När jag var liten var julen årets höjdpunkt. Ja, verkligen årets höjdpunkt. Det var nya leksaker och snölekar. Vi byggde kojor av snö, spelade “Den försvunna diamanten” och åkte pulka, drack varm choklad och ägnade oss åt lättjefullt umgänge.
I år ska det bli en grön jul, i söder lika varmt som på midsommar. Förvisso är det inte till 100% fastställt att det är koldioxidutsläppen som orsakar den globala uppvärmningen, men de flesta seriösa forskare är ändå eniga om att sambandet är starkt. Borrkärnor från Antarktis visar att det inte på över 650.000 år har varit så höga koldioxidhalter som idag. Gröna jular, orkaner, tornados, öknar som sprider sig, översvämningar är bara början. De förändringar vi ser idag är resultat av utsläpp som gjordes för 50 år sedan!
Varje år ökar julhandeln, varje år förväntas nya försäljningsrekord slås. Jag mår illa. Inte för pengarna som rullar, utan för att konsumtion verkar symbolisera lycka för många. Jag tror inte det är särskilt många som på sin dödsbädd ligger och är mest nöjd och stolt over den där platta teven som var familjens julklapp år 2006.
Jag var och handlade en liten symbolisk “gud vad vi är glada att just du är våra barns fröken”-grej på Cervera. Saken som inte var större än ca 1x15cm och inte var speciellt ömtålig slogs in i en meter wellpapp, glittrigt papper och toppades av en snörboll lika stor som paketet. Drar man ut krullet är det säkert 20 meter snöre som går åt – till varje paket!
Igår i väntan på sköne Dr House tittade jag på Äntligen Hemmas julspecial. I ett av inslagen skulle ett julbord dukas. Jag kommenterar inte själva stilen (som var vämjeligt porrig) utan vikten som lades vid att det skulle se snyggt ut. Jag vet inte hur många gånger de sa “glamma till det”, “överdåd”, “lyx” eller “blingbling”. Och det handlar bara om ögonfröjd - yta. I varje vinglas lades en julkula, varje placeringskort var en liten exklusiv kartong prydd med band, tallrikarna paketerades ihop med svart sidenband. Hela inköpslistan kan du se här; http://www.tv4.se/byggabo/antligenhemma/513164.html
När började julen handla om överflöd, frosseri och slöseri? Jag tycker det rimmar mycket illa med den samtid och verklighet vi lever i.
Linda Skugge bjöd hela sin fina familj på julbord på en av Sveriges sällsynta Michelinmärkta krogar - Edsbacka Krog. När hon skulle amma sin bebis blev hon bortföst och hänvisad till en fåtölj bakom en skärm. Där fick hon sitta av hänsyn för de andra ätande gästerna, ungefär som det är äckligt att se någon amma sitt barn. Jag blir alldeles gråtfärdig när jag tänker på det. Att amma sitt barn är fullt naturligt och ingenting man ska tvingas sitta avskärmad för att göra!
Jag kan inte fatta varför offentlig amning väcker sån anstöt? Det är ju knappast så att man sitter och viftar hur som helst med brösten. Även om amning är naturligt så tycker man som ammande mamma att det är en privat sitution och alltså skyler man sig med en filt eller i en snygg Boob-tröja. Såklart. Jag har umgåtts med många mammor de senaste åren, hängt mycket på mamma-barnstinna ställen. Jag har aldrig har sett en mamma demonstrativt flasha brösten.
Så de som eventuellt skulle ta illa vid sig måste ha studerat Linda Skugges och dotterns amningsstund väldigt ingående. Det i sig är nog så upprörande, ska man inte få vara i fred från andras lystna blickar i en privat situation?
Det som dock är mer upprörande är att bröstens huvudsakliga funktion FORTFARANDE anses vara den sexuella. Bröstens huvudfunktion är att nära ett barn. När en mamma ammar är det inte en sexuell handling. Ser man på brösten vid amning såsom man ser brösten i ett porrutvik bör man nog fundera på vem som är mest anstötlig.
Jag har mycket svårt att tro att Skugge suttit och viftat med sina tuttar för att demonstrativt hävda sin rätt till att få amma offentligt. Däremot verkar det vara hög tid att vifta med krigsyxan mot barn- och föräldrafientliga ställen.
Fredspristagaren Muhammad Yunus har fått Nobels Fredspris för hans Grameen Bank som lånar ut små summor pengar till människor utan säkerhet. Med dessa pengar kan helt utfattiga människor köpa in saker och starta små affärsverksamheter för att kunna försörja sina familjer. Med fler människor som undslipper fattigdom desto färre konflikter.
Yunus är en mycket värdig vinnare. Mikrokrediter är ett effektivt sätt att utrota fattigdom genom att låta den fattiga människan ta eget ansvar för sin försörjning. Metoden används nu på många ställen runt om på jorden.
Ändå så förvånar han mig genom att så ärligt berätta om den vinnande strategin - att nästan uteslutande bara bevilja lån till kvinnor. Grameen Bank har 96% kvinnliga låntagare. 99% av alla krediter som ges betalas också tillbaka. Varje lån som betalas tillbaka kommer nästa låntagare tillgodo. Dessutom har hjälporganisationer sett att när kvinnan får pengar så ökar barnens kaloriintag, den kopplingen har man inte sett när männen får låna pengar.
Så här säger Yunus själv:
"Kvinnor tänker mer på framtiden och har mer långsiktiga mål än män. Detta gynnar och ger bättre utdelning till barnen i familjen."
"Män tänker mer på sig själva, spenderar snabbare och är mer otåliga."
Jag vet att detta inte är speciellt uppseendeväckande. Det finns ju otaliga berättelser om kvinnor i alla tider som i det närmaste ställts på bar backe för mannen spelar och super bort de pengar han tjänar in. Men det känns ändå så beklämmande. Det är som att männen i sin opolerade version inte är så himla trevliga?
Jublet visste inga gränser igår när Mr Fuglesang äntligen kommit iväg med Discovery ut i rymden. Och det är fullständigt enastående att en man som varit ett skämt nu fått sin revansch och upplever sin pojkdröm. Frågan är vad vi jublar över...?
I tidningarna har man kunnat läsa om jättedånet som hördes över halva Florida. Man har sett beräkningar på hur de ska docka Discovery med ISS, hur mycket raketbränsle som går åt och hur rymdstrålningen påverkar och skadar kroppen. Allt detta är högintressant stoff för mig och alla andra som älskar att samla på (onödig) fakta.
Samtidigt lämnar detta en konstig bismak. Vad är det egentligen vi får tillbaka? Jag påstår inte att jag förstår allt de ska göra där uppe på ISS, eller ens vidden av de upptäcker som görs i förberedelserna eller under själva vistelsen i rymden. Men ett dån som hörs över hela Florida och ett ljus i natten lika starkt som dagsljus borde egentligen inte vara något annat än en gigantisk naturkatatrof. Världens fattiga svälter och dör i simpla sjukdomar samtidigt som raketbränsle för flera miljoner eldas upp på mindre än en minut.
Jag har svårt att få ihop det, kanske någon kan förklara att det faktiskt är värt det?
Groteskt mycket pengar konsumeras under julhandeln i den rika västvärlden. Samtidigt svälter och törstar folk ihjäl i de fattiga länderna. De dör i sjukdomar som malaria och AIDS, trots att de är lätta att undvika. Många blir offer för krig och korruption. Kvinnor och barn drabbas hårdast. Du kan se på eller göra något. Runda upp är ett enkelt sätt att göra skillnad.
Runda upp är ett samarbete mellan Röda Korset och flera av de stora modekedjorna. Enkelt går det ut på att du när du är och handlar kan runda upp till närmast jämna belopp och skänka mellanskillnaden till Röda Korsets verksamhet. Du väljer inte till vilket syfte pengarna ska användas utan överlåter detta på Röda Korset som vet hur och var dina pengar gör mest nytta.
Dessa är exempel på vad dina pengar kan räcka till:
50 öre: ett stearinljus med tio timmars brinntid
2 kr: 6 kondomer som kan hindra spridning av hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar
5 kr: ett kilo bönor som kan mätta många hungriga munnar
6 kr: vaccinering för ett barn mot mässling
11 kr: vaccinering för tre barn mot polio
39 kr: ett myggnät som skyddar en hel familj mot malaria
