Barn födda med kejsarsnitt utvecklar oftare matallergier. Det motsatta gäller barn som föds mycket för tidigt. Detta visar en studie med över en miljon barn gjord av forskare vid Örebro universitet och Karolinska institutet publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology.
– Vi tror att barn som föds med kejsarsnitt får en annan bakterieflora än barn som föds vaginalt och att det kan spela roll för risken att utveckla födoämnesallergi, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare och forskare vid Örebro universitet.
– Vi vet inte säkert varför risken är lägre för mycket för tidigt födda barn men det kan bero på vården de får, säger Niki Mitselou, som är barnläkare, doktorand vid Örebro universitet och studiens huvudförfattare.
Den första stora nationella studien
Niki Mitselou och Jonas Ludvigsson har studerat barn födda mellan 2001 och 2012 i Sverige. Data visar att barn födda med kejsarsnitt har 21 procent högre risk att utveckla matallergi än barn med en normal förlossning.
Tidigare har det gjorts små studier med liknande resultat men detta är den första stora nationella studien som har kunnat visa ett samband mellan hur barn föds och matallergi.
– Vart sjätte barn föds idag med kejsarsnitt. Det är viktigt att blivande mammor och läkare är medvetna om vilka risker som kopplats till kejsarsnitt både i det korta och långa perspektivet och att man tänker på det vid planerade kejsarsnitt, säger Niki Mitselou.
– Sedan finns det förstås akuta situationer när ett akut kejsarsnitt är helt nödvändigt oavsett om barnet i framtiden får eller inte får födoämnesallergi.
26 procent lägre risk
Det som förvånade läkarna mest var att för tidigt födda barn har en lägre risk att utveckla matallergier – en 26 procent lägre risk.
– Det är mycket för tidigt födda barn vi har studerat – barn som föds före vecka 32. Det är barn som följts noggrant av barnläkare även efter att de lämnat nyföddhetsavdelningen och då torde en födoämnesallergi upptäckas. Istället har de alltså en lägre risk.
– Vi tror att det kan bero på att man introducerar mat till mycket för tidigt födda barn på ett annat sätt än hos andra barn, eller att faktorer som har med nyföddhetsvård kan vara skyddande mot födoämnesallergi, säger Jonas F. Ludvigsson.
Forskarna har även undersökt på vilket sätt födelsevikt och hur barnet mår fem minuter efter födseln påverkar. Vid fem-minuters kontrollen värderar läkare bland annat barnets andning, hjärtfrekvens, färg och rörelse på en skala.
– Barn som har låga poäng direkt efter födseln, som ett tecken på svår stress vid förlossningen, löper en ökad risk för födeämnesallergi. Detsamma gäller barn som väger mer än förväntat, säger Niki Mitselou.
Forskarnas mål är att hitta orsaker till matallergi för att på sikt förhindra att barn utvecklar allergi.
Läs även artikeln i Journal of Allergy and Clinical Immunology
Källa: Örebro Universitet
Niki Mitselou, barnläkare och doktorand vid Örebro universitet
Jonas F. Ludvigsson, barnläkare och forskare vid Örebro universitet.
