Den psykiska ohälsan är omfattande bland unga som utsätts för mobbning, nättrakasserier och fysiskt våld. Det bekräftas av en ny avhandling från Lunds universitet. Resultaten visar bland annat att det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och nättrakasserier även vid enstaka händelser.
Den psykiska ohälsan bland unga i Sverige är ett stort och växande problem, något som bland annat drabbade, närstående, skolpersonal och myndighetsrapporter vittnar om.
Det är också ett viktigt skäl till att Maria Fridh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet samt läkare med folkhälsoinriktning i Region Skåne, valde att studera ämnet närmare:
– Det är alarmerande att så många unga mår dåligt. Förutom det lidande som psykisk ohälsa i sig innebär, så riskerar problem i unga år ge allvarliga konsekvenser längre fram i livet. Det visar tidigare forskning inom fältet.
Den aktuella avhandlingen bygger på flera tusen enkätsvar från skolelever och unga vuxna i Region Skånes folkhälsoenkäter.
Resultaten visar bland annat att:
Resultaten är till stora delar en bekräftelse på sådant som framkommit i tidigare studier, men det finns även inslag som överraskade Maria Fridh:
– Bland annat överraskades jag av de tydliga könsskillnaderna som fanns i alla fyra studier. Det var också oväntat att det fanns en koppling mellan psykisk ohälsa och att ha varit utsatt för nättrakasserier vid endast ett tillfälle.
Maria Fridhs avhandling bygger på statistiska analyser som påvisar olika typer av samband. Det går i forskningen inte att utläsa något om orsakerna till iakttagelserna.
Angående nättrakasserier tror Maria Fridh personligen att nätets karaktär med stor spridning, tillgång dygnet runt och möjligheten att uppträda anonymt bidrar till ohälsa hos dem som utsätts för kränkningar och trakasserier.
– Jag vill samtidigt betona att nätets fördelar inte ska glömmas. Till exempel kan likasinnade och specialintresserade knyta kontakter och hitta en gemenskap. Man kan säga att det som händer på internet speglar vårt mänskliga agerande i stort, på gott och ont.
Källa: Lunds universitet (Vetenskap och hälsa) / Forskning.se
Så gjordes studien
Avhandlingen innehåller fyra delstudier som bygger på enkätsvar från folkhälsoenkäterna i Skåne 2008, 2012 och 2016. Enkätsvar från mellan 5 900 och 8 500 unga eller unga vuxna har inkluderats, beroende på delstudie.
Justering av resultat
Svaren har justerats för sociodemografiska faktorer (till exempel födelseland och föräldrars yrke), livsstilsfaktorer (rökning, alkohol, narkotika) och psykosociala faktorer (ensamhet, kommunikationen med föräldrarna, studiesvårigheter etc).