Skolval medför segregation
Frihet att välja skola medför segregation konstaterar Mattias Johnsson, Umeå universitet, i sin avhandling. Familjer som gör liknande skolval väljer också förhållandevis lika i andra sociala sammanhang och kan antas dela liknande livsomständigheter.
Omfattande förändringar av Sveriges utbildningssystem under 1900-talets sista decennier syftade bland annat till att öka familjernas möjligheter att välja en annan skola för sina barn än den närmast belägna kommunala skolan.
I avhandlingen Kontrasternas Rum beskriver och analyserar Mattias Johnsson två skolklasser på olika skolor – den ena en kommunal profilskola med estetisk inriktning och den andra en friskola med naturvetenskaplig profil. Studien visar att familjernas motiv för sitt skolval uppvisar markanta skillnader.
Familjerna i den ena klassen har valt en skola där de hoppas och tror att barnet skall få utveckla sitt intresse, medan den andra klassens familjer ser skolvalet som en möjlighet för barnet att komma till en miljö präglad av ordning och reda, tydliga uppföranderegler och där ämneskunskaper och färdigheter betonas.
Det visar sig också att andra karakteristika, åsikter och tillgångar samvarierar med skolvalsmotiv. Det handlar exempelvis om politiska preferenser, utbildnings- och inkomstnivå samt inställning till offentliga lösningar.
Som en övergripande sammanfattning skulle den ena skolklassen kunna beskrivas med stickorden kunskapsförmedling, individfokus, ordning och reda, ansvarstagande samt politisk högerorientering, medan den andra klassen bättre beskrivs med orden intresse, utveckling, lugn och ro, lyhördhet samt deltagarinflytande.
Underlaget för studien är begränsat och inte avsett att ligga till grund för generaliseringar. Avhandlingens fokus ligger främst på utarbetandet av en forskningsansats för att möjliggöra studier av den inverkan som olika sociala sammanhang har på människan – hennes kunskaper, färdigheter, åsikter och övriga karaktärsdrag. I samband med detta görs också en mer allmän precisering av hur människan fungerar med avseende på lärande, fostran och identitetsbildning – en precisering som skarpt kontrasterar mot den individualism som utbreder sig i dagens svenska samhälle och som gör gällande att var och en själv formar sitt öde. Huvudsaklig inspirationskälla vad gäller såväl forskningsansatsen som teorierna om människan är den franska utbildningssociologen Pierre Bourdieu.
Källa: forskning.se 2004-05-12
Artikeln har visats: 1817 gånger
Publicerad: 2004-05-12 15:10:38
Inlagd: 2004-05-12 15:10:38
Uppdaterad: 2013-07-08 14:55:06
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
