Förändrade kunskapskrav, tydligare skillnader mellan årskurser och ökad betoning på faktakunskaper. Det är förändringar i de förslag till kurs- och ämnesplaner som Skolverket går ut med på remiss. Målet är att kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen ska förbättras och att betygen blir mer rättvisande för eleverna.
–Vårt mål är att ta fram kursplaner som blir bra arbetsverktyg för lärarna i deras arbete med att undervisa och sätta betyg. Därför är det viktigt att så många lärare som möjligt nu ger sin syn på våra förslag, säger Anna Westerholm, chef på Skolverkets läroplansavdelning.
Grundskolans kursplaner och ämnesplaner på gymnasial nivå styr undervisningen och vad eleverna ska lära sig i skolan. De tillhörande kunskapskraven styr betygen. De nuvarande kurs- och ämnesplanerna infördes 2011. Skolverket följer kontinuerligt upp hur kurs- och ämnesplanerna fungerar och beslutade våren 2018 att gå vidare med konkreta förändringar.
– I arbetet med att ta fram förslagen har vi haft samråd med lärare, intresseorganisationer, fackförbund, forskare, branschrepresentanter och andra myndigheter. För att skapa förankring och bästa möjliga resultat har vi arbetat öppet och transparent, säger Anna Westerholm.
En kursplan består av tre delar. Först anges ”ämnets syfte”, vilka kunskaper eleverna ska lära sig genom undervisningen. Därefter anges det som kallas ”centralt innehåll”, vad undervisningen ska handla om i de olika stadierna och i kurserna på gymnasial nivå. Slutligen anges ”kunskapskraven”, vad eleverna ska kunna för ett visst betyg. Vid läsning av Skolverkets förslag är det viktigt att ta del av alla delar eftersom kunskapskraven måste förstås mot bakgrund av ämnets syfte och centrala innehåll. De förändringar vi föreslår rör alla dessa tre delar.
De nuvarande kunskapskraven är i många fall så omfattande och detaljerade att de riskerar att leda till att någon detalj fäller avgörandet för en elevs betyg. Det gör också att undervisningen riskerar att fokusera på detaljer för vad elever ska göra för ett visst betyg snarare än vad de ska lära sig i ämnet i stort. Detta riskerar även att skapa onödig stress för elever och lärare. Därför har vi begränsat antalet värdeord och anpassat formuleringarna i kunskapskraven utifrån ämne, stadium och skolform. Vi har strukit formuleringar som allt för mycket begränsar hur elever kan visa sitt kunnande och har också arbetat med att förkorta och förenkla texten. Detta ger bättre möjligheter för lärare att samla in ett brett och varierat underlag och sätta rättvisande betyg.
- Vi vill minska risken för så kallad baklängespedagogik som innebär att lärare lägger upp undervisningen utifrån kunskapskraven. Vi vill också minska risken för så kallade tröskeleffekter, att elever inte ska kunna få ett visst betyg för att de misslyckats i någon mindre del. Vi vill bidra till ett helhetsperspektiv i undervisningen, säger Anna Westerholm.
I nuvarande kurs- och ämnesplaner kan det centrala innehållet i vissa fall vara så omfattande i förhållande till undervisningstiden att lärare tvingas välja bort delar av det de ska undervisa om. Det i sin tur kan innebära att elever inte erbjuds en likvärdig undervisning. Vi har mot den bakgrunden sett oss tvungna att minska innehållet där det har bedömts för omfattande i relation till undervisningstiden samt preciserat det som är ämnesspecifikt. Vi har också tydliggjort att det sker en kunskapsutveckling mellan grundskolans stadier och mellan kurser på gymnasial nivå.
För att betona faktakunskaper används i kursplanernas mål i större utsträckning uttrycket ”kunskaper om” istället för ”förmåga att”. Vi har lyssnat på forskare inom kognitionsvetenskapen och har särskilt betonat faktakunskaper i de lägre åldrarna, vilket även syns i våra förslag till förändringar i kursplanerna och kunskapskraven.
– I de yngre åren vill vi ha mer av fakta och förståelse, enkla resonemang. I de äldre åren betonas också vikten av att kunna analysera, se sammanhang och att kunna jämföra. Detta naturligtvis utifrån elevernas mognad och kognitiva utveckling i en viss årskurs, men också för att det behövs en grund att kunna analysera och resonera utifrån, säger Anna Westerholm.
Fram till den 23 oktober är det möjligt att lämna synpunkter. Därefter går vi igenom alla svar och tar fram slutgiltiga förslag som vi överlämnar till regeringen vid årsskiftet. Det är sedan regeringen som beslutar om kurs- och ämnesplanernas slutgiltiga utformning.
Att förändra kurs- och ämnesplaner är ett omfattande arbete. Därför har vi nu prioriterat grundskolans 25 kursplaner, sameskolans kursplan i samiska och fem kursplaner i specialskolan. Vi lämnar nu också förslag på förändringar i ämnesplanerna i gymnasieskolan och vuxenutbildning på gymnasial nivå i engelska, matematik och moderna språk. Förslag på förändringar i andra kurs- och ämnesplaner kommer senare.
Källa: Pressmeddelande från Skolverket 2019-09-24
