Barnsidan - Inkomst och utbildningsnivå avgör om kvinnor lämnar gynekologiskt cellprov
Meny

Nyheter > Inkomst och utbildningsnivå avgör om kvinnor lämnar gynekologiskt cellprov

Inkomst och utbildningsnivå avgör om kvinnor lämnar gynekologiskt cellprov

Se även:
Gynekologiskt cellprov
Utbildningsnivå och inkomst har större betydelse för om en kvinna deltar i gynekologisk cellprovskontroll än hennes födelseland, visar en studie som nyanserar bilden att utlandsfödda kvinnor i mindre utsträckning än sina svenskfödda systrar hörsammar kallelsen till cellprovtagning.



Bilden av att utlandsfödda kvinnor i Sverige oftare uteblir från gynekologisk cellprovskontroll behöver nyanseras. En studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i tidskriften PLOS One, klargör att utlandsfödda kvinnor deltar i samma utsträckning som svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå och inkomst.

– Här blev vi överraskade. Skillnaden i deltagande försvann för stora invandrargrupper, exempelvis från Mellanöstern och Latinamerika, när kvinnor med samma socioekonomiska ställning jämfördes med svenskfödda, säger Björn Strander, gynekolog och huvudansvarig forskare i studien.

Social ojämlikhet främsta orsaken
– För övriga invandrargrupper, exempelvis från Europa, minskade skillnaden väsentligt. Det kan innebära att skillnaderna i deltagande inte beror så mycket på kultur och språkförståelse som man kanske har trott, utan att det är social ojämlikhet som är främsta orsaken, säger han.

I Sverige erbjuds kvinnor regelbundet gynekologisk cellprovskontroll i syfte att tidigt hitta och åtgärda cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Den organiserade screeningen har pågått sedan 60-talet och lett till en kraftig minskning av antalet cancerfall.

Undersökte bakgrundsfaktorer
I den aktuella studien undersöks bakgrundsfaktorer hos kvinnor i Sverige som valt att delta i kontrollerna, respektive utebli. Studien är den största i sitt slag i världen, med samlade registerdata om totalt 581 008 kvinnor. Den har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.

Att kvinnor med högre utbildning och inkomst oftare deltog var ingen skräll, däremot att födelseland i sig ofta inte påverkade. Ett annat resultat är den stora betydelsen av var i landet kvinnorna bodde. Landsting som Dalarna, Kalmar och Västernorrland hade avsevärt lägre andel icke-deltagare än exempelvis Kronoberg, Skåne, Stockholm och Uppsala.

– Eftersom vi med statistiska justeringar för inkomst, utbildning, födelseland med mera kunde kompensera för olikheter i befolkningsstruktur pekar detta på att det har stor betydelse hur landstingen har organiserat verksamheten, säger Björn Strander.

Många landsting uppmuntrar aktivt
Många landsting arbetar aktivt med att uppmuntra deltagande i screeningen, betonar Björn Strander, som också är ordförande i den nationella arbetsgruppen för förebyggande av livmoderhalscancer.

Han menar att den pågående övergången till ett nytt nationellt vårdprogram för gynekologisk cellprovskontroll – med smidiga ombokningar av tider, fler kallelser och påringningar till dem som uteblir, möjlighet till självtest i hemmet, mer telefonrådgivning och så vidare – kommer att höja deltagandet.

– När vårdprogrammet införs i landstingen kommer det att bli lättare att delta för många kvinnor och skillnaderna över landet utjämnas, säger Björn Strander.

Källa: Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet / Forskning.se


Artikeln har visats: 1839 gånger
Publicerad: 2018-01-17 13:46:19
Inlagd: 2018-01-17 13:38:28
Uppdaterad: 2018-01-17 14:06:02



Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet nittiotvå med siffror i fältet här