Barnsidan - Brister vid utredning av skolbarn med ADHD/Damp
Meny

Nyheter > Brister vid utredning av skolbarn med ADHD/Damp

Brister vid utredning av skolbarn med ADHD/Damp

Att platsa i en skola för alla - en studie av arbetet i skolans elevhälsoteam

Den politiska ambitionen i Sverige är att ha en skola för alla. Arbetet med elevhälsa är en av skolans viktigaste funktioner. Uppgiften består i att hjälpa och stötta barn i svårigheter. Trots satsningen på elevhälsa och förebyggande arbete kan man se att antalet barn som klassificeras som i någon mening handikappade, eller som hamnar i svårigheter, har ökat. Det är skolans elevhälsoteam som har i uppgift att hantera svårigheter av detta slag och fatta beslut om vilka elever som är i behov av särskilt stöd.

Avhandlingen bygger på studier av hur man arbetar i elevhälsoteam. Den belyser hur skolan hanterar barn som har svårt att finna sig tillrätta i de aktiviteter som skolan erbjuder. I olika delstudier analyseras de kategorier och förklaringar till skolproblem som får fäste i skolan som institutionell miljö, och som man använder som underlag för beslut om åtgärder. Detta arbete inom elevhälsan är relativt osynligt, men av stor principiell och praktisk betydelse för skolan som kollektiv verksamhet liksom för den enskilde individen. Barns framtida skolgång avgörs genom de sätt att förstå deras svårigheter som elevhälsoteamet använder.

Ett forskningsmaterial bestående av bandinspelade elevvårdsteamsmöten (i teamet ingår psykologisk, pedagogisk och specialpedagogisk expertis liksom rektor och skolsköterska) och elevvårdskonferenser (här deltar även föräldrarna) på två skolor har samlats in under två år. Dessutom har den pedagogiska verksamheten i en särskild undervisningsgrupp, organiserad i syfte att matcha specifika svårigheter (barn med ADHD/Damp-diagnos), analyserats. Studien visar att arbetet i det multidisciplinära teamet är institutionaliserat och rutiniserat. De olika experterna i det multiprofessionella teamet varierar inte i särskilt stor utsträckning i sitt sätt att se på svårigheter. Istället är de förvånansvärt överens om att förlägga orsaken till skolproblem hos barnen själva. T ex så analyseras sällan hemförhållanden eller hur undervisningen är upplagd. Traditionella förklaringar till barns skolsvårigheter som refererar till barnens intellektuella kapacitet eller mognad är de vanligaste.

En annan utbredd förklaring som både personal inom skolan och föräldrar verkar acceptera grundar sig i neuropsykiatriska diagnoser. Detta bidrar till att många barn exkluderas från den reguljära undervisningen och placeras i särskilda undervisningsgrupper. Syftet med dessa undervisningsgrupper är att barnen skall ges möjligheter att komma tillbaka till den vanliga skolan. Det är dock ytterst osäkert om detta faktiskt sker. Sammanfattningsvis kan sägas att resonemangen i elevhälsoteamet behöver bli mer varierade och innovativa för att öka möjligheterna till en likvärdig skola.

Detta kan ske genom att:
• inkludera en kritisk granskning av undervisnings- och lärandesammanhang – vilka är egentligen svårigheterna för barnen?
• utnyttja de skilda yrkesgruppernas kompetens på ett bättre sätt
• göra det pedagogiska arbetet i skolan mer flexibelt så att alla kan inkluderas
• bättre integrera elevens eget perspektiv på sin skolgång och i besluten på hur man skall lösa de problem som uppstått.

Författare: Eva Hjörne, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet Avhandlingens titel: Excluding for inclusion?

Källa: expertsvar.nu 2004-08-17


Artikeln har visats: 2320 gånger
Publicerad: 2004-08-17 10:43:32
Inlagd: 0000-00-00 00:00:00
Uppdaterad: 2013-07-08 14:55:06



Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet fyrtiotvå med siffror i fältet här