Meny

Mia Althoff - på barnsidan

Gott och blandat. Debatt, tankar, prylar och inblick i mitt liv.

Hur kan det inte bli het debatt om aborträtten?

I Sverige har alla kvinnor rätt att göra abort fram till vecka 18 och efter bedömning av socialstyrelsen så kan även 21 veckor gamla foster aborteras. Med den medicinska vetenskapens hjälp kan många för tidigt födda barn räddas till alltmer drägliga liv. Den sena abortgränsen och den kritiska tidpunkten från vilken vecka barn kan räddas kommer närmare och närmare varandra. För någon vecka sedan kunde vi med hjälp av Lennart Nilssons nya tekniska underbilder se foster betydligt yngre än 18 veckor "le", blinka och sparka i livmodern.  

Alf Svensson slog sina påsar ihop med två forskare, Lars Hamberger och Kerstin Hedberg Nyqvist och skrev en debattartikel. Föga förvånande propagerar debattartikeln för sänkta gränser och inskränkningar i kvinnans rätt till fri abort. 

Abortfrågan borde kunna vara en brännhet potatis, men debatten blev knappt fingerljummen.

Kanske borde den övre abortgränsen diskuteras och omrevideras vartefter det görs framsteg i neonatalvården av riktigt tidigt födda barn? Kanske borde man diskutera från vilken vecka neonatalvården ska rädda liv? När blir det liv de räddar värt att leva? Kanske borde man diskutera mannens rättigheter och skyldigheter i abortfrågan? Ska en man som vill behålla barnet inte ha någon rätt alls på sin sida? Ska en pappa som blivit pappa högst ofrivilligt tvingas betala underhåll? Kanske man borde diskutera varför så många graviditeter behöver fortgå så länge som efter vecka 12?

Eftersom debatten nästan uteblev undrar man ju inte om folk i gemen är ganska nöjda med aborträtten såsom den ser ut idag och inte låter sig ledas av medicinska beskrivningar och bilder beklädda med känsloladdade ord? Kvinnan har rätt till sin kropp men även rätt att avsluta ett liv hon bär på. Att ta sig rätten att döda ett barn även som så bara ett embryo sker aldrig lättvindigt och efter vecka 18 gör ingen frisk människa det om hon inte är i en extremt utsatt situation (barnet är gravt skadat, barnet har blivit till under en våldtäkt t.ex). Kvinnans beslut ska inte, från samhällets sida, göras svårare med beskrivningar av hur hennes barn ler, känner smärta eller försöker kommunicera. Det emotionella och känsliga bör få fortsätta vara privat och individuellt. Det är därför samhällsdebatten uteblev.

Postat 2006-03-27 22:24 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Sinnesro

Giv mig sinnesro att acceptera

det jag inte kan förändra,

mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden 


Trevlig helg alla mammor och pappor!  Njut det sista av vintern, snart är våren över oss.

Postat 2006-03-24 11:01 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Hinner du njuta av att vara mittemellan?

Jag tycker alltid att man har planer och projekt på gång. Saker som ska fixas, möten att gå på, kroppen ska trimmas, man ska förkovra sig och man ska ta tag i saker. Allt för det välsignade "sen", det vi ändå inte kan påverka.

Sen, när jag gått den utbildningen kan jag...

Sen, när vi fixat förvaring i ungarnas rum, då...

Sen, när de här 5 överflödiga kilona är borta då ska jag...

Sen, när jag jobbat ihop övertid ska jag...

Sen, när våren kommer då minsann... 

Känner ni igen er?

Det är inget fel alls i att ha mål och visioner med livet, men livet borde väl inte bara gå ut på att jaga visionerna? Man borde väl kunna unna sig att njuta länge när man väl uppnått ett mål? Och innan man jagar iväg till nästa mål - njuta av att vara mittemellan? Jag är dålig på det. Kanske är det så att vägen är viktigare än själva målet i långt fler fall än man tror. 

 

 

Postat 2006-03-22 09:19 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Jag har verkligen försökt

Jag behöver ändra mina vanor. Det är inte OK att sitta hela kvällarna och halva nätterna framför datorn. Det är ett beroende och en stress att alltid "behöva" vara uppkopplad, ha koll och veta exakt vem som sa vad. Jag fick en liten försmak av hur skönt livet är som nerkopplad under semestern. För att hålla koll där var jag tvungen att sitta i ett trångt 40 grader varmt rum, sunkiga datorer med usel hastighet på uppkopplingen. Så långt sträcker sig inte mitt beroende. Borta var alla muskelspänningar, påsar under ögonen och sura miner om morgnarna.

Väl hemkomna var jag snart inne i gamla vanliga gängor med sena nätter och tidiga morgnar. "Hjälp, jag måste bryta det här mönstret" tänkte jag. Så jag bestämde mig för att testa att kolla mer på TV, kanske bli riktigt hooked på någon evig serie. Doser av meningslös förströelse kan nog vara avkopplande. Men det går ju inte. Jag har kollat på Drevet, nån dokumentär om Ryan Air, Rampfeber, Melodifestivalen, 100% och Studio Virtanen. Men det är för dåligt, för hafsigt producerat och för ytligt. Jag blir bara arg över att jag slösat bort värdefull tid (vid datorn) med att glo på TV.

Tips någon? 

Postat 2006-03-21 10:10 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Skeptisk

Snön ligger halvmeterdjup, de få plusgraderna om dagarna rår inte på att smälta några mängder och nätterna är kalla. TV-reklamen för fröpåsar och nya motorcykelmodeller känns helt felplanerad.

Är någon mer än jag skeptisk till att det kommer bli sommartid även om det enligt kalendern kommer inträffa redan i helgen?

Postat 2006-03-20 07:23 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Ett steg framåt, två tillbaka?

Det är härligt den här tiden på året. Det ordnas fester internationella kvinnodagen till ära och tidningar skriver mycket om kvinnohistoria och kvinnliga förebilder. Kvinnofrågor får mer fokus och kd (!) berättar om planer på att göra om Södersjukhuset till ett kvinnosjukhus. Ord som "maktstrukturer", "härskartekniker" och "könsroller" kan numera med självklarhet användas för att förklara hur samhället ser ut och behandlar individer olika på grund av kön.

Trots det känns den verkliga förändringen orimligt långt borta. Det är bara att ta tempen på den verklighet våra barn lever i. Barn är ju ändå framtidens facit.

År 2006 svarar svenska treåriga flickor och pojkar på frågan om vad de vill bli när de är stora "mamma" respektive "polis".

Samma årtal kan man läsa detta i en vanlig barnbok:

"Som prins (dvs kille, min anm) kille får man ibland glömma sina känslor och göra det som är bäst för andra."

"Han stod inte ut med att se sin son så ledsen. Han måste hitta en ny mor till honom." 

I samma bok används kvinnliga könsroller för att beskriva en som är feg och svag. I ytterligare andra böcker för 3-5åringar micrar tjejerna kanelbullar och killarna är piloter.

I en av Sveriges största tidningar för 10åringar hittar man porrannonser

Jag behöver inte fortsätta, däremot repa lite nytt mod inför framtiden. Det kommer behövas internationella kvinnodagar lång tid framöver.


Postat 2006-03-10 10:45 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Öppet brev till... livet

Läs Sirpas kärleksförklaring till Hanna och livet. Så fint!
--------------------------------------------------
Sitter här förundrad och ödmjuk över vad jag fått
det spränger i bröstet av kärlek till dig
och lycka...

Vad har jag gjort för att ha fått dig?
vad är det för gott jag har gjort..
för att ha förtjänat dig..
mitt barn...

Jag tackar dig..livet
ödmjukast, av hela mitt hjärta
för att du valde mig
att få bli Hannas Mamma..
*ler* mamma till Hanna

Vad tänkte du på...just då
när två ska bli en

"och hon där...ska ha ett barn
med en kromosom för mycket..
hon ska drabbas av en med Downs syndrom"

Nää...så kan det ju inte ha varit
fel av mig...så oerhört fel

inte FÖR mycket...
och absolut inte drabbats...
Jag är ju välsignad...belönad

jag fick ju henne
med det där lilla extra..
som är få förunnat

klart att det var så...
hon är ju en gåva..
ett mirakel...
som alla andra barn är...
precis varenda en

Jag vet att jag har fått mer än jag förtjänar
men jag ber om några saker till...
för Hannas skull och för alla dom andra
som kanske skulle gå miste om henne

Jag ber om Tolerans och accepterande
jag ber om vetskap och lärdom
till dom som inte kan acceptera...
och för dom som inte vet
respekt till dom som inte har förmågan att respektera
Jag ber om förståelse
förståelse.. för dom som inte kan förstå
dom som inte är som "alla andra"

Jag ber om kraften...
till alla..
att möta hennes blick
och SE henne

Jag ber om det där lilla extra..
som får bort rädslan i mångas hjärtan
som hindrar dom från att se...

En alldeles fantastisk liten människa..
En liten underbar.. Hanna
 

Postat 2006-03-03 11:32 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera