Kvinnor som drabbas av bröstcancer har sämre prognos – alltså fler riskerar att dö av sjukdomen – om de fött barn inom en tioårsperiod före diagnos. Prognosen förbättras successivt ju längre tid som går mellan barnafödande och diagnos.
Det visar en stor svensk studie som kartlagt hur olika riskfaktorer påverkar både egenskaper hos själva tumören och sjukdomsprognos för patienter med bröstcancer. Resultaten presenteras i en kommande doktorsavhandling av läkaren Lena Rosenberg vid Karolinska Institutet.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och övriga västvärlden. Bättre diagnostik, ändrade levnadsvanor och längre livslängd gör att fler kvinnor drabbas av bröstkancer idag än för 50 år sedan. Att kunna fastställa prognosen har avgörande betydelse vid läkarens val av behandling.
I studien från Karolinska Institutet har data samlats in från drygt 27 000 kvinnor, födda i Sverige 1932 eller senare, som fick bröstcancer 1958-1997. Förutom att tiden som förflutit mellan barnafödande och bröstcancerdiagnos har betydelse för prognosen, visar studien även att kvinnor som blivit mödrar i tonåren har sämre prognos.
Det är sedan tidigare känt att hormonbehandling i klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Lena Rosenberg visar i sitt arbete att risken verkar öka framför allt när det gäller ”snällare” former av bröstcancer och som innebär att kvinnan har större chans att överleva.
I Sverige har Apotekets försäljning av preparat för hormonbehandling i klimakteriet minskat med mer än hälften sedan 1999. Anledningen är studier som visat att behandling innebär en ökad risk, inte bara för bröstcancer, utan även för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar och demens.
– Hormonbehandling är inget att rekommendera utom vid svåra klimakteriebesvär. Även då bör man använda lägsta möjliga dos under så kort tid som möjligt, säger Lena Rosenberg.
