Maxtaxan har liten effekt på hur mycket föräldrar arbetar
Trots att reformen i genomsnitt halverade barnomsorgsavgifterna har inte föräldrarnas sysselsättning eller arbetade tid påverkats i någon större utsträckning. Det visar en ny rapport från IFAU.
Ett av motiven med maxtaxan var att öka föräldrars arbetsutbud, det vill säga att få föräldrar som inte arbetar att göra det och att få de som redan arbetar att arbeta mer. Det verkar inte ha skett. Maxtaxan har inte gjort att fler föräldrar börjat arbeta i någon större utsträckning. Det finns dock en svag tendens att män – framförallt högutbildade – är sysselsatta i högre utsträckning efter reformen. Det finns ingen effekt på antal arbetade timmar. Att reformen inte påverkar arbetsutbudet kan bero på att barnomsorgen var starkt subventionerad redan före reformen och att ytterligare subventioner därför inte har så stor effekt. Annan forskning visar dessutom att vistelsetiderna för barn till föräldrar som arbetar eller studerar inte har ökat till följd av maxtaxan.
Sänkta avgifter inom barnomsorgen
Från första januari 2002 kunde kommunerna välja att införa en maxtaxa inom förskola och skolbarnomsorg. De som gjorde detta fick ett extra statsbidrag för att täcka inkomstförluster. År 2003 hade maxtaxan införts av samtliga kommuner. Maxtaxan innebär att kommunen får ta ut en viss procentsats av hushållens inkomst, upp till ett inkomsttak, för varje barn i barnomsorgen. Som en följd av maxtaxan sänktes barnomsorgsavgifterna för de flesta hushåll avsevärt – i genomsnitt med 1 300 kr i månaden – och avgiftssystemen likriktades mellan kommunerna.
Metod
I studien jämförs arbetsutbudet hos personer i samma typer av hushåll som är bosatta i olika kommuner. Hushållen är identiska med avseende på de faktorer som bestämmer avgiften (antal barn i olika åldrar och hushållsinkomst), men fick olika avgiftssänkningar beroende på kommun. Studien tar hänsyn till att arbetsutbudet för personer i en viss hushållstyp kan skilja sig mellan kommuner och över tiden. Undersökningen baseras på data från SCB och information om kommunernas avgiftssystem 2001–03.
Källa: Forskning.se
