ger också lite perspektiv på när i tiden Jesus skulle ha fötts. Eftersom berättelserna har talat om ett rörligt fenomen handlar det inte om supernova då stjärnor håller sig fixa på stjärnhimlen. Om det t.ex var Halleys komet så bör tidpunkten varit juldagen 11 år före Kristus. Var det en konjunktion mellan planeterna Jupiter och Venus var det runt år 2 eKr, någon gång i augusti.
Lucia
Lucias ursprung har ingenting med den kristna julen att göra. Lucia är en tradition som fått kraft från det hedninska firandet av lussenatten och hyllandet av den kristna martyren Lucia. Lussenatten firades av hedningarna årets farligaste och längsta natt och eftersom man trodde att andarna var i rörelse vakade man hela natten och höll sig vaken med ost, bröd, griskött och öl. Lucia är ett helgon från Sicilien som dog martyrdöden ca 300 eKr som enligt sägner bar mat till fångarna och för att se i fånghålorna bar ljus i håret. Läs mer om lucia här
Julen som högtid
Julen förknippas idag som sagt främst med Jesus födelse för ungefär 2000 år sedan. Men redan i det förkristna Norden firades julblot eller midvinterblot vid denna tidpunkt. Midvintern är tiden runt vintersolståndet, och firandet handlade förmodligen om ljusets återkomst och återuppvaknandet av naturen.
Man har inte exakt kunnat säga när Jesus föddes, men år 354 eKr fastställde påven Liberius att juldagen firas den 25:e december. Det sammanföll med romarnas dyrkande av solguden och många andra hedniska traditioner i västvärlden. Tack vare detta har de båda traditionerna kunnat sammanflätas och få kraft. T.ex tolkas ljusets återkomst som Jesus ankomst till jorden. Idag är julen både den största kristna och sekulära högtiden i väst. I Sverige pågår den kristna julen från juldagen till trettondagen. Liksom många andra kristna i väst är juldagen den största högtidsdagen. I öst är det ofta epifaniadagen (dvs trettondag jul) som har den starkaste ställningen.
Det sekulariserade firandet av julen med jultomte, gran och klappar har inget med det kristna firandet att göra, även om en del av dem kan härledas till sammanflätningen med hedniska firanden.
Jultomten
Tomten är nästan lika frekvent avbildad som Gud, och det finns många (främst barn) som tror på tomten. Tomten är ofta klädd i rött, har långt vitt skägg och ganska tjock. Jultomten här i Sverige är en ihopbakad variant av julbocken, sankt nicolaus och gårdstomten. Helgonet Sankt Nicolaus stod för givmildheten, julbocken för julrimmen och klappet i julklapparna (se nedan) och gårdstomten för utseendet. Under senare tid har jultomtens utseende alltmer börjat likna den amerikanske julgubben Santa Claus (som populäriserats av Coca-Cola sedan 1930-talet).
I olika länder har man lite olika uppfattning om vem tomten är och var han bor. I Norge och Sverige är det inte så viktigt med var han bor, kanske har detta med vår gamla folktro på hustomtar, nissar, vättar och troll att göra. För danska barn är det självklart att tomten bor på Grönland och i Finland bor han solklart Korvatunturi i nordöstra Finland. Korvatunturi har dock fått konkurrens av Rovaniemi på sistone som till och med ansökt hos EU att bli utsett som tomtens hembygd. I anglosaxiska länder tror man stenhårt på att tomten bor på Nordpolen.
Den svenska jultomten kryper inte ned i skorstenar om natten för att leverera sina gåvor i strumpor, utan besöker hemmen och yttrar vanligtvis frasen "finns det några snälla barn här?" som hälsning till julfirarna. I svenska borgerliga hem på 1800-talet spelades scenen med presentutdelningen upp ungefär som nu. Skillnaden var att den mystiske gästen, med mask för ansiktet, från början föreställde en julbock.
Julklapparna
Förr handlade julkappsutdelningen mer om bus än om gåvor av kärlek, omtänksamhet eller givmildhet. Tidigt om morgonen väcktes man av en knackning, ett stamp eller hård klapp på dörren och in kastades ett väl inlindat paket ofta innehållandes en halmfigur eller ett vedträ. Med paketet kom också en liten hälsning på en lapp om varför man förärats gåvan. Eftersom meddelandet på lappen ofta var elakt eller snuskigt var julklappsutdelandet något som gjordes i största hemlighet och ibland skyllde man på julbocken.
Juletid har länge varit en givmildhetens tid då man månade om traktens fattiga i sitt eget överflöd kring julen. Att inte besöka och hjälpa de fattiga under julen ansågs ge otur.
Nu står julklapparna för givmildhet och omtänksamhet och utdelandet av julklappar sker lite olika på olika platser. I vissa svenska hem ligger julklapparna under granen och väntar på julaftonens morgon. I andra kommer tomten på julaftonseftermiddagen eller kvällen och knackar på för att fråga om det finns några snälla barn att dela julklappar till. I de flesta länder delas julklappar ut på juldagen. På en del håll anses tomten komma nerklättrande i skorstenen för att lämna julklapp till barnen i en strumpa.
Julkalendern
Julkalendern har en lucka att öppna för varje dag fram till jul. Första luckan öppnas den 1:a december och den sista den 24:e. Ursprungligen handlade luckinnehållet om olika sysslor i julförberedandet, men kan idag innehålla lite vad som helst - en kolorerad bild, en chokladbit, en liten leksak. 1960 sändes den första julkalendern i TV.
Julmaten
Som vid de flesta högtider som avslutar en fasta firas detta med mat. "Julmat" idag brukar innebära en buffé av mat som presenteras som ett "julbord". Julbordets innehåll varierar lite geografiskt, men oftast innehåller sill, julskinka, köttbullar och prinskorv. Till detta dricker man julmust, julöl och en och annan snaps.
Julgranen
Att klä hemmet med kvistar, grenar och små träd är en mycket gammal sed, det var ett sätt att skydda hemmet mot onda makter. Fortfarande använder vi löv, grenar och blommor som utsmyckning vid större firanden (midsommar, bröllop, dop, påsk etc). Julgranstraditionen kom till Sverige under mitten av 1700-talet från Tyskland där julgranen förekommit sedan 1400-talet. I början var julgranen bara en av alla växtdekorationer man hade i hemmen, men efter hand fick den ta mer plats och började pyntas. I slutet på 1800-talet fanns julprydnader att köpa (de finaste från Tyskland), men innan dess hade granarna pyntats med vaxljus, frukt och halmprydnader.
Efter julen
Julen är inte slut med juldagen. Julhögtiden pågår i kyrkan ända fram till trettondagen då enligt den kristna historien de tre vise männen kom fram till stallet Betlehem där Jesus fötts. De tre vise männen representerar Jesus uppenbarelse för hedningarna och dagen kallades därför Epifania-dagen (epifania=uppenbarelse). Trettondagen blev en kyrklig högtidsdag på 300-talet till minne av Kristi Dop, men man knöt sedermera ihop detta med hans uppenbarelse.
Kommer snart - andra högtider vid jul
