Närvarande pappa inte alltid bäst för barnen
Samhällets strävan att skapa ett mer jämställt omsorgsansvar för barnen efter en skilsmässa eller separation kan få negativa konsekvenser för våldsutsatta mödrar och barn. I vissa fall kan de direkt motarbetas av myndigheterna. Det visar Maria Eriksson i en ny avhandling om hur fäders våld hanteras inom offentlig politik och av familjerättssekreterare.
Tidigare forskning och erfarenheter från hjälparbete har visat att mäns våld mot kvinnor drabbar även barn i familjen. De vet vad som pågår och har ofta både sett och hört våld och dess konsekvenser. Ett stort antal barn blir själva utsatta för fysiskt och sexuellt våld. Män kan dessutom fortsätta vara våldsamma efter en skilsmässa eller separation.
Idag beskrivs mäns våld mot kvinnor allt oftare som ett socialt problem och under 1990-talet har förändringar i lagstiftningen genomförts för att förbättra samhällets hantering av denna fråga, men hur ser det ut i praktiken?
Maria Eriksson har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur fäders våld hanteras i samband med skilsmässor och separationer. Finns beredskap att hantera den speciella situation som mödrar utsatta för våld befinner sig i - och för att möta barn vars pappa misshandlar mamma? Är det möjligt för kvinnor och barn att leva ett liv utan våld om den våldsutövande mannen också är far och medförälder? Vilken betydelse har faktorer som kön, släktskap och ålder för synen på bemötandet av fäders våld?
Maria Eriksson kommer fram till att samhällets försök att skapa jämställdhet, omvandla frånvarande fäder till närvarande pappor, samt tillvarata barns intressen vid skilsmässor, kan få negativa konsekvenser för våldsutsatta mödrar och barn. Den första delstudien visar att den svenska offentliga politiken inte behandlar fäders våld som ett socialt problem som kräver politiska lösningar. Den andra beskriver vilka hinder en grupp mödrar stött på när de försökt hantera sin medförälders våldsamma beteende - och att kvinnornas oberoende av medföräldern ibland undergrävs av inblandade myndigheter. I den sista studien har Maria Eriksson studerat hur en grupp familjerättssekreterares hantering av fäders våld snarast blir en icke-hantering, i synnerhet när det gäller våld mot barn - och kommer fram till att uppfattningar om professionalitet bidrar till detta.
Källa: Pressmeddelande från Uppsala Universitet 2004-01-14
Artikeln har visats: 1932 gånger
Publicerad: 2004-02-12 21:01:48
Inlagd: 2004-02-12 21:01:48
Uppdaterad: 2013-07-08 14:55:06
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
