Mia Althoff - på barnsidan

Gott och blandat. Debatt, tankar, prylar och inblick i mitt liv.

Vad gör du om ett barn sätter i halsen?

mama.nu har man kunnat läsa om Alexandra som förlorade sin dotter Nova i en kvävningsolycka. Att Nova dog är en väldigt sorglig och tragisk utgång på en händelse som händer väldigt snabbt och kan drabba vem som helst. Varje år dör ungefär 3 barn till följd av kvävning. För något år sedan dog ett barn på en förskola efter att ha satt mat i halsen, trots att personalen försökte göra fria luftvägarna och göra första hjälpen.

Det finns ett par saker man kan göra för att minska riskerna för att minska riskerna för att barnet sätter i halsen:

  • Plocka undan små föremål hemma. I nya situationer och på platser som är nya så ta som vana att scanna av efter små saker som ditt barn kan tänkas sätta i halsen. Många kvävningsolyckor sker på platser bland mycket folk, där föräldrarna kanske brister i uppmärksamhet.
  • Anpassa matbitarnas storlek efter vad barnet klara. Skär alltid korvbitarna, köttbullar och cocktailtomater tvärs över, som halvmånar. Just korv är viktigt att ge i små bitar för det suger sig lätt fast i luftvägarna.
  • Var extra försiktig och uppmärksam om barnet är förkylt och luftvägarna är mer slemmiga. Om barnet hostar till är det lätt att de i stället andas in maten.
  • Rörelse och något i munnen är alltid en dålig kombination. Man ska t.ex inte låta barn springa eller hoppa runt med tuggummi eller godis i munnen. Barn ska inte ha munnen fulla med popcorn eller snacks om de dansar disco på kalas eller liknande.
  • Mata inte ett trött barn utan att kolla att barnet sväljer och har munnen tom innan det somnar. Barnets mun kan verka liten men eftersom gommen är hög kan mat klibba fast där, mat som sedan kan falla bakåt och fastna.
  • Låt aldrig barn i baksätet eller i vagn äta ensamma utan uppsikt! Om de sätter i halsen kan de varken hosta eller skrika och uppmärksamma de vuxna som sitter i framsätet eller går bakom vagnen.
  • Behöver barnet äta i bilen, så sätt dig bredvid och servera mjuk mat som t.ex risifrutti, yoghurt eller mosad banan. 
  • Ge aldrig tuggummi eller godis i bilen!

Om olyckan är framme och barnet satt i halsen

När olyckan är framme gäller det att vara förberedd och veta hur man gör. Det bästa är att gå kurs där man får träna praktiskt på dockor, men man kan lära sig mycket genom olika appar och instruktionsfilmer.

Vad gör man då?

Om barnet hostar och försöker andas är det ett gott tecken. Låt barnet själv pröva att få upp det som fastnat. Ingrip inte om det finns kraft i hostan.

Om barnet slutar hosta eller du märker att något fastnat fast barnet är tyst så måste du agera snabbt för att göra luftvägarna fria igen. I den här text kan du läsa mer ingående hur du räddar ett barn från att kvävas.

Här kan du kolla på en instruktionsfilm som visar hur man kan rädda livet på ett en bebis och barn som satt i halsen och inte kan andas. Örjan Ahl från Securitas Brand & Räddning visar på dockor hur man gör - titta och lär dig hur du kan rädda liv om olyckan är framme!

Om ett barn sätter i halsen och får svårt att andas gäller det att agera snabbt. Örjan Ahl, från Securitas Brand & Räddning, visar åtgärderna vid luftvägsstopp.

Posted by Securitas Sverige on Monday, May 4, 2015

Målet är att tömma lungorna på luft och därmed trycka upp det som fastnat. Kom ihåg att ringa 112 om du efter 3 serier med 5 ryggslag och 5 bröstslag inte får bort stoppet innan du försöker igen. GE INTE UPP - fortsätt hjälpa barnet till ambulans är på plats.

Om barnet tappar medvetande - börja med hjärt-lungräddning. Det kan du läsa mer om här!


Läs mer här

Artikel på aftonbladet.se

Artikel på familjeliv.se

Här kan du ladda ner en affischer och foldrar med illustrerade instruktioner för att livrädda barn i olika situationer. De är tänkta att finnas på alla förskolor, BVC, MVC, vårdcentraler, öppna förskolor, familjecentraler och hemma hos barnfamiljer.

taggar
..  
Postat 2016-02-02 21:46 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Självklart att tacka ja till HPV-vaccinet

När man inte vet är det ofta bra att ta det säkra före det osäkra. I ämnet HPV-vaccinering verkar många tycka att det "säkra" alternativet är att avstå vaccinera, men jag hävdar att "ickebeslutet" i den här frågan ska vara att vaccinera. Inte att låta bli.

Låt bara bli att HPV-vaccinera ditt barn om du är påläst och dessutom förstår att du tackar nej till att minska risken för att ditt barn får livmoderhalscancer. I framtiden kan ditt barn få livmoderhalscancer för att du lät bli att vaccinera. Känn efter hur det skulle kännas att du sagt nej till ett skydd som skulle skyddat ditt barn mot en potentiellt dödlig sjukdom.

Läs mer om livmoderhalscancer här och här

Mer än 98 procent av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av ett mycket vanligt virus som heter humant papillomvirus, HPV. Viruset sprids via sexuell kontakt. Det är mot varianter av detta virus som HPV-vaccinet skyddar! Vaccination tillsammans med regelbunden gynekologisk cellprovtagning i åldrarna 23-59 år ger ett mycket gott skydd mot livmoderhalscancer (källa: cancerfonden).

Det finns många hemska berättelser och rörande vittnesmål från familjer och flickor som anser sig drabbade av biverkningar efter HPV-vaccinering. Medier (som t.ex Sveriges Radios Kaliber) vill gärna lyfta dessa fall, det är utan tvekan bra och rörande historier. Men det är oansvarigt att lägga fram detta som tveklösa fakta, när sanningen är att inga dödsfall eller kroniska biverkningar kunnat kopplas till vaccinet!

"Den europeiska läkemedelsmyndigheten var ovanligt tydlig i rapporten som presenterades i november: Vaccinet har inte de påstådda biverkningarna men förebygger många dödsfall i livmoderhalscancer." Maria Gunther DN 22/1-16

Ensidig vetenskapfientlig propaganda med syfte att sprida rädsla och konspirationsteorier hör inte hemma i tablån på Sveriges Radio!

Och riktigt läskigt blir det om man tänker på att vilseledande fakta och vinklade reportage kan öka risken att föräldrar, med sitt barns bästa för ögonen, avstår att skydda barnen från cancer. Föreningen Vetenskap och folkbildning menar att den sortens journalistik "skulle i förlängningen även kunna leda till ökade dödstal i livmoderhalscancer".

taggar
..  HPV  HPV-vaccin  vaccin  vaccinering  
Postat 2016-01-27 12:42 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Att födas till flicka kan vara det farligaste man kan råka ut för

Ett viktigt budskap som berör oss alla, "att bli född flicka kan vara den största faran av alla".

Kolla in den här filmen - Kära pappa

taggar
..  
Postat 2015-12-09 10:16 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Adventskalendrar

Några år när jag var liten hade mamma fixat varsin paketkalender till mig och min bror. Varje decembermorgon hoppade man upp och ögonen tindrade lite extra över vad som kunde finnas i det lilla paketet idag. Allt var uppsatt på en tavla med en grön gran i filttyg som mamma gjort från en Panduro-sats. Så här såg den ut ungefär

Bara att sätta ihop den där tavlan måste ha tagit  mycket tid och att sedan förbereda 24 små paket till varje barn.. jag får stressexsem bara att tänka på det.

Så, när jag själv fick barn var ämnet adventskalendrar ett av de där jag tvärsäkert visste hur jag ville göra med. INGA paketkalendrar! Som barn var det givetvis bara kul och fullt med härlig förväntan och än idag är julen en magisk tid för mig. Det gäller bara att göra det lagom så man inte går sönder på kuppen, det finns det ingen magi i.

Så mina barn har haft "vanliga" adventskalendrar med luckor där olika juliga motiv gömmer sig bakom, t.ex såna man hämtar gratis på ICA eller kalendern man får med Bamsetidningen. De brukar möta detta öde ganska tidigt i december - alla luckor öppnade!

Ganska många år har barnen också haft chokladkalendrar och det var succé! Och extremt enkelt att fixa :)

På senare år har det börjat komma adventskalendrar med små leksaker i och de känns som en ganska skön kompromiss mellan de stressande paketkalendrarna och de fantasilösa luckkalendrarna. Kolla in den här fina med Mumin!

Just nu har Lekmer fina rabatter på adventskalendrar!

Häromdagen såg jag det här klippet på hur man kan göra sin egen adventskalender av återvunna toarullar - genialiskt! (klicka på bilden får att starta klippet som ligger på Maxi ICA Örebros facebooksida)

Och genast kände jag nånslags längtan efter att trots allt fixa en kalender med egeninköpta och egeninslagna små paket, men nja jag vet inte. 3 barn som ska få ett litet paket varje dag i 24 dagar blir väääldigt många smågrejer att köpa, slå in och montera in. Här finns i alla fall lite tips på saker att fylla paketkalendern med.

Hur gör ni? Brukar ni ha adventskalendrar? Hur var det när du var barn? Berätta gärna i en kommentar här nedanför.

Svenska Kyrkan har en alternativ julkalender som kan verka tankeväckande.

Postat 2015-11-19 18:23 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Barn och sorg

Varje år förlorar 3000 barn en förälder. Trots att så många barn drabbas varje år, pratas det väldigt lite om barn som har sorg, hur de kan reagera och hur man kan bemöta sorgen hos barn. Över huvudtaget är ämnen som sorg och döden tabu i samhället, vi är så rädda för att säga fel saker eller väcka känslor av sorg och ledsenheten som vi har svårt att hantera. När det handlar om barn som förlorar en förälder, ett syskon eller någon annan nära anhörig så kan det kännas extra känsligt och svårt. Instinkten att skydda barnet från allt ont kan göra att man inte vågar prata om döden, sorgen, saknaden och allt som gör ont.

Men det är viktigt att prata om döden och sorg, de fantasier och tankar barn kan utveckla kring döden ofta kan ofta vara värre än att prata om döden.

Barn sörjer randigt

Barn visar ofta sin sorg fysiskt, de kan plötsligt bli väldigt arga eller väldigt ledsna. De kan känna vanmakt och frustration över det oåterkalleliga med döden och självklart tycka att det är orättvist att just de drabbats.

Man brukar också säga att barn sörjer randigt, mellan de tunga/svarta perioderna kommer ljusare perioder när barnet inte alls tänker eller reflekterar över döden. I början är de svarta ränderna många och breda, med tiden blir de smalare och färre. Helt går de kanske aldrig bort.

Som vuxen kan det kännas svårt att se ett barn som förlorat en förälder eller syskon leka och skratta. Men det är barns sätt att ta en paus från sorgen, för att få välbehövlig vila att läka.

Barns känslor och tankar om döden

Barn är självcentrerade av naturen och kan få för sig att något de gjort eller sagt orsakat allt. De kan tro att bara för att de tänkte något elakt om någon så dog den. Eller om de bara varit snällare så hade mamma levt lite till. Såna tankar kallas "magiska tankar" och kan väcka otroliga skuldkänslor hos barnet som utifrån kan vara jättesvåra att upptäcka eftersom barnet inte har ord för vad de känner eller inte vågar förklara hur de känner.

Att se mamma, pappa, syskon och andra vara ledsna kan få vissa barn att fundera över sin egen existens, kanske hade det varit bättre om jag dog istället? Räcker det inte med mig, älskar de mig mindre än mitt syskon som dog?

Lite äldre barn kan också börja fundera över meningen med livet och fastna i känslan av att det är orättvist och börja fråga sig "varför just jag?" Men varken naturen eller livet har egentligen nån egen mening, de bara är. Det är vi människor som fyller livet med mening, genom upplevelser och relationer med andra människor. De här stunderna när vi fyller livet med mening blir till minnen. Livet kan ta slut, men minnet av en människa dör inte.

Av alla de här skälen är det viktigt att prata med barnen om döden och sorgen.

Hur pratar man om döden?

Det viktigaste är att man tar sig tid att prata och vara öppen för samtal. Även om barnet inte säger så mycket så visa att du är intresserad av att veta hur barnet tänker och känner. Det är bra om man försöker starta samtal med öppna och icke-ledande frågor. En öppen fråga är en fråga som har mer än ett svar och kan bli en bra inledning på ett långt och givande samtal.

Det kan också vara bra att prata om praktiska saker, om händelseförloppet, hur dog personen, vad händer vid en begravning, vad ska göra med den dödes grejer osv. Det avmystifierar döden och kan stoppa de magiska tankarna eftersom man kan återfå kontroll över vad som hände.

Finns det något som man INTE ska säga eller prata om? Ja, man ska inte förminska barnets känslor - vilka de än är. Bekräfta de känslor du ser och uppmuntra barnet att sätta ord på känslorna, det kan man t.ex göra i samtal eller med papper och penna.

Det är inte heller bra att börja prata om sina egna sorger och bekymmer eller försöka jämföra sorg. Det görs ofta i all välmening för att ingjuta hopp om att det kommer ordna sig och kännas bättre sen, men ofta kan den som sörjer känna sig förminskad. Säg inte heller saker som "Det går nog snart över", det kan vara mycket ångestskapande för barnet som kan få för sig att det inte är ok att må dåligt eller sakna den döda väldigt mycket..

Som vuxen är det också bra att du innan samtalet har accepterat att det inte finns något sätt att ta bort sorgen, hur gärna du än vill att barnet ska slippa vara ledsen och må dåligt. Men uppmuntra gärna förmågan att gå vidare och att det en dag kommer kännas annorlunda.

Saker att göra när man är i sorg

För barn (och även vuxna) kan det vara bra att få manifestera sin sorg, sätta ord på svåra saker och synliggöra sina minnen av den döda.

  • Att skriva dagbok eller rita något varje dag. Man kan uttrycka sånt som ingen annan ska läsa eller ta del av.
  • Skriva brev eller rita något till den som dött.
  • Ha en plats med saker från eller om den döde. Man kan ha sakerna framme hela tiden eller periodvis.
  • Göra klippböckerm fotokollage, sätta upp minnessidor på nätet osv för att samla minnen och låta andra se.
  • Se en film eller läsa en bok om andra som har förlorat någon nära och som också sörjer. Det kan minska ensamhetskänslan sörjande barn kan känna.
  • Pausa i sorgen. Få vara sitt "vanliga jag" med kompisar och i lek. Det är ok att vara göra kul saker och till och med skratta fast man sörjer.

Har ditt barns förälder dött?

Om man förlorat sin make/maka så har man själv en stor sorg (oavsett om man levde ihop med den andra förälderna eller inte) och att då samtidigt orka med sina barns sorg kan vara väldigt svårt. I det läget är det viktigt att omge sig med andra vuxna att prata med och få avlastning av.

Det är samtidigt viktigt att veta att det är ok att vara ledsen så barnen ser det. Det kan hjälpa dem att själva visa sin ledsenheten och gråta utan att det känns skämmigt. Men det är klokt att inte agera ut allt för mycket ångest, vanmakt, frustration eller aggressivitet. Det kan skrämma barnen om de känner att du tappar kontrollen.

Lär dig också stå ut med otillräcklighetskänslorna och sänka kraven när livet förändrats. Att sörja är både att sörja personen som gått bort, men också att livet inte blir som man tänkt eller planerat. Ta hjälp av både vänner och proffs för att minska stress och oro över både det praktiska i vardagen och känslomässiga sorgearbetet.

När mår man för dåligt?

Om det gått minst ett halvår och barnet uppvisar ett eller flera av följande symptom kan det vara lämpligt att söka professionell hjälp för att komma vidare.

  • Ledsen eller arg jämt
  • Har mycket svarta tankar och skuldkänslor
  • Isolerar sig allt mer
  • Är alltför duktig eller vill hålla skenet uppe
  • Klängig och rädd
  • Annan psykisk ohälsa som t.ex sömnsvårigheter och tvångstankar

Var kan man hitta hjälp?

Ungdomsmottagning för unga som vill söka hjälp själva.

Vårdcentralen, BVC eller elevhälsovårsteamet i skolan för att komma i kontakt med samtalterapeut, kurator eller psykolog.

Sorgesamtal eller sorgegrupper via kyrkan.

Barn och Ungdomspsykiatrin - BUP

Läs också denna text om barn och sorg

Boktips

Sorgboken av Maria Farm

Det här är en bok för alla barn och ungdomar, från cirka 10 år och upp, som har förlorat någon. Boken tar upp sorgens faser, olika dödssätt och hur det påverkar de efterlevande, hur man hanterar svåra känslor i vardagen samt resonerar kring dödens och sorgens mer existentiella perspektiv.

Maria Farm väjer inte för något utan leder med varsam hand läsaren genom sorgen. Det är en utmärkt bok att ge till någon som har förlorat till exempel en förälder, men det är också en utmärkt bok för vuxna som finns i det sörjande barnets närhet.

Läs mer på adlibris >>

Fler boktips

taggar
..  döden  Maria Farm  prata med barn  sjukdom  sorg  
Postat 2015-11-04 20:20 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

50 000 ord

Sjunkande resultat i PISA/PIRLS

Den som hört och sett i nyheterna de senaste åren har hört om de sjunkande resultaten i PISA (och mer okända PIRLS som är en ren läsförståelseundersökning) för Sveriges elever. PISA-mätningarna startade år 2000 och vid den första mätningen låg Sverige bra till, men sen dess har resultaten sjunkit och mellan 2009 och 2012 sjönk det dramatiskt. 2009 hade resultaten sjunkit på alla områden jämfört med 2001: söka och inhämta information, sammanföra och tolka samt reflektera och utvärdera. Försämringen var störst bland pojkarna. Det finns all anledning till oro alltså.

Pisa mäter resultat på tre områden; matematik, NO och läsförmåga. Resultaten sjunker inom alla tre områdena, men att läsförmågan sjunker är mer allvarligt eftersom läsning och läsförståelse är grundläggande för mycket annan inlärning och förståelse.

Vad påverkar läsförmåga?

Försämringen av läsförmågan sker brett; antalet avancerade läsare minskar och antalet svaga ökar. Böcker, läsning och skrivande har fått allt mer konkurrens från TV, dator och andra nya medier. Svenska barn lägger betydligt mindre tid på att läsa jämfört med tidigare generationer.

Läsprovsresultat korrelerar med datoranvändande. Datortid hjälper inte barn i läsningen, vilket skulle kunna tala för att man som förälder begränsar barnens skärmtid.

Det finns också studier som visar att digital läsning och analog läsning skiljer sig åt. Dels tenderar de digitala texterna vara något enklare och i en studie som Maria Rasmussons gjort visade det sig att eleverna studie presterade bättre vid test på papper.

Som föräldrar påverkar man sina barns skolresultat, både positivt och negativt. Ett av de mest effektiva sätten att påverka positivt är att läsa, både själv och för barnen. Föräldrars attityd till läsning påverkar barnen mycket, så har man en positiv attityd till läsning och inlärning kommer barnen automatiskt bli nyfikna, få läslust och läsa mycket. Man har funnit tydliga samband mellan attityd till läsning och läsprovsresultat.

Men skolan då? Självklart är lärarnas kompetens är oerhört viktig och det finns mycket kunskap och forskning på framförallt de tidiga stadierna. Men föräldrars påverkan kan inte nog betonas när det gäller läsning och läsförståelse. Du behöver inte vara utbildad pedagog för att göra skillnad, bara genom att uppmuntra till läsning, heja på när det går trögt, läsa mycket (för dig själv och ditt barn) och ha en positiv attityd till läsningen hjälper du ditt barn väldigt mycket.

Vad är läsning och läsfärdighet?

Läsfärdighet består av två delar; avkodning och språkförståelse.

Avkodningen handlar om läsningens tekniska del; hur språkljuden sätts samman till ord och hur språkljuden representeras av bokstäver och tecken. 

Språkförståelse handlar om ordförråd, begrepp och om att kunna dra slutsatser och tolka sammanhang.

Läsutveckling

Redan små barn kan låtsasläsa i böcker, t.ex. följa textrader med fingret och tankfullt bläddra i böcker med text som de inte kan tyda. De kopierar helt enkelt sina läsande föräldrar eller syskon.

Det första riktiga stadiet i läsutvecklingen är den så kallade pseudoläsningen vilket är ett stadium när barnet läser omgivningen mera än skriften. Man känner igen bilder och tecken i sammanhang, t.ex mataffärens skylt och kan "läsa" att det står ICA.

Nästa steg är det logografiska-visuella stadiet där läsaren känner igen vanliga ord. Man har inte förstått hur ljud blir ord men känner ändå igen ordet som en form för bilder. Man kan skriva och känna igen sitt eget och kompisarnas namn och andra enklare ord. Detta kallas logografisk läsning.

Stadiet efter det kallas är det alfabetisk-fonologisk stadiet, det handlar om att man knäcker koden i att sätta ihop ljud till ord och vet hur ljuden representeras av bokstäver och kombinationer av bokstäver.

Till en början handlar det om att knäcka koden och dit bör barnet ha hunnit när höstterminen i första klass slutar. Har barnet inte nått dit är det viktigt att ta tag i detta på en gång. Det finns ingen anledning att "vänta och se" om utvecklingen sätter fart av sig själv. Tvärtom finns det risk att skillnaderna mellan olika elever ökar och de svaga får allt sämre självkänsla och självförtroende i läsningen, vilket i sig påverkar attityden till läsning. I värsta fall kan det blir en ond spiral där de svaga läsarna hamnar allt längre efter de som tidigt knäckte koden och fann läslusten.

När man väl knäckt koden måste man öva mycket på att läsa så man får upp färdigheten och sjävförtroendet i läsningen. Kvantitet är viktigare än kvalitet.

För att kunna läsa med flyt och öka läshastigheten så krävs att man når nästa nivå - den ortografisk-morfemiska läsningen som innebär att man kan se bokstavsmönster och ord och har ett "inre lexikon" så man utan att behöva ljuda sig igenom varje stavelse och ord ser vad det står. Hit bör man ha nått när man går i tredje - fjärde klass. För att utvecklas hit och här krävs intresse, lust att läsa och att man inte fastnar i osäkra strategier (tex gissar sig till ord)

Läs mer om läsutvecklingens fyra stadier här eller här

Varför är läsningen så viktigt då?

Professorerna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg menar att man som vuxen behöver ett ordförråd på minst 50.000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, för att hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.

När man börjar lågstadiet har man i genomsnitt 7000 ord i sitt ordförråd och om man inte regelbundet läser eller lyssnar till böcker och texter så har man som 17-åring bara mellan 15000 och 17000 ord i sitt ordförråd. Om man däremot har läst (el lyssnat på) böcker, tidningsartiklar och andra texter regelbundet så är ordförrådet påfyllt med minst 50000 ord vilket alltså borgar för ett gott vuxenliv.

Så stor skillnad kan alltså läsningen göra!

Vad kan du som förälder göra för att främja läsningen?

Att läsa högt för sina barn är väldigt givande och bygger en bra grund för läsningen och läsförmågan. Så läs böcker för barnen! Gör det till en daglig rutin att läsa, kanske i samband med nattningen eller vilan på dagen. Förutom en mysig och rogivande stund där det kan få plats sånt som annars inte får plats så utmanar högläsning barnets intellekt. Att läsa är att abstrahera, dvs förstå att saker kan existera i andra rum, för andra människor och i olika tidsepoker.

Det här händer vid högläsning

När man läser högt för sitt barn uttalar man orden mer precist och tydligt än man gör i dagligt tal och barnen hör dig använda en annans ord, meningsbyggnad och språk. Det i sig kan hjälpa barnet i sin språkliga utveckling.

Barnet exponeras för nya ord och det berikar ordförrådet.

Genom högläsning kan barnet ta del av berättelser och fakta som det annars inte har läsförmåga att inhämta själv. Som förälder kan du alltså hjälpa ditt barn att nå världar det ännu inte klarar nå själv.

Genom att barn inser att de genom att tolka bilder och bokstäver kan få uppleva saker på egen hand väcks lusten att lära sig konsten att läsa. De flesta barn är väldigt fascinerade av läsningens mysterium.

Barnet övar upp sin koncentration och uppmärksamhet när det lyssnar till högläsning. På kuppen lär de sig hur en berättelse är uppbyggd med en början, en handling och ett slut.

De inre bilderna och föreställningarna blir fler och man kan abstrahera fler och fler saker och berätta om sina upplevelser och förstå andras situationer.

Men bilderböcker då?

När barnen är små har de inte tålamod nog att bara sitta och lyssna till ord, de har helt enkelt inte förmåga att skapa bilder inne i sina egna huvuden för att berättelsen ska få liv. De behöver bilder att titta på för att överbrygga de abstrakta lästa orden till bilder inne i huvudet.

Att förstå hur bilder kan ersätta verkliga objekt är avancerad tankeverksamhet! Att läsa av och tolka bilder kräver också träning, så fortsätt med bilderböcker även sedan barnet lärt sig läsa. Genom att exponeras för mycket bilder bygger barnet upp en repertoar av bilder som kan hjälpa barnet att tolka sammanhang och förstå omvärlden.

Tala om bilderna och starta ett samtal kring vad barnet ser i bilden. Få barnet att sätta sina egna ord på vad de ser. Börja prata om det barnet först tittar på och fråga t.ex "Hur känner du nu?", "Vad tror du händer sen?" eller "Vad kan ha hänt innan?". Gå sedan vidare till en annan del i bilden, kanske nåt som händer i utkanten eller i bakgrunden. Titta på bilder om och om igen, ofta ser man nya saker eller nyanser. Tänk också på vilka bilder du vill prägla in hos barnen, barn är mycket perceptiva och formas lätt.

Heja på och forsätt utveckla läsningen!

När barnen själva lär sig läsa är det viktigt att uppmuntra och heja på läsutvecklingen. Första steget är att knäcka koden och det i sig kan vara olika svårt för olika barn, men sedan är det också viktigt att man står bredvid och uppmuntrar läsning - all typ av läsning.

Utgå från barnets intresse och lust. Släpp dina egna gamla favoriter och käpphästar. Vill barnet bara läsa serietidningar - fine! Vill det bara läsa fantasy och ratar dina förslag om Anne på Grönkulla och Det blåser på månen - helt ok! Läsning är frihet, så att tvinga ett barn att läsa en bok är inte ett framgångsrecept för ökad läslust. Läs recensioner. Prata med barnbibliotekarier och utnyttja kunskapen som finns i bokhandeln. 

Fortsätt med högläsningen långt upp i åldrarna! Barn behöver få känna glädjen i att klara av enkla böcker själva, men för att växa som läsare behöver de samtidigt ha språk- och innehållsmässiga utmaningar.

När barnet lhar ett hyggligt eget flyt i läsningen kan man växelläsa och läsa varannan sida (el vartannat stycke) för att både få högläsningens fördelar och få barnet att träna på att läsa högt själv. Uppmana barnet att försöka hänga med i texten när du läser och ta vid när du pausar.

Boksamtal och aktiva läsare

Utveckla lässtunden genom att prata om berättelsen, förklara nya och svåra ord, fråga om barnet känner igen sig i något som hände berättelsen. Stanna gärna upp i berättelsen och gör plats för frågor och förklaringar. Sammanfatta boken när den är slut, bläddra tillbaka till bilderna och prova på att göra en liten recension. Vem skulle tycka om den här boken? Vad ville författaren säga egentligen?

Böcker engagerar och är ofta jättebra ingångar till samtal, om boken och om livet. De tankar som väckts behöver man ofta dela. I samtal med öppna frågor växer både boken och läslusten och språket, ordförrådet byggs på och förståelse för det större sammanhangen ökar.

Ordförrådet

Storleken på ordförrådet avgör hur avancerade texter du kan läsa. För att läsa texter i dagstidningar, förstå instruktioner, läsa vidare på universitet, förstå sammanhang i nyhetssändningar osv behövs som sagt minst 50.000 ord i ordförrådet. Har man inte det är det lätt att okunskapen och bristen på förståelse för sammanhang leder till vanmakt över att livet inte blir som man tänkt eller att man inte förstår sin samtid eller sammanhang.

En treåring kan mellan 1000 och 3000 ord. När man börjar skolan kan man i snitt 7000 ord men det kan skilja mycket mellan de språksvaga som kan ca 5000 ord och språkstarka som kan upp till 20000 ord. Båda dessa exempel visar på ett stort spann mellan de som kan många ord och de som kan få ord, skillnaderna beror nästan enbart på hur mycket böcker och läsning barnet mött innan skolan och lästräningen börjar. Hur många ord ett barn kan i förskoleklass avspeglar sig ändå upp i gymnasiet och påverkar skolresultaten. Så det är aldrig för tidigt att börja läsa och bygga ordförrådet.

Men det är heller aldrig för sent!

Det allra bästa sättet att fylla på sitt ordförråd är att läsa och läsa många typer av böcker och texter. Utmana dig med att läsa svårare texter, böcker i genrer du inte brukar läsa och facklitteratur. Stöter du på ett ord du inte förstår - slå upp det!

Ordförrådet byggs som en snöboll - ju fler ord man har desto fler plockar man upp på vägen.

Ett urval länkar för mer läsning och källhänvisning

Läslusten väcks när vi läser tillsammans (Akademibokhandeln)

Självständigt läsande föds ur högläsning (DN.se)

Så får du ditt barn att läsa mer och bättre (Expressen/Bonnierförlagen)

Artiklar om ordförråd i bloggen "Språkutvecklarna"

Hitta språket (film om små barns språkutveckling på kodknackarna.se)

Språket är nyckel (Skolvärlden)

Ordförrådets betydelse för språkutevckling och läsning (bloggen Logopeden i skolan)

http://www.skolverket.se

http://www.kodknackarna.se

taggar
..  
Postat 2015-10-08 00:14 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Alla typer av tjejer får plats i kulturen!

På senaste tiden har flickorna och kvinnorna tagit mer och mer plats i kulturen, i böcker och på film. Det är bra att balansen blir mer jämn (även så sent som 2012 förekom långt fler pojkar än flickor i barnlitteraturen), men har ni tänkt på att mallen är ganska trång? Katniss Everdeen i Hungerspelen, Arya Stark i Game of Thrones, Black Widow i Captain America, Tris i Divergent är alla starka hjältinnor som med stenhård briljans och tuff träning klarar utmaningar och blir hyllande. På samma sätt som de här karaktärerna stärker bilden av tjejer så kan man fundera vad det gör med tjejer som inte vlll vara starka, tuffa, träna hårt och vara heroiska? Har de inte också ett berättigande i kulturen och samhället? Måste man vara en Katniss för att få ta plats och synas?

Självklart inte, så därför har jag (tillsammans med mina vänner på Facebook) sammanställt en lista på böcker, filmer (och en aktuell teaterföreställning!) om flickor som är starka, flickor som är svaga, flickor som är förebilder och flickor som bara är. Listan är full med tips på böcker (och filmer) som lyfter upp och fram flickors berättelser, livsöden och perspektiv.

Momo - eller kampen om tiden av Michael Ende

Ingen människa tycktes inse att det i själva verket var något helt annat man sparade på, när man trodde att man sparade tid. Ingen ville erkänna att hans eller hennes liv hela iden bara blev fattigare och enformigare och tristare och kallare. Men barnen fick däremot känna av den saken, hur tydligt som helst, för numera var det ju ingen som hade tid med dem heller. Men tid är liv. Och livet bor i hjärtat. Och ju mer människorna sparade in på detta, desto fattigare blev de.

Under hösten 2015 spelas Momo eller kampen om tiden på Kulturhuset/Stadsteatern - klicka här för biljetter/föreställningar/datum.

Den magiska kappan av Katarina Genar

Mystiskt spännande, tät och suggestiv barnroman i bästa Maria Gripe-stil!

På sin 11-årsdag får Livia den finaste röda kappa hon kan tänka sig. Att den är begagnad syns knappt. Men vem kan ha ägt kappan före henne? Tanken släpper inte taget. Kan saker ha en själ?

Systrar i jeans av Ann Brashares

Det var en gång ett par jeans. Ett par helt vanliga blå jeans. Men dessa byxor kom att utföra stordåd. Det här är berättelsen om tjejerna som gjorde det möjligt.

En modern bok om systerskap.

Hur var det att vara barn på medeltiden? Hur klarade man de ofta hårda livsvillkoren? Många faror hotade och man måste bli vuxen fort. Hur kunde en dag i ett barns liv gestalta sig? - See more at: http://www.bonniercarlsen.se/bocker/ovrigt/s/sigridsagor/#sthash.DSyiRrQK.dpuf
Hur var det att vara barn på medeltiden? Hur klarade man de ofta hårda livsvillkoren? Många faror hotade och man måste bli vuxen fort. Hur kunde en dag i ett barns liv gestalta sig? - See more at: http://www.bonniercarlsen.se/bocker/ovrigt/s/sigridsagor/#sthash.DSyiRrQK.dpuf
Hur var det att vara barn på medeltiden? Hur klarade man de ofta hårda livsvillkoren? Många faror hotade och man måste bli vuxen fort. Hur kunde en dag i ett barns liv gestalta sig? - See more at: http://www.bonniercarlsen.se/bocker/ovrigt/s/sigridsagor/#sthash.DSyiRrQK.dpuf

Hon går genom tavlan ut ur bilden av Johanna Nilsson

En delvis självbiografisk historia om utanförskap, mobbing och om modet att vara sig själv.

Johanna Nilsson har även skrivit Rebell med frusna fötter och Flickan som uppfann livet

Törnrosens nyckel av Tove Arnhjell

En blivande klassiker i samma anda som Narnia och Guldkompassen!

Liesl & Po av Lauren Oliver

Den handlar om hur vänskap och hopp kan övervinna de svåraste hinder, men också om hur potatis, några ärliga misstag, en borttappad mössa och en rad andra tillfälligheter leder till en äventyrlig jakt på världens mäktigaste magi.

Gengången av Ingelin Angerborn

Här bjuds vi på oförklarliga händelser, övernaturliga inslag och ett obehag som man gärna sträckläser sig igenom. Det är spännande men aldrig otäckt på riktigt.

Glasbarnen av Kristina Ohlsson

Mystiska saker händer i Billies och hennes mammas nya hem. Det är som att huset inte vill ha dem där. Tillsammans med vännen Aladdin börjar Billie forska i husets mörka historia. En historia som leder hela vägen fram till den natt då Billie plötsligt vaknar av att någon, eller något, knackar på hennes fönster.

Jättehemligt av Barbro Lindgren

Det är en uppriktig och gripande berättelse om en ung människas första möte med livets realiteter, de stora gåtorna sorgen, döden och kärleken, skriven utifrån barnets perspektiv. Jättehemligt är första boken i en serie om tre. Serien räknas till de moderna svenska klassikerna.

Det blåser på månen av Erik Linklater

En charmig och fantasifull berättelse som kan fånga intresset hos barn och vuxna.

Boken är svår att få tag på - prova på biblioteket eller i ett antikvariat!

Katarina von Bredows trilogi om livet på mellanstadiet

(Du&Jag, Han&Hon, Han&Dom - klicka på respektive omslag)

Med känslig hand och starkt driv skildras kärlek som knoppas, vänskap som utvecklas och föräldrar som krackelerar.

Förlåt Elina av Sofia Nordin

Evelina och Elina är bästa vänner. Men deras vänskap är villkorad. En mycket stark berättelse om hur det känns att bli sviken av någon man tycker om, och om att höra till men ändå vara utanför.

Klassresan av Moni Nilsson

I Klassresan får vi bland annat träffa Malin, Marcus, Linda, Edvin, Hamid, My, Annika och Rasmus. De och alla de andra i klassen kommer nog aldrig att glömma de där tre vårdagarna på vandrarhemmet vid ån. Det var under de där dagarna som många av dem nästan blev vuxna. Det var under de där dagarna som så mycket hände.

Boktjuven av Markus Zusak

Det är Döden som vill att du följer med. Han vill att du lyssnar till berättelsen om den unga Liesel Meminger vars liv och öde han fascineras av. Och när döden ber dig lyssna är det svårt att låta bli!

Anne på Grönkull av L.M. Montgomery

Böckerna om Anne på Grönkulla är världens mest älskade flickböcker. De har filmats otaliga gånger och väntar nu på en ny generation läsare.

Boken om Pippi Långstrump av Astrid Lindgren

Pippi Långstrump vill inte bli stor. Pippi, Tommy och Annika sväljer varsitt krumelurpiller och uttalar de magiska orden: "Fina lilla krumelur, jag vill aldrig bliva stur."

Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren

Ronjas barnaliv börjar storslaget. Så blir det också en kamp för fred och rättvisa, en kamp som hon utkämpar tillsammans med rövarsonen Birk.

God natt min katt av Linda Skugge / Kristina Digman

En personlig betraktelse om en flicka som tänker tillbaka på sin älsklingskatt Sebbe – en liten blyg kattunge som växer upp till ett självständigt djur, piggt på äventyr.
Kristina Digmans innerliga illustrationer lyfter fram såväl glädjen som sorgen i vardagen med Sebbe.

Sandvargen av Åsa Lind

Sandvargen är Zackarinas bästa vän. Han finns alltid där när hon behöver honom, han svarar tålmodigt på alla hennes frågor och han är aldrig rädd.

Sigridsagor av Rose och Rebecka Lagercrantz

Om åtta flickor på medeltiden. Hur var det att vara barn på medeltiden?

Flickornas historia av Kristina Lindström

I den här intresseväckande boken följer vi med genom Sveriges historia från stenåldern till våra dagar, sedd ur en flickas perspektiv.

Flickornas historia - världen av Kristina Lindström

I Flickornas historia - Världen möter vi sjutton flickor från olika världsdelar och olika epoker, till exempel Juanita i Inkatidens Peru, Marie Antoinette under franska revolutionen, Michiko i bombens Hiroshima och Sandra under apartheidregimen i Sydafrika.

Och två filmtips

Min granne Totoro av Hayao Miyazaki

Systrarna Satsuki och Mei har precis flyttat till ett stort gammalt hus på landet med sin pappa. Mamman ligger på ett sjukhus i närheten, men alla längtar och hoppas att hon snart ska få komma hem. Först blir syskonen lite rädda i allt det nya men snart upptäcker de att det finns något magiskt i huset och runtom.

På en av sina promenader i skogen vid huset träff ar de sin nya granne, Totoro, en stor lustig varelse som är skogens väktare. Tillsammans med honom och kattbussen, världens bästa transportmedel, börjar ett underbart äventyr.

Ponyo på klippan vid havet av Hayao Miyazaki

Det här är berättelsen om fiskflickan Ponyo, som blir förälskad i människopojken Sosuke, och om hur en femårig pojke lyckas uppfylla det allra vackraste av löften; att beskydda någon för all framtid.

Ponyo på klippan vid havet tar H.C Andersens berättelse om den lilla sjöjungfrun rakt in i ett nutida Japan, och berättar en saga om vänskap, kärlek och enorma äventyr.


Vill du lägga till någon bok, film eller teaterföreställning? Skriv gärna i kommentarsfältet här nedanför!

taggar
..  
Postat 2015-09-09 23:39 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Prata med barn om sorgliga och svåra saker

Vid sorg, död och sjukdom är den första reaktionen, för många, att skydda sitt barn genom att inte tala om det. Svåra ämnen kan inte undvikas - de är en del av Livet. Ett barn kan inte alltid skyddas från det som gör ont och är jobbigt, men genom att prata om det som en vägledning kan många frågor besvaras och bidra till en enklare sorgbearbetning.

Att prata med barn om känsliga ämnen kan ofta kännas svårt oavsett om man är förälder, pedagog eller enbart en vuxen som bryr sig. Om någon i barnets närhet dör eller blir allvarligt sjuk kommer ämnet upp, men även under vissa delar av uppväxten upptar existensiella grubblerier och tankar mycket tid och fokus hos barnet. I båda fallen behöver barnet få prata av sig sina frågor, rädslor och oro.

En bok kan vara en jättebra sätt att påbörja samtal. I listan nedanför kan du få tips på böcker som vill inspirera till samtal mellan vuxna och barn om död och sorg.

Hoppfull av Viveca Nordlander och Monika Nyström

Det här är en sann historia om en familj, där pappan får en svår sjukdom och dör. Mamman och barnet blir ensamma kvar och de får upptäcka att hoppet, mitt i det svåra, kommer från oväntat håll.

Mosters nya hjärta av Minna Paananen

En saklig och varm bok för barn om transplantation, kärlek och att våga hoppas.

När mormor fick cancer - en bok om livet av Minna Paananen

Det här är en varm och kärleksfull bok som handlar om att stå någon nära. Att kämpa tillsammans och att aldrig sluta hoppas.

Himlen suger av Andras Hasselberg

Hur ska tioårige Fellan klara sig i innebandymatchen och i livet med en mamma uppe i himlen? För varje bok som säljs går 10 procent av vinsten till Cancerfonden.

Hon tänder stjärnorna nu av Minna Paananen-Kemi

En liten familj mitt i det lyckliga livet drabbas av det ofattbara: Ett efterlängtat syskon dör innan hon ens hinner börja leva. Följ med på en ljuvlig skildring från verkliga livet, som handlar om att även i sorg finns det stunder av lycka.

När mammas tankar ändrade färg av Sara Galli

Pappa säger att mamma är sjuk men Max kan inte se något som är fel.

Boken skildrar ur barnets perspektiv hur det kan vara när en förälder är deprimerad.

Sorgboken av Maria Ferm

Det här är en bok för alla barn och ungdomar, från cirka 10 år och upp, som har förlorat någon. Boken tar upp sorgens faser, olika dödssätt och hur det påverkar de efterlevande, hur man hanterar svåra känslor i vardagen samt resonerar kring dödens och sorgens mer existentiella perspektiv. Det är en utmärkt bok att ge till någon som har förlorat till exempel en förälder, men det är också en utmärkt bok för vuxna som finns i det sörjande barnets närhet.

Maria Farm är legitimerad psykolog med mångårig erfarenhet av människor i kris.

Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson

Augustprisvinnare 2002 och tillika bilderboksklassiker – av två av våra främsta bilderboksskapare Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm – om hur det kan vara när ett älskat marsvin blir sjukt och dör.

En fjäril på min kofta av Ann-Katrine Engström

Boken En fjäril på min kofta beskriver hur det kan vara att ha ett syskon långt bortom här, ett syskon som finns men inte syns.

Det röda trädet av Shaun Tan

En makalöst vacker bok som handlar om att finna hopp, även när det känns som svårast.


Boktips från andra medlemmar och besökare:

Världens mamma och en katt av Kristina Murray Brodin

I denna bok gestaltar författaren hur ett barn och en mamma hanterar vardagen när orken tryter.


Fyll gärna på denna lista om du har tips på böcker kring döden, sorg, sjukdom, svårigheter och andra svåra frågor.

taggar
..  döden  prata med barn  sjukdom  sorg  
Postat 2015-08-26 00:54 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Klart du ska gå på barnens skolavslutningar!

Psykiatern David Eberhart har skrivit en uppmärksammad krönika i Expressen där han uppmanar oss föräldrar att inte gå på var eviga skolavslutning utan låta barnen gå själva för annars vaggar vi in dem i tron att vi föräldrar behövs ("gör oss obligatoriska").

Ursäkta franskan men den där är ju bara struntprat (till hans försvar kanske rubriken blivit lite väl vinklad). Barn behöver sina föräldrar, barn behöver bli sedda, barn behöver se pappas blink bakom solglasögonen och mammas stolhet pysa över. Barn behöver se hur deras kompisar också blir sedda av sina nära och kära. Framförallt tror jag föräldrar mår bra av att se sina barn glada, tillfreds och stolta.

Så ta dig tid att gå på skolavslutningen, sjung om den blomstertid som kommer och känn doften av syren, pirr och frihet.

Det kan vara så att barnen inte kommer ihåg alla gånger man ställt upp och funnits där, alla skolavslutningar man stressat för att hinna till eller alla gånger man gått upp i ottan för att steka pannkakor till utflykt. Det kan tyckas otacksamt att de inte vill ha oss med på skolresor och inte förstår att vi prioriterar bort jobb och egna kompisar för att gå på klassfikor, fixa med playdates, insamlingar till fröken, barnkalas och presenter. Men jag gör hellre allt det där utan att de minns det, än att de minns att jag inte var där. Det skulle vara så mycket mer förödande.

Men ja, maj och juni är hektiska månader för föräldrar. Det är uppvisningar, uppträdanden, vernissager, förskolans dag, konserter och avslutningar. Ja, det är det. Jag tycker många andra månader är minst lika hektiska, tänk hur det är vid skolstart med alla böcker som ska slås in och garedrober att uppdatera, höstlovet som ska pusslas, julen som man måste planera en månad innan. Och sen hela långa vintern med blöta kläder, tappade vantar och fix inför sportlov och friluftsdagar. Och sommarlovet, jesus vad mycket det är! Bara att måste man handla till och laga mat alla dagens måltider. Och köpa myggmedel och smörja med solkräm.

Jag skulle vilja säga att det är rätt körigt året runt. Vila får man nog helt enkelt göra sen. Det är det här som är livet. Njut det medan det varar. Knäpp en bild och lägg upp på facebook och instagram, men lägg sen bort snuttefilt.. jag menar mobilen och se ditt barn med dina egna ögon inte via kameralinsen eller Lo-Fi-filtret. Lyssna på nervösa barnröster, hör hur rektorn pratar till barnen om att slappa och ha kul, titta på det här årets alla framsteg och konstverk. Stanna upp och känn hur årets hårt inrutade schema släpper taget och en ny fas smyger sig på.

.... sommarlov!

Lagom till skolstart brukar det vara skönt med rutiner igen :)

Postat 2015-06-12 09:58 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Skapandets kraft - om stress och konsten att koppla bort stress

Många mammor (och kanske även pappor) håller på och stressar sönder sin vardag och sina liv. Ohälsotalen för utmattningsdepression (dvs bli "utbrändhet") ökar för närvarande framförallt bland unga kvinnor och mammor. Politiker oroas både över ohälsan i sig men också de ökande kostnaderna.

Jag vet inte vad den här ohälsan beror på, men jag har sett den drabba flera i min bekantskapskrets. Jag tror att du kanske också känner igen det?

Nya Moderaterna har tillsatt en grupp som ska ta fram förslag för att kvinnor och män ska ha lättare att få ihop livspusslet, öka jämställdheten och minska diskriminering i arbetlivet Läs mer om det här.

Och kanske är de något på spåren, men politik tar tid och mammor känner den här pressen nu! Så i väntan på politiska förändringar så kommer här några tips för avkoppling och att stressa av från mig. Håll till godo.

Fysisk rörelse

En del tycker om att ta en joggingtur eller promenad. Om det passar dig så gör det, det ger dig dessutom ett bra skäl att stänga ute tankar på jobb eller "projekledningen" av familjen. Det finns gott om bevis för att fysisk aktivitet skyddar mot både stress och depression.

Meditation

Meditation och mindfulness har enligt senare års forskning visat sig ha snabb effekt på stressnivåer (kortisol) och upplevd stress. Meditation och mindfulnessövningar ökar välbefinnande i form av bättre sömn och inre lugn.

I den traditionella (buddhistiska) meditationen sitter man i skräddarställning och genom att fokusera på andningen så låter man de negativa och stressande tankarna försvinna ut med utandningarna. Det geniala i detta är det enkla, hjärnan är nämligen så enkelspårig och kan bara koncentrera sig på en sak i taget. Så fokuserar man sin hjärnas tankekraft enbart på andning så får inga andra tankar plats och hjärnan kan både få vila och ordentligt med syre. Efter genomförd meditation (10-15 minuter räcker) är hjärnan ren och mer mottaglig för positiva bilder, tankar och medkänsla. Läs mer här om meditation och olika tekniker.

Koppla av med skapande verksamhet

Personligen tycker jag det är jättesvårt att meditera på det traditionella sättet, men en lightversion av meditation är kreativt skapande med händerna. Ju mer monotont och icke krävande desto mer får hjärnan vila.

Min mormor satt alltid i soffan på kvällarna och stickade och virkade. Jag tror inte hon gjorde det för att hon kände att hon måste, utan för att det var ett sätt att släppa tankarna på sorgerna och besvären en stund.

Mina fingrar är inte så flinka (hatade syslöjd i skolan :)) så just stickning och virkning är inte min grej.

Däremot har jag hittat många målarböcker där man minutiöst och noggrannt ska fylla i färdiga bilder och mönster. 

Det blir de mest fantasieggande och vackra konstverk!

Boken "Rita! Målarbok för kreativa" kan du köpa på adlibris.

Men det finns många varianter. Luna & Friends är en med mer lekfulla motiv som passar barn från ca 6-7 år.

Luna & Friends målarbok är Malin Stedings/Luna Dsigns egen skapelse (köp på adlibris.se). Malin skapar också världsunika Luna-figurer i tyg som hon syr efter dina önskemål. Kolla in mer här.

Goda relationer

Dessutom tycker jag skapande verksamhet är ett väldigt bra sätt att umgås med barnen på. Det känns meningsfullt och man samarbetar om eller kring ett projekt. Vi pratar aldrig så mycket som när vi sitter vid köksbordet och det är fullt med papper, saxar, tejp och lim i en enda röra.

Goda relationer och mänsklig kontakt är i sig avstressande.

Var lat, säg nej!

Ingen kommer ändå tacka dig för du ställt upp och vänt ut och in på dig själv för att fixa en akut situation. Det enda som händer är att förväntansnivån på dig ökar och när du inte levererar på samma höga nivå så verkar du ha misslyckats.

Detta med att säga Nej är det allra svåraste för mig och för många andra som är vana att prestera, fixa och bara ställa upp för vi tror det förväntas. Det är jättejobbigt att säga nej, men gör det. Ingen kommer bli ledsen. Däremot kommer många bli ledsna om de inser att du känt dig tvingad att göra saker som du egentligen varken hade tid eller lust med.

Tala ditt hjärtas mening

Det finns inget så förlösande som att berätta hur man känner och upplever någonting. Ingen annan är tankeläsare så gå inte runt och hoppas att nån ska se och lista ut hur du mår eller känner. I förlängningen kommer du bara blir bitter och besviken på omgivningen som är otacksam och inte ser dig. Prata i jag-budskap, då slipper den du pratar med känna sig anklagad. Här och här kan du läsa mer om jag-budskap och det personliga språket.

Postat 2015-05-07 16:57 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera