Barnsidan - 50 000 ord
Meny

Mia Althoff - på barnsidan

Gott och blandat. Debatt, tankar, prylar och inblick i mitt liv.

50 000 ord

Sjunkande resultat i PISA/PIRLS

Den som hört och sett i nyheterna de senaste åren har hört om de sjunkande resultaten i PISA (och mer okända PIRLS som är en ren läsförståelseundersökning) för Sveriges elever. PISA-mätningarna startade år 2000 och vid den första mätningen låg Sverige bra till, men sen dess har resultaten sjunkit och mellan 2009 och 2012 sjönk det dramatiskt. 2009 hade resultaten sjunkit på alla områden jämfört med 2001: söka och inhämta information, sammanföra och tolka samt reflektera och utvärdera. Försämringen var störst bland pojkarna. Det finns all anledning till oro alltså.

Pisa mäter resultat på tre områden; matematik, NO och läsförmåga. Resultaten sjunker inom alla tre områdena, men att läsförmågan sjunker är mer allvarligt eftersom läsning och läsförståelse är grundläggande för mycket annan inlärning och förståelse.

Vad påverkar läsförmåga?

Försämringen av läsförmågan sker brett; antalet avancerade läsare minskar och antalet svaga ökar. Böcker, läsning och skrivande har fått allt mer konkurrens från TV, dator och andra nya medier. Svenska barn lägger betydligt mindre tid på att läsa jämfört med tidigare generationer.

Läsprovsresultat korrelerar med datoranvändande. Datortid hjälper inte barn i läsningen, vilket skulle kunna tala för att man som förälder begränsar barnens skärmtid.

Det finns också studier som visar att digital läsning och analog läsning skiljer sig åt. Dels tenderar de digitala texterna vara något enklare och i en studie som Maria Rasmussons gjort visade det sig att eleverna studie presterade bättre vid test på papper.

Som föräldrar påverkar man sina barns skolresultat, både positivt och negativt. Ett av de mest effektiva sätten att påverka positivt är att läsa, både själv och för barnen. Föräldrars attityd till läsning påverkar barnen mycket, så har man en positiv attityd till läsning och inlärning kommer barnen automatiskt bli nyfikna, få läslust och läsa mycket. Man har funnit tydliga samband mellan attityd till läsning och läsprovsresultat.

Men skolan då? Självklart är lärarnas kompetens är oerhört viktig och det finns mycket kunskap och forskning på framförallt de tidiga stadierna. Men föräldrars påverkan kan inte nog betonas när det gäller läsning och läsförståelse. Du behöver inte vara utbildad pedagog för att göra skillnad, bara genom att uppmuntra till läsning, heja på när det går trögt, läsa mycket (för dig själv och ditt barn) och ha en positiv attityd till läsningen hjälper du ditt barn väldigt mycket.

Vad är läsning och läsfärdighet?

Läsfärdighet består av två delar; avkodning och språkförståelse.

Avkodningen handlar om läsningens tekniska del; hur språkljuden sätts samman till ord och hur språkljuden representeras av bokstäver och tecken. 

Språkförståelse handlar om ordförråd, begrepp och om att kunna dra slutsatser och tolka sammanhang.

Läsutveckling

Redan små barn kan låtsasläsa i böcker, t.ex. följa textrader med fingret och tankfullt bläddra i böcker med text som de inte kan tyda. De kopierar helt enkelt sina läsande föräldrar eller syskon.

Det första riktiga stadiet i läsutvecklingen är den så kallade pseudoläsningen vilket är ett stadium när barnet läser omgivningen mera än skriften. Man känner igen bilder och tecken i sammanhang, t.ex mataffärens skylt och kan "läsa" att det står ICA.

Nästa steg är det logografiska-visuella stadiet där läsaren känner igen vanliga ord. Man har inte förstått hur ljud blir ord men känner ändå igen ordet som en form för bilder. Man kan skriva och känna igen sitt eget och kompisarnas namn och andra enklare ord. Detta kallas logografisk läsning.

Stadiet efter det kallas är det alfabetisk-fonologisk stadiet, det handlar om att man knäcker koden i att sätta ihop ljud till ord och vet hur ljuden representeras av bokstäver och kombinationer av bokstäver.

Till en början handlar det om att knäcka koden och dit bör barnet ha hunnit när höstterminen i första klass slutar. Har barnet inte nått dit är det viktigt att ta tag i detta på en gång. Det finns ingen anledning att "vänta och se" om utvecklingen sätter fart av sig själv. Tvärtom finns det risk att skillnaderna mellan olika elever ökar och de svaga får allt sämre självkänsla och självförtroende i läsningen, vilket i sig påverkar attityden till läsning. I värsta fall kan det blir en ond spiral där de svaga läsarna hamnar allt längre efter de som tidigt knäckte koden och fann läslusten.

När man väl knäckt koden måste man öva mycket på att läsa så man får upp färdigheten och sjävförtroendet i läsningen. Kvantitet är viktigare än kvalitet.

För att kunna läsa med flyt och öka läshastigheten så krävs att man når nästa nivå - den ortografisk-morfemiska läsningen som innebär att man kan se bokstavsmönster och ord och har ett "inre lexikon" så man utan att behöva ljuda sig igenom varje stavelse och ord ser vad det står. Hit bör man ha nått när man går i tredje - fjärde klass. För att utvecklas hit och här krävs intresse, lust att läsa och att man inte fastnar i osäkra strategier (tex gissar sig till ord)

Läs mer om läsutvecklingens fyra stadier här eller här

Varför är läsningen så viktigt då?

Professorerna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg menar att man som vuxen behöver ett ordförråd på minst 50.000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, för att hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.

När man börjar lågstadiet har man i genomsnitt 7000 ord i sitt ordförråd och om man inte regelbundet läser eller lyssnar till böcker och texter så har man som 17-åring bara mellan 15000 och 17000 ord i sitt ordförråd. Om man däremot har läst (el lyssnat på) böcker, tidningsartiklar och andra texter regelbundet så är ordförrådet påfyllt med minst 50000 ord vilket alltså borgar för ett gott vuxenliv.

Så stor skillnad kan alltså läsningen göra!

Vad kan du som förälder göra för att främja läsningen?

Att läsa högt för sina barn är väldigt givande och bygger en bra grund för läsningen och läsförmågan. Så läs böcker för barnen! Gör det till en daglig rutin att läsa, kanske i samband med nattningen eller vilan på dagen. Förutom en mysig och rogivande stund där det kan få plats sånt som annars inte får plats så utmanar högläsning barnets intellekt. Att läsa är att abstrahera, dvs förstå att saker kan existera i andra rum, för andra människor och i olika tidsepoker.

Det här händer vid högläsning

När man läser högt för sitt barn uttalar man orden mer precist och tydligt än man gör i dagligt tal och barnen hör dig använda en annans ord, meningsbyggnad och språk. Det i sig kan hjälpa barnet i sin språkliga utveckling.

Barnet exponeras för nya ord och det berikar ordförrådet.

Genom högläsning kan barnet ta del av berättelser och fakta som det annars inte har läsförmåga att inhämta själv. Som förälder kan du alltså hjälpa ditt barn att nå världar det ännu inte klarar nå själv.

Genom att barn inser att de genom att tolka bilder och bokstäver kan få uppleva saker på egen hand väcks lusten att lära sig konsten att läsa. De flesta barn är väldigt fascinerade av läsningens mysterium.

Barnet övar upp sin koncentration och uppmärksamhet när det lyssnar till högläsning. På kuppen lär de sig hur en berättelse är uppbyggd med en början, en handling och ett slut.

De inre bilderna och föreställningarna blir fler och man kan abstrahera fler och fler saker och berätta om sina upplevelser och förstå andras situationer.

Men bilderböcker då?

När barnen är små har de inte tålamod nog att bara sitta och lyssna till ord, de har helt enkelt inte förmåga att skapa bilder inne i sina egna huvuden för att berättelsen ska få liv. De behöver bilder att titta på för att överbrygga de abstrakta lästa orden till bilder inne i huvudet.

Att förstå hur bilder kan ersätta verkliga objekt är avancerad tankeverksamhet! Att läsa av och tolka bilder kräver också träning, så fortsätt med bilderböcker även sedan barnet lärt sig läsa. Genom att exponeras för mycket bilder bygger barnet upp en repertoar av bilder som kan hjälpa barnet att tolka sammanhang och förstå omvärlden.

Tala om bilderna och starta ett samtal kring vad barnet ser i bilden. Få barnet att sätta sina egna ord på vad de ser. Börja prata om det barnet först tittar på och fråga t.ex "Hur känner du nu?", "Vad tror du händer sen?" eller "Vad kan ha hänt innan?". Gå sedan vidare till en annan del i bilden, kanske nåt som händer i utkanten eller i bakgrunden. Titta på bilder om och om igen, ofta ser man nya saker eller nyanser. Tänk också på vilka bilder du vill prägla in hos barnen, barn är mycket perceptiva och formas lätt.

Heja på och forsätt utveckla läsningen!

När barnen själva lär sig läsa är det viktigt att uppmuntra och heja på läsutvecklingen. Första steget är att knäcka koden och det i sig kan vara olika svårt för olika barn, men sedan är det också viktigt att man står bredvid och uppmuntrar läsning - all typ av läsning.

Utgå från barnets intresse och lust. Släpp dina egna gamla favoriter och käpphästar. Vill barnet bara läsa serietidningar - fine! Vill det bara läsa fantasy och ratar dina förslag om Anne på Grönkulla och Det blåser på månen - helt ok! Läsning är frihet, så att tvinga ett barn att läsa en bok är inte ett framgångsrecept för ökad läslust. Läs recensioner. Prata med barnbibliotekarier och utnyttja kunskapen som finns i bokhandeln. 

Fortsätt med högläsningen långt upp i åldrarna! Barn behöver få känna glädjen i att klara av enkla böcker själva, men för att växa som läsare behöver de samtidigt ha språk- och innehållsmässiga utmaningar.

När barnet lhar ett hyggligt eget flyt i läsningen kan man växelläsa och läsa varannan sida (el vartannat stycke) för att både få högläsningens fördelar och få barnet att träna på att läsa högt själv. Uppmana barnet att försöka hänga med i texten när du läser och ta vid när du pausar.

Boksamtal och aktiva läsare

Utveckla lässtunden genom att prata om berättelsen, förklara nya och svåra ord, fråga om barnet känner igen sig i något som hände berättelsen. Stanna gärna upp i berättelsen och gör plats för frågor och förklaringar. Sammanfatta boken när den är slut, bläddra tillbaka till bilderna och prova på att göra en liten recension. Vem skulle tycka om den här boken? Vad ville författaren säga egentligen?

Böcker engagerar och är ofta jättebra ingångar till samtal, om boken och om livet. De tankar som väckts behöver man ofta dela. I samtal med öppna frågor växer både boken och läslusten och språket, ordförrådet byggs på och förståelse för det större sammanhangen ökar.

Ordförrådet

Storleken på ordförrådet avgör hur avancerade texter du kan läsa. För att läsa texter i dagstidningar, förstå instruktioner, läsa vidare på universitet, förstå sammanhang i nyhetssändningar osv behövs som sagt minst 50.000 ord i ordförrådet. Har man inte det är det lätt att okunskapen och bristen på förståelse för sammanhang leder till vanmakt över att livet inte blir som man tänkt eller att man inte förstår sin samtid eller sammanhang.

En treåring kan mellan 1000 och 3000 ord. När man börjar skolan kan man i snitt 7000 ord men det kan skilja mycket mellan de språksvaga som kan ca 5000 ord och språkstarka som kan upp till 20000 ord. Båda dessa exempel visar på ett stort spann mellan de som kan många ord och de som kan få ord, skillnaderna beror nästan enbart på hur mycket böcker och läsning barnet mött innan skolan och lästräningen börjar. Hur många ord ett barn kan i förskoleklass avspeglar sig ändå upp i gymnasiet och påverkar skolresultaten. Så det är aldrig för tidigt att börja läsa och bygga ordförrådet.

Men det är heller aldrig för sent!

Det allra bästa sättet att fylla på sitt ordförråd är att läsa och läsa många typer av böcker och texter. Utmana dig med att läsa svårare texter, böcker i genrer du inte brukar läsa och facklitteratur. Stöter du på ett ord du inte förstår - slå upp det!

Ordförrådet byggs som en snöboll - ju fler ord man har desto fler plockar man upp på vägen.

Ett urval länkar för mer läsning och källhänvisning

Läslusten väcks när vi läser tillsammans (Akademibokhandeln)

Självständigt läsande föds ur högläsning (DN.se)

Så får du ditt barn att läsa mer och bättre (Expressen/Bonnierförlagen)

Artiklar om ordförråd i bloggen "Språkutvecklarna"

Hitta språket (film om små barns språkutveckling på kodknackarna.se)

Språket är nyckel (Skolvärlden)

Ordförrådets betydelse för språkutevckling och läsning (bloggen Logopeden i skolan)

http://www.skolverket.se

http://www.kodknackarna.se

Inlagt 2015-10-08 00:14 | Läst 47470 ggr. | Permalink


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet nittio med siffror i fältet här

Mia Althoff (2017-03-27 11:03)
Lina - jag förstår inte riktigt din koppling mellan facebooktest av ordförrådet och detta.

Här är en källa till vad Mats Myrberg och Ingvar Lundberg sagt om ordförrådet:
http://skolvarlden.se/bloggar/karin-kers/spraket-ar-nyckeln
och även här
http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2016/03/15/lasfakta-som-biter/
ytterligare en (mer kortfattad)
http://www.gavle.se/PageFiles/116038/Spelar%20l%C3%A4sning%20n%C3%A5gon%20roll.pdf
Lina Afvander (2017-03-20 19:38)
Hej

Efter de här ordförrådstesten som valsat runt på facebook senaste veckan har jag blivit besatt av hitta vetenskapliga belägg för ordförrådets storlek.
(I det testet var ju 40 700 det högsta en kunde få, och det var 0,01% som hade. Verkar ju vara ganska fel. Men hur fel undrar jag.)

Så varifrån har du fått uppgifterna:
"Professorerna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg menar att man som vuxen behöver ett ordförråd på minst 50.000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, för att hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.

När man börjar lågstadiet har man i genomsnitt 7000 ord i sitt ordförråd och om man inte regelbundet läser eller lyssnar till böcker och texter så har man som 17-åring bara mellan 15000 och 17000 ord i sitt ordförråd. Om man däremot har läst (el lyssnat på) böcker, tidningsartiklar och andra texter regelbundet så är ordförrådet påfyllt med minst 50000 ord vilket alltså borgar för ett gott vuxenliv."

Tack för svar!
Mia Althoff (2016-09-26 15:16)
Hej Rebecka! Vilken intressant fråga. Jag har tyvärr inga svar utifrån den kunskap jag inhämtat, men jag tror att det är bra att försöka varva läsning på finska och svenska. Om det är viktigt att vara konsekvent i hemspråket så kanske det främst gäller dig och barnet, så om någon annan person kan läsa böcker på svenska kanske det är en framkomlig väg?

Jag har också ett bloggtips till dig; https://sprakutvecklarna.wordpress.com

Där tror jag att du kan hitta mer information om både flerspråkighet och spårkutveckling.
Rebecka (2016-09-21 07:47)
Hur gör en i en flerspråkig familj? Jag är ensamstående och pratar hittils endast finska med mitt barn. Å ena sidan sägs det att jag ska vara konsekvent i hemspråket men å andra sidan så utvecklar jag inte ordförrådet för mitt barn på svenska om jag bara läser finska böcker? Tkr det finns knapphändig information om hur en utvecklar språk i en flerspråksfamilj trots att stor del av barn idag är flerspråkiga. Tar gärna emot tips på hur jag på bästa sätt främjar mitt barns språk i båda språken.