Barnsidan - Barnsidan
Meny

Barnsidan

Quickfix för att fixa skolan?

Utbildningsminister Gustav Fridolin har hånats rätt rejält för sitt löfte inför valet om att fixa skolan på 100 dagar. Han och partiet har sedan dess försökt förklara att man inte alls menade att få det låta så enkelt. Att förändringar i skolan tar tid, det är en trög organisation osv får man nog acceptera på ett generellt plan. Detta är något före detta utbildningsminister Jan Björklund varit med om och sett.

Under alliansåren 2006-2014 sjösattes många nya reformer och förändringar i skolan, bland annat en ny läroplan, nytt betygssystem och betyg i tidigare årskurser. Trots det var PISA 2012 katastrof, nedgången i resultaten i läsförståelse, matematik och naturkunskap fortsatte och Sverige hamnade lägre än snittet i OECD-länderna. Men till nästa gång PISA genomfördes 2015 hade faktiskt trenden brutits, resultaten vände uppåt och de flesta experter och tyckare kunde nog ändå hålla med om att många av de åtgärder som gjorts nu börjat ge resultat och fortsätta förbättras framöver.

Så det tar lång tid för att systemändringar ger resultat. En vanlig metafor är att det tar tid att vända en stor oljetanker på väg med fel kurs..

Men det verkar faktiskt som det finns en enkel och billig metod för att förbättra elevers prestationer och resultat i skolan.

Skolgympa!

Ja, du läste rätt. Med idrott varje dag kan skolresultaten - speciellt för pojkar - förbättras markant.

"Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola" - Jesper Fritz

Idrott varje dag ger bättre betyg

Jesper Fritz är läkare och har forskat inom klinisk och molekylär osteoporos vid Lunds universitet. Han har utgått från datamaterial insamlat i det sk Bunkefloprojektet och analyserat slutbetygen från elever som gick i nian mellan 2003 – 2012 och som har haft 40 minuter idrott varje dag sedan första klass.

Resultaten visar att pojkarnas betyg ökade med i genomsnitt 13 poäng (i det dåvarande betygssystemet) och sju procent fler av pojkarna kom in på gymnasiet.

Tidigare studier från Bunkefloprojektet har visat liknande resultat. 2012 presenterade Ingegerd Ericsson en avhandling i pedagogik där hon konstaterar att den extra idrotten gjorde att 96 procent av pojkarna blev behöriga till gymnasiet. I kontrollgruppen, som haft skolidrott som vanligt, blev 84 procent av pojkarna behöriga. För de flickor som haft extra idrott var 97 procent behöriga till gymnasiet jämfört med 95 procent av de flickor som bara hade två idrottslektioner i veckan.

Vad har idrott med intellektuella prestationer att göra?

Att fysisk träning förbättrar minnet och att till och med hjärnstrukturen förändras har man sett i undersökningar på vuxna. Möjliga orsaker kan vara att blodflödet till hjärnan ökar eller att koncentrationsförmågan stärks. Det finns studier på barn som visar liknande resultat.

Konditionen verkar också vara avgörande för fler av hjärnans funktioner, som att kunna reglera känslor och att koncentrera sig. God kondition gör det också lättare att somna.

Om detta har psykiater Anders Hansen skrivit en mycket uppmärksammad bok - Hjärnstark där han utvecklar resonemang som man i korthet kan lyssna och titta på här.

Flickor gagnas också av mer skolidrott

För flickor går det inte att se något större skillnad i betyg för de som haft mer idrott. Jesper Fritz menar att en trolig orsak är att flickorna har betydligt bättre betyg än pojkarna även utan daglig idrott i skolan. Men flickor skulle ändå gagnas av mer idrott på schemat. Jespers avhandling har också tittat på hur benmassa och muskelstyrka påverkas hos elever som haft daglig idrott i skolan och det visade sig att den gruppen har högre benmassa och bättre muskelstyrka. Effekten är starkare bland flickorna än bland pojkarna och effekten ser ut att hålla i sig även efter puberteten då kroppen genomgår stora förändringar.

Skrivet av: Barnsidan
taggar
..  
Postat 2017-08-25 10:30 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Vi finns på Instagram och Facebook

Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook