Bloggar > Mia Althoff - på barnsidan > När inget annat är viktigt

När inget annat är viktigt

Jag var ute och sprang igår. Det var en ljuvlig sommarkväll med ljumma vindar, lite myggsurr och honungsdofter. Samtidigt var det mycket spöklikt. De enda jag mötte var två andra tjejer och en kvinna i en bil. Annars var det helt öde. Folks trädgårdar var tomma, trots att det var perfekt grillväder. Vägarna var tomma förutom bilen med kvinnlig förare. Jag såg inte ens en buss! Och eftersom vi inte har utegångsförbud i Sverige kan jag bara dra slutsatsen att folk satt inne vid TV-apparaterna och kollade på VM i fotboll.

Idag var tidningarna förstasidor täckta av blågula färger och feta rubriker om att Sverige går vidare till åttondelsfinal. Alla andra nyheter listas långt ner på nyhetssajterna. Att Zlatan har en värre skada än man trott verkar viktigare än att vansinnesdådet på Öland kan ha en koppling till det dubbelmordet i Linköping som fortfarande är ouppklarat. Att Henke gjorde mål på sin sons födelsedag är viktigare än att justitieministern anklagas för ministerstyre.

Ska någon fientlig nation ta över Sverige är det när det är Sport på TV eller när något (herr)landslag har blivit upphaussat av media.

På breven jag får är "heja sverige" stämplat på frimärkena. Varför inte "usa ur irak"? Varför inte "stoppa mobbingen" eller "håll sverige rent"?

Jag har egentligen ingenting emot sport, och jodå, jag kollade igår på Alllbäcks snygga nick. Men om man tänker att sport är lek (även om det är blodigt allvar) så blir situationen helt ... ja galen. Kan någon förklara vad det är med sport på den här nivån som trollbinder och lamslår inte bara vår nation utan hela (väst)världen?



Skrivet av: Mia Althoff
Född 1972, bor i villa med man och tre barn; Filippa -00, Felix -02 och Fredrika -07. Jag jobbar med webbutveckling på Mainloop och driver barnsidan.se på fritiden.

annons:





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet åttiosex med siffror i fältet här

Tidigare kommentarer/betyg
Mary Lou (2006-06-22 11:47)
Jag är inte särskilt intresserad av fotboll (sånt som schlagerfestivalen engagerar mig mycket mer). Men jag läser om resultaten och tycker det är kul när det går bra för Sverige. Positivt är också att det inte är en massa huliganbråk.

Tror folk har ett behov av att känna samhörighet och få identifiera sig med ett lag. Det är en lek i mitt tycke men det är ok med lekar. Det som verkligen oroar mig är när supporters för olika lag slåss och skadar varandra.
Annica Bark (2006-06-21 16:21)
Men jag tycker det är skönt med ett avbräck i allt elände. Jag älskar när det är fotbolls VM. Är skönt att kunna läsa annat än mord, krig och naturkatastrofer, att livet går vidare trots allt skit som sker i världen.
Att just fotbolls vm tar stor plats kan ju bero på att det bara sker vart 4e år, hade det varit varje år tror inte jag det blirvit lika stort i media.

Sen är det ju inte bara västvärlden det trollbinder! Där är ju många lag som inte räknas till västvärlden som är med och deras supportrar är stolta över att deras nationer deltar.

Varför är det jämt gnäll överallt när det är nåt så här stort sportevenmang på gång? Varför får inte ett VM ta lite plats, engagera nationer? Jag själv tycker det är jätteroligt med fotbolls vm och har -94 i färskt minne fortfarande. :D

För mig är allt annat som sker i världen viktigt, men som sagt det är skönt att se att livet trots allt går vidare och att man mitt i allt elände kan förenas och ha roligt och stå på sin nations sida när det gäller. :D
hsirwall (2006-06-21 15:28)
Jag tjusas själv av spänningen med fotbolls-VM, även om jag inte tillhör dem som planerar sitt liv utifrån matchprogrammet. Jag tittar gärna när Sverige spelar, läser gärna det som skrivs i tidningarna och bar till och med en Sverigetröja på jobbet idag för att visa mitt engagemang.

Jag kan hålla med om att det kan vara svårt att förstå all uppmärksamhet omkring en sådan trivial sak som sport, att media lägger ner så mycket energi att förmedla minsta lilla löjliga detalj omkring sporten och utövarna. När det ju finns så mycket annat, mer allvarligt och viktigt som händer i Sverige och resten av världen. Men jag kan ändå inte bli upprörd över fenomenet.

Nog är det väl ändå så att vi annars ständigt får ta del av våldsamma, hemska, realistiska men bestialiska bilder från när och fjärran. Vi matas med information om antal döda, lemlästade, våldtagna, rånade.... Viktig information, som får oss att dels vilja hjälpa, dels förstå att värdesätta det vi har. Men om vi aldrig någonsin fick ta del av någonting positivt, någonting som faktiskt förenar människor i hela världen hur trivialt det än är - hur länge skulle vi orka? Sporten förenar och skänker glädje för så många människor runt om i världen. Det är något att värna om. Genom att behålla det goda får vi mer styrka att bekämpa det onda. Annars skulle hoppet försvinna väldigt snart.