För tidigt födda
barn är inte anpassade för ett liv utanför livmodern, och neonatalvården kan
därför utsätta dem för mer stress än de klarar av. Men med den så kallade
NIDCAP-modellen minskas riskerna för stress och barnets utveckling gynnas, visar
en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
Förkortningen NIDCAP står för Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program och kommer ursprungligen från USA. Modellen hjälper vårdpersonal och föräldrar att tolka det neonatala (för tidigt födda) barnets signaler och se när det känner stress eller välbefinnande. NIDCAP innehåller också riktlinjer för hur man på bästa sätt stödjer ett barns utveckling och familjens medverkan i vården av sitt barn.
Barnsjuksköterskan Agneta Kleberg har undersökt hur NIDCAP fungerar jämfört med traditionell vård av för tidigt födda barn och resultaten i hennes doktorsavhandling visar att NIDCAP-modellen ger färre andningsproblem, en bättre mental utveckling och, vid tre års ålder, även färre beteendeproblem samt en bättre språklig förmåga än för tidigt födda barn som vårdats på ett traditionellt sätt. Dessutom upplevde mödrarna med barn som vårdades enligt NIDCAP-modellen en större känsla av närhet och ögonkontakt med sina barn, en skillnad som också var tydlig då barnet hunnit fylla tre år.
– När man observerar barnets reaktioner och sedan anpassar vård och miljö efter dem kan man minska de negativa reaktionerna och stressen och utvecklingen av barnets hjärna skyddas. Det leder till ökat välbefinnande, bättre mental utveckling och ett bättre beteende hos det för tidigt födda barnet, samt främjar anknytningen till föräldrarna, säger Agneta Kleberg.
Idag kommer delar av Agneta Klebergs avhandling att
presenteras samband med ett internationellt NIDCAP-symposium på Karolinska
Universitetssjukhuset i Solna. På symposiet deltar även familjer med barn som
behandlats enligt NIDCAP-modellen.
Källa: Karolinska Institutet, 2006-09-19
