Gravida och nyblivna mammor förväntas vara lyckliga. Det är tabu att uppleva psykisk ohälsa. Ändå upplever var tionde gravid, och lika många av de nyblivna mammorna, depressiva symptom.
Var tionde gravid upplever psykisk ohälsa och många av dem får ingen behandling vilket kan få negativa konsekvenser både för barn och moder. Det visar en studie med knappt 2000 gravida kvinnor.
– Vår studie visar hur viktigt det är att upptäcka depressiva symptom redan i tidig graviditet och behovet av att använda standardiserade screeningmetoder, säger Hafrún Finnbogadóttir, universitetslektor vid Malmö universitet.
När det nyfödda barnet är 6 – 8 veckor ska alla mammor i Sverige erbjudas screening för depression genom en självskattningsenkät på BVC. Depressiva symptom hos gravida screenas däremot inte i Sverige. Och nyblivna mammor screenas alltså bara en gång.
Hafrún Finnbogadóttirs forskning visar att 6,2 procent av de 1 939 gravida kvinnor som ingick i hennes studie hade depressiva symptom redan vid inskrivningssamtalet hos barnmorskan. Under hela graviditeten hade drygt 10 procent depressiva symptom. Lika stor procent hade depressiva symptom ett och ett halvt år efter förlossningen.
Forskningen visar att kvinnorna statistiskt signifikant oftare inte var behandlade med antidepressiva läkemedel. Bland de kvinnor med depressiva symptom som dessutom uppgett att de var utsatta för våld i nära relation, var det ingen som fick behandling med antidepressiva läkemedel. Bristen på läkemedelsbehandling är en signal på att dessa kvinnor inte upptäcks och troligen inte får någon behandling alls, menar Hafrún Finnbogadóttir.
– Det är anmärkningsvärt att ingen inom vården kring mamma och barn upptäcker dessa kvinnor som både har ett nyfött barn och uppvisar flera depressiva symptom. Vården bör se över rutinerna och screena för symptom på depression även under graviditeten och vid ytterligare tillfälle under småbarnstiden, till exempel vid ettårs-kontrollen på BVC. Detta eftersom kvinnornas hälsa och deras barns hälsa beror på kvinnans mentala välbefinnande, säger Hafrún Finnbogadóttir.
Samtidigt är läkemedelsbehandling av gravida kvinnor med depression både komplext och kontroversiellt, påpekar Hafrún Finnbogadóttir, och kräver mer utredning. Det kan finnas en oro för att antidepressiva läkemedel påverkar fostret i magen på ett negativt sätt. Men tidigare studier har visat att depression i sig inte bara påverkar den egna hälsan negativt utan också försämrar anknytning med barnet och gör föräldern mindre känslig för barnets signaler.
– Det är allvarligt att ha tydliga symptom på depression och inte få behandling. Depressiva symptom sänker mammans förmåga att ta hand om sitt barn. Antidepressiva läkemedel skulle underlätta för dem att klara av sin sårbara situation, säger Hafrún Finnbogadóttir.
Hafrún Finnbogadóttir efterlyser ett bättre samarbete mellan läkare inom graviditet och förlossningsvård, barnmorskor och psykiatrin.
– Man måste diskutera med kvinnorna. Det är också viktigt att se över rutinerna och vara mer uppmärksam på kvinnor i tidig graviditet som har depressiva symptom. I flera länder är det rutin att screena gravida för depression. Mina internationella kollegor är förvånade över att vi inte har denna rutin i Sverige, säger Hafrún Finnbogadóttir.
Källa: Malmö universitet / Forskning.se
