Mia Althoff - på barnsidan

Gott och blandat. Debatt, tankar, prylar och inblick i mitt liv.

Generationsklyftan

Jag är så dålig på att gå och lägga mig i tid och sova lagom mycket. Måste intala mig detta

  • Man får inte ut mer av livet för att man sover för lite.
  • Man får inte mer uträttat för att man är vaken när andra sover.
  • Dessutom är det farligt att sova för lite, man tänker dunkelt och dubbelt och gör en massa felval.
  • Man säger konstiga saker, drabbas av tillfällig afasi och ordförrådet lägger sig på en treårings nivå.
  • Man blir ful och blasé av att konstant sova för lite.

Men varje natt hoar nattugglan och gör mig dum. Varje morgon när jag vaknar gör jag det på ren vilja, aldrig med känslan av att vara färdig med sömnen. Morgonbestyren sitter i ryggraden så det räcker att slå på de kroppsliga funktionerna. Nånstans vid Östermalmstorg vaknade hjärnan idag av ett skratt. Ett skratt från mitt eget inre.

Är det inte fantastiskt roligt med alla dessa som formlösa tonårsgrabbar med designerjeansen på halv stång?

Jag har fattat (betänk att det ändå är 20 år sen jag själv klev in i tonåren) att man idag ska ha brallorna långt ner. De ska inte sitta i midjan eller åtsnörda under ölkaggen. Jag har fattat det, precis som att de vändbara michelintjocka mussepiggtröjorna var höjden av cool på åttiotalet, så jag tänker inte ifrågasätta eller dissa att det ska vara nedhasade brallor. Men hur funkar det egentligen? Brallorna sitter ju inte uppe på den som inte var några former. Och det verkar vara höjden av ocool att behöva rätta till eller dra upp brallorna om de hasar ner för långt. Hellre geishagång än byxupphalning.

Det som lockade mig till uppvaknande och skratt imorse var en ytterst cool kille med luggen omedvetet självmedvetet i ögona och brallornas linning på höftkulorna med dyrkallingarna väl syniga. Han ville hinna med tunnelbanan jag satt i (inte nödvändigtvis för att jag satt där, men ja ni fattar...) så det var till att springa nerför den stillastående rulltrappan. När kroppen kom i så häftig rörelse räckte inte höftkulornas lilla rundning att hålla brallorna på plats och eftersom det verkade vara viktigare att hinna med tricken med coolheten bevarad så fanns ingen annan nåd än att springa med spända skinkor. Springstilen blev allt annat än cool (har du dålig inlevelseförmåga så ställ dig nu upp, spänn skinkorna hårt och spring nerför en trappa med fortsatt spända skinkor) och väl innanför dörrarna med mer än hela kalsongen synlig så åkte handen bak och byxorna upp. Han tittade sig om, som för att försäkra sig om att coolheten trots byxhalning var oantastad. "Phew, bara den där trötta 30-taggaren som såg."

Postat 2006-11-28 20:11 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Din Guide till Julen

Att den kristna julen handlar om Jesus födelse i ett stall i Betlehem för tvåtusen år sen har nog inte undgått någon. Men hur kom tomten och lucia in i bilden? Och vaddå adventsstake och julbock? Här ska vi försöka reda ut några av begreppen.

Advent
Advent är det latinska ordet för ankomst. Advent är alltså en förberedelsetid inför Jesus ankomst eller födelse som är fastställd till juldagen, den 25:e december. Traditionellt fastade man under advent, varför advent ibland kallas julfastan. Första advent infaller fyra söndagar före jul och beroende på vilken veckodag som juldagen ligger på så infaller första advent mellan 27:e november och 3:e december. Söndagarna efter kallas andra, tredje och fjärde advent (eller mer riktigt andra, tredje osv söndagen i advent).

Adventsljusstaken
Runt om i världen tänder kristna ett stearinljus i adventsljusstaken för varje söndag i advent. I Sverige är ljusen vanligtvis vita och ibland röda, men i en del andra länder är de lila som är adventstidens liturgiska färg. När fjärde adventsljuset brinner har de föregående ljusen bildat en trappa och då vet man att julens ankomst är nära.

Julstjärnan- Betlehemsstjärnan
De stjärnor vi hänger upp i fönstrena den här tiden symboliserar den s.k. Betlehemsstjärnan som enligt sägnen ledde de tre vise männen till stallet där Jesus fötts. Vid tiden för Kristi födelse visste man inte så mycket om astronomi - stjärnorna och solen - utan trodde att stjärnorna tändes i takt med att nya liv föddes. Vanliga liv var små matta stjärnor medan betydelsefulla personer fick stora och klara stjärnor att tändas. Berättelsen om Betlehemsstjärnan är således en symbol för den mäktiga och allsmäktiga person Jesus skulle bli. Astronomer har dock försökt hitta en förklaring på detta ljusfenomen och dessa ger också lite perspektiv på när i tiden Jesus skulle ha fötts. Eftersom berättelserna har talat om ett rörligt fenomen handlar det inte om supernova då stjärnor håller sig fixa på stjärnhimlen. Om det t.ex var Halleys komet så bör tidpunkten varit juldagen 11 år före Kristus. Var det en konjunktion mellan planeterna Jupiter och Venus var det runt år 2 eKr, någon gång i augusti.

Lucia
Lucias ursprung har ingenting med den kristna julen att göra. Lucia är en tradition som fått kraft från det hedninska firandet av lussenatten och hyllandet av den kristna martyren Lucia. Lussenatten firades av hedningarna årets farligaste och längsta natt och eftersom man trodde att andarna var i rörelse vakade man hela natten och höll sig vaken med ost, bröd, griskött och öl. Lucia är ett helgon från Sicilien som dog martyrdöden ca 300 eKr som enligt sägner bar mat till fångarna och för att se i fånghålorna bar ljus i håret. Läs mer om lucia här


Julen som högtid
Julen förknippas idag som sagt främst med Jesus födelse för ungefär 2000 år sedan. Men redan i det förkristna Norden firades julblot eller midvinterblot vid denna tidpunkt. Midvintern är tiden runt vintersolståndet, och firandet handlade förmodligen om ljusets återkomst och återuppvaknandet av naturen.

Man har inte exakt kunnat säga när Jesus föddes, men år 354 eKr fastställde påven Liberius att juldagen firas den 25:e december. Det sammanföll med romarnas dyrkande av solguden och många andra hedniska traditioner i västvärlden. Tack vare detta har de båda traditionerna kunnat sammanflätas och få kraft. T.ex tolkas ljusets återkomst som Jesus ankomst till jorden. Idag är julen både den största kristna och sekulära högtiden i väst. I Sverige pågår den kristna julen från juldagen till trettondagen. Liksom många andra kristna i väst är juldagen den största högtidsdagen. I öst är det ofta epifaniadagen (dvs trettondag jul) som har den starkaste ställningen.

Det sekulariserade firandet av julen med jultomte, gran och klappar har inget med det kristna firandet att göra, även om en del av dem kan härledas till sammanflätningen med hedniska firanden.

Jultomten
Tomten är nästan lika frekvent avbildad som Gud, och det finns många (främst barn) som tror på tomten. Tomten är ofta klädd i rött, har långt vitt skägg och ganska tjock. Jultomten här i Sverige är en ihopbakad variant av julbocken, sankt nicolaus och gårdstomten. Helgonet Sankt Nicolaus stod för givmildheten, julbocken för julrimmen och klappet i julklapparna (se nedan) och gårdstomten för utseendet. Under senare tid har jultomtens utseende alltmer börjat likna den amerikanske julgubben Santa Claus (som populäriserats av Coca-Cola sedan 1930-talet).

I olika länder har man lite olika uppfattning om vem tomten är och var han bor. I Norge och Sverige är det inte så viktigt med var han bor, kanske har detta med vår gamla folktro på hustomtar, nissar, vättar och troll att göra. För danska barn är det självklart att tomten bor på Grönland och i Finland bor han solklart Korvatunturi i nordöstra Finland. Korvatunturi har dock fått konkurrens av Rovaniemi på sistone som till och med ansökt hos EU att bli utsett som tomtens hembygd. I anglosaxiska länder tror man stenhårt på att tomten bor på Nordpolen.

Den svenska jultomten kryper inte ned i skorstenar om natten för att leverera sina gåvor i strumpor, utan besöker hemmen och yttrar vanligtvis frasen "finns det några snälla barn här?" som hälsning till julfirarna. I svenska borgerliga hem på 1800-talet spelades scenen med presentutdelningen upp ungefär som nu. Skillnaden var att den mystiske gästen, med mask för ansiktet, från början föreställde en julbock.

Julklapparna
Förr handlade julkappsutdelningen mer om bus än om gåvor av kärlek, omtänksamhet eller givmildhet. Tidigt om morgonen väcktes man av en knackning, ett stamp eller hård klapp på dörren och in kastades ett väl inlindat paket ofta innehållandes en halmfigur eller ett vedträ. Med paketet kom också en liten hälsning på en lapp om varför man förärats gåvan. Eftersom meddelandet på lappen ofta var elakt eller snuskigt var julklappsutdelandet något som gjordes i största hemlighet och ibland skyllde man på julbocken.

Juletid har länge varit en givmildhetens tid då man månade om traktens fattiga i sitt eget överflöd kring julen. Att inte besöka och hjälpa de fattiga under julen ansågs ge otur.

Nu står julklapparna för givmildhet och omtänksamhet och utdelandet av julklappar sker lite olika på olika platser. I vissa svenska hem ligger julklapparna under granen och väntar på julaftonens morgon. I andra kommer tomten på julaftonseftermiddagen eller kvällen och knackar på för att fråga om det finns några snälla barn att dela julklappar till. I de flesta länder delas julklappar ut på juldagen. På en del håll anses tomten komma nerklättrande i skorstenen för att lämna julklapp till barnen i en strumpa.

Julkalendern
Julkalendern har en lucka att öppna för varje dag fram till jul. Första luckan öppnas den 1:a december och den sista den 24:e. Ursprungligen handlade luckinnehållet om olika sysslor i julförberedandet, men kan idag innehålla lite vad som helst - en kolorerad bild, en chokladbit, en liten leksak. 1960 sändes den första julkalendern i TV.
 
Julmaten
Som vid de flesta högtider som avslutar en fasta firas detta med mat. "Julmat" idag brukar innebära en buffé av mat som presenteras som ett "julbord". Julbordets innehåll varierar lite geografiskt, men oftast innehåller sill, julskinka, köttbullar och prinskorv. Till detta dricker man julmust, julöl och en och annan snaps.

Julgranen
Att klä hemmet med kvistar, grenar och små träd är en mycket gammal sed, det var ett sätt att skydda hemmet mot onda makter. Fortfarande använder vi löv, grenar och blommor som utsmyckning vid större firanden (midsommar, bröllop, dop, påsk etc). Julgranstraditionen kom till Sverige under mitten av 1700-talet från Tyskland där julgranen förekommit sedan 1400-talet. I början var julgranen bara en av alla växtdekorationer man hade i hemmen, men efter hand fick den ta mer plats och började pyntas. I slutet på 1800-talet fanns julprydnader att köpa (de finaste från Tyskland), men innan dess hade granarna pyntats med vaxljus, frukt och halmprydnader.

Efter julen
Julen är inte slut med juldagen. Julhögtiden pågår i kyrkan ända fram till trettondagen då enligt den kristna historien de tre vise männen kom fram till stallet Betlehem där Jesus fötts. De tre vise männen representerar Jesus uppenbarelse för hedningarna och dagen kallades därför Epifania-dagen (epifania=uppenbarelse). Trettondagen blev en kyrklig högtidsdag på 300-talet till minne av Kristi Dop, men man knöt sedermera ihop detta med hans uppenbarelse.

 


Kommer snart - andra högtider vid jul

Postat 2006-11-23 13:09 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Skolan och kyrkan

Det lackar mot jul, advent och lucia står för dörren. Mysiga, stämningsfulla och högtidliga högtider. I många skolor och förskolor har man som vana att åka och se hur kyrkan förbereder sig för det stundande firandet av Jesus födelse. Barnen får lära sig ord som advent, jungfru och myrra. Dessförinnan har sexåringarna haft besök från kyrkan som berättar om livets stora högtider; dop, bröllop och begravning. Allt det är kanske jättebra - men varför lämnar det en konstig bismak?

Egentligen borde jag i min ambivalenta kristenhet jubla. Att besöka kyrkan, att förklara vem Jesus var och vilka värderingar i samhället som sprungit ur det kristna har jag inte tid till. Perfekt om nån annan kan fixa lite barnatro, kan man ju tycka? Men jag tycker nog inte det. Kyrkan skildes från staten för ett antal år sedan, varför sitter skolan (och även förskolan) och kyrkan ihop så tajt fortfarande?

Skolan ska vara en skola öppen för alla, jag tycker inte den är det när normalläget är att kyrkobesök ingår. När det är normalläget blir alla andra uppfattningar avvikelser. Och i religionsfrihetens namn har man rätt både att tro på vad man vill och att inte tvingas berätta med sin tro.

Därför är jag tveksam till ha skolavslutningar i kyrkan eller att personer från kyrkan kommer till  skolan och berättar om kyrkans högtider. Vad tycker du?

 

 

Postat 2006-11-20 11:34 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Ett skepp kommer lastat - med dåligt samvete

I helgen anlöpte världens största containerfartyg Göteborgs hamn. Emma Maersk har fullbordat sin resa från Asien till Skandinavien på 63 dagar. Elvatusen containrar får plats - och man får utgå från att en hel del platta tv-apparater, billiga leksaker, verktyg och kläder eller annat som kan tänkas bli årets julklapp fått plats.
/
/ Jag tror att de utmaningar som globaliseringen medför är bra för Sverige. Jag tror det är bra om vi genomtrygga svenskar skakas om ordentligt och tvingas inse att det finns en omvärld. En omvärld vi påverkar.
/
/ Visst är det intressant att fundera över hur en skruvdragare utan känt varumärke från Jula kostar 90 spänn medan en Bosch-motsvarighet kostar flera hundra. Men det är samtidigt enkel matte. Det kostar helt enkelt nästan inget att producera i Kina. Därför kostar Canada Goose-jackorna bara en tiondel av vad de kostar här, därför "ingår" alltid en leksak i ett besök på McDonald's och till och med i Bamsetidningen!
/
/ Vad som är mer intressant att fundera över är varför människor i ena sekunden förfasas över alla jobb som försvinner utomlands och i nästa gladeligen köper årets julklapp direkt från containerbåten.
/
/ Vad årets julklapp än blir så hoppas jag att du genom din konsumtion bidrar till en bättre värld. Vilka leksaker ditt barn leker med på julaftonskvällen kommer vara ihopskruvade av små flinka barnfingrar i Kina? Hur mycket tjänar den kinesiska sömmerskan vars "hafsverk" totalsågades i DN? Hur långa arbetsskift har männen i de kilometerlånga monteringsfabrikerna? Är de lediga ens någon dag per månad?
/
/ Det finns alternativ - och det är det vi ska ge tillbaka till de kinesiska barnen och arbetarna.

Postat 2006-11-13 11:41 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Söderlund & Bie

Jag minns när min äldsta var liten (i början på det nya årtusendet) då fick man nöja sig med Vi Föräldrar och Utbildningsradions Om Barn som sändes så sent att man med gröt i huvudet somnat för länge sen.
/
/ Barn och föräldraskap är nu 2006 högintressanta ämnen i mediasverige. Det produceras böcker till höger och vänster, allt från handböcker till fakta till tokroliga vardagsbetraktelser. Det ordnas mässor och babybioföreställningar. Babykaféer och mamma-barn-affärer finns snart i varenda hörn. Föräldratidningarna är fler och glammigare än förr. Och det görs tv-program.
/
/ Det är jättebra att barn och föräldraskap får ta stor plats - för vad kan vara viktigare? Och eftersom vi är så många som är både föräldrar och barn så är det inte alls förvånande att Ann Söderlunds självbetitlade program får höga tittarsiffror.
/
/ Vad handlar då Söderlund & Bie om? Jo, Ann funderar över hur man får ihop allt med familj och jobb. I första programmet är Ann just i begrepp att föda sitt tredje barn och funderar kring hur man har tid för alla barnen och samtidigt skapar en mysig syskongemenskap. För att ta reda på det åker hon på studiebesök hos andra familjer och får ta del av deras bästa knep. En familj tycker att det bästa är att köpa tjänster (såsom städning och barnvakt) för att få mer tid och ork för barnen. En annan tycker att man ska sätta barnen i arbete, älska dem väldigt mycket och inte tuta i dem att livet är så himla rättvist - men ok ändå. Den tredje familjen Ann möter i detta program har familjeråd där veckans schema läggs fram och ansvar fördelas. Tryggt och organiserat. Den här familjen har också satt nolltolerans mot kivande och barnen har själva ansvar för att måna om varandra och att inget kiv uppstår.
/
/ Jag tycker detta verkar vara en lovande, nyfiken serie med hjärta. Och allra bäst är att den finns att se som webb-tv. Då slipper man stressa över ytterligare en tid att passa.
/
/ Andra programmet handlar om maten, det har jag ej hunnit se än. Det tredje (av åtta) sänds imorgon (torsdag) kl 20.30. Och svt1 är kanalen.

Postat 2006-11-08 09:29 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera