Barnsidan - Ensambarns hälsa sämre i vuxen ålder
Meny

Nyheter > Ensambarns hälsa sämre i vuxen ålder

Ensambarns hälsa sämre i vuxen ålder

Bebis som bärs av sin pappa

Forskare har undersökt sambandet mellan familjestorlek, syskonskaror och barnens hälsa senare i livet. Resultaten visar att de som växt upp som ensambarn generellt sett har sämre hälsa.

Studien bygger bland annat på svensk befolkningsstatistik för personer födda 1940-1975. Forskarna har undersökt längd, fysisk kondition, och övervikt eller fetma bland män i sena tonåren – tidig vuxen ålder, samt dödlighet för kvinnor och män från 50 års ålder.

– Vårt viktigaste och kanske mest intressanta resultat är att de som växt upp som ensambarn generellt verkar ha sämre hälsa senare i livet än de som växt upp i syskonskaror med totalt två eller tre barn.

Ensambarn tenderar vara kortare

– Ensambarn tenderar att vara kortare, ha sämre kondition, mer benägna att vara överviktiga eller lida av fetma samt har högre dödlighet, säger Kieron Barclay, en av författarna till studien och forskare i demografi vid Stockholms universitet, sociologiska institutionen och Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS).

Tidigare forskning har mest fokuserat på huruvida barns utveckling påverkas av att växa upp som ensambarn, men väldigt få studier har undersökt de potentiella hälsokonsekvenserna för de som växer upp som ensambarn jämfört med de som har syskon eller halvsyskon.

– Med tanke på att ensambarn inte behöver konkurrera med syskon om föräldrarnas uppmärksamhet och investering i form av tid eller pengar, borde resultaten ha sett bättre ut för dem än för barn som växt upp med syskon, säger Kieron Barclay.

Orsakerna till sämre hälsa på sikt

Forskarna tror att resultaten i studien inte har så mycket att göra med att växa upp som ensambarn i sig, utan främst beror på urval, det vill säga de olika faktorer som förklarar varför en del familjer bara har ett barn och varför andra har fler barn. Föräldrarna kanske har gått igenom en skilsmässa eller separation och därför inte får fler gemensamma barn. Andra anledningar kan vara ekonomiska eller relaterade till barnets eller föräldrarnas hälsa.

– I Sverige är det vanligast att föräldrar har två barn, att ha bara ett barn är relativt sett mer ovanligt. En del föräldrar kanske separerar innan de får ett andra barn, och detta verkar vara en del av anledningen till att ensambarn mår lite sämre.

Naturligtvis är det många som väljer att bara ha ett barn av andra skäl, men även detta kan leda till en situation där ensambarn generellt sett mår lite sämre än barn från syskonskaror på två-tre barn.

Föräldrarnas situation påverkar

Forskarna fann ganska stora skillnader mellan de som växt upp som ensambarn jämfört med de som växt upp med syskon när det kommer till de hälsofaktorer som undersökts i studien. Skillnaderna blev dock mindre när forskarna justerade för olika faktorer som skilsmässa, ekonomiska resurser, föräldrars hälsostatus eller död samt jämförde med kusiner som växt upp i syskonskaror med fler barn.

Anledningen till jämförelsen med kusiner var för att forskarna ville justera för tillstånd som delas av fler familjemedlemmar i släkten, till exempel resurser eller sjukdomar som kan bero på genetik.

Men även efter att vi gjort dessa justeringar visar resultaten lite sämre konsekvenser för ensambarns hälsa, något som tyder på att urvalet spelar en viktig roll, även om det kanske inte är hela förklaringen. Föräldrars separation, ekonomiska resurser och hälsa samt eventuella andra faktorer kan alltså påverka ensambarns hälsa senare i livet.

Att vara enda barnet inte dåligt i sig

– Att växa upp som ensambarn är förmodligen inte dåligt i sig – om ensambarn mår lite sämre beror det förmodligen på faktorer som har att göra med hur dessa familjer ser ut i genomsnitt, varför de inte skaffar fler barn. Det är också möjligt att skillnaderna i hälsa mellan ensambarn och barn med syskon beror på begränsningar i vår studie. Detta är något som framtida forskning får utforska vidare, säger Kieron Barclay.

Källa: Stockholms Universitet

Ensambarn fick sämre hälsa – så gjordes studien

Studien bygger på data från svensk befolkningsstatistik för personer födda 1940-75 och undersöker hälsokonsekvenser i olika stadier av livet från sent tonår/unga vuxna (17-20) samt dödlighet från 50 års ålder, för ensambarn respektive barn från andra typer av syskonskaror.

Forskarna jämförde ensambarn med barn som växt upp med syskon, och har tagit hänsyn till barnets ordning i syskonskaran, familjestorlek, närvaron av halvsyskon och andra familjekonstellationer.

Forskarna undersökte en rad olika hälsofaktorer för unga vuxna, inklusive längd, fysisk kondition, övervikt/fetma hos män, samt dödlighet för kvinnor och män. Anledningen till att längd, fysisk kondition och övervikt bara undersökts bland män beror på att dessa uppgifter funnits tillgängliga från Mönstringsregistret.


Artikeln har visats: 331 gånger
Publicerad: 2022-03-15 17:55:55
Inlagd: 2022-01-21 12:59:17
Uppdaterad: 2022-03-15 17:57:37

taggar
ensambarn  syskon  


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sextiofem med siffror i fältet här

Fler nyheter

 2022-07-18 18:16
Ny terapiform online för att behandla tonårsdepression
Umeå Universitet / Forskning.nu 2022-07-06 08:56
Så påverkas skolresultaten av prematur födsel
Karolinska Institutet 2022-06-27 16:06
Forskare: Minska matallergi med tidiga smakportioner
 2022-06-01 09:59
Bilbarnstol från Cybex i topp i stort test
Karolinska Institutet 2022-03-28 09:48
Vaccination mot covid-19 under graviditeten ger ingen ökad risk
Stockholms Universitet 2022-03-15 17:55
Ensambarns hälsa sämre i vuxen ålder
Karolinska Institutet / Forskning.se 2022-01-14 00:24
Ingen förhöjd risk för psykisk ohälsa för IVF-barn
Alla nyheter

Vi finns på Instagram och Facebook

Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook