Det finns tydliga samband mellan för tidig födsel och risk att utveckla kronisk njursjukdom under barndomen eller vuxenlivet. Det har svenska och amerikanska forskare upptäckt genom en stor registerstudie.
Det väl känt att prematurt födda barn, före vecka 37, riskerar ”seneffekter” som vuxna, det vill säga konsekvenser av sjukdom och behandling. Det kan handla om olika former av komplikationer, bland annat vad gäller hjärt- och lungfunktion.
– Med tanke på att för tidig födelse är vanligt, är fynden viktiga eftersom detta är något som kan drabba många. Dessa individer behöver uppföljning och förebyggande åtgärder för att bevara njurfunktionen, säger Kristina Sundquist, professor vid Lunds universitet och forskningsledare vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö, ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet.
Den höga andelen av för tidig födsel (för närvarande 5-8 procent i Europa och 10 procent i USA) – och bättre överlevnad – har samtidigt konsekvenser för folkhälsan som är viktiga att ta hänsyn till, menar forskarna från Centrum för primärvårdsforskning samt Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA, som gjort studien som är publicerad i British Medical Journal.
Födsel före 37 veckors graviditet kan delvis avbryta njurarnas utveckling och mognad under graviditeten, vilket resulterar i att färre så kallade nefroner bildas (filter som tar bort avfall och toxiner från kroppen).
– Färre nefroner har associerats med utvecklingen av högt blodtryck och progressiv njursjukdom senare i livet, men de långsiktiga riskerna för vuxna som har fötts för tidigt har varit oklara och därför är studien angelägen, säger Kristina Sundquist.
Med hjälp av rikstäckande födelsedata analyserades över 4 miljoner individer födda i Sverige under 1973-2014, varav 207 271 personer var för tidigt födda. Fall av kronisk njursjukdom (4 305 fall i hela studiepopulationen) identifierades sedan från rikstäckande sjukhusdata och kliniska register till och med 2015 (högsta ålder 43 år).
Efter att ha beaktat så kallade störfaktorer som kan påverka sambanden, fann forskarna att för tidig födsel (mindre än 37 veckors graviditet) och extremt för tidig födelse (mindre än 28 veckor) var associerat med nästan dubbla och trefaldiga risker för kronisk njursjukdom från födseln till vuxenlivet.
Sambandet mellan för tidig födelse och kronisk njursjukdom var starkast upp till 9 års ålder och förblev därefter ökat i åldrarna 10-19 år och 20-43 år. Kronisk njursjukdom drabbade både män och kvinnor och verkade inte vara relaterat till gemensamma genetiska eller miljöfaktorer i familjen.
Detta är en observationsstudie och kan som sådan inte studera orsaker, varför forskarna nämner vissa begränsningar, exempelvis att individerna kunde följas som längst till 43 års ålder. Men det stora antalet individer och den jämförelsevis långa uppföljningen leder forskarna till att dra slutsatsen att för tidig födelse är en stark riskfaktor för utvecklingen av kronisk njursjukdom från barndomen till vuxenlivet.
– Vi vill se det lika naturligt för läkaren att fråga om patienten är för tidigt född, som att ta blodtrycket, säger Kristina Sundquist. Samtidigt är det viktigt att patienterna själva spontant berättar för sin läkare om han/hon är för tidigt född.
Källa: Lunds universitet / Forskning.se
