Svenska åttor får betyg på olika grunder. I många fall är det också svårt för elever och föräldrar att få reda på hur lärarna resonerar när de sätter betyg. Att lärarna själva måste skriva betygskriterier leder till att de skiljer sig kraftigt mellan skolorna.
Jörgen Tholin har i sin avhandling om betygssystemet: ”Att kunna klara sig i ökänd natur” undersökt de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan. Han har försökt närma sig texterna utifrån 14-åringarnas perspektiv.
Skolverket har formulerat nationella mål och betygskriterier för avgångsbetygen i nian, men inte för elevernas betyg i åttan.
Varje skola ska självständigt formulera på vilka grunder åttornas betyg ska sättas. Det gör skolorna på vitt skilda sätt.
Det nya målrelaterade betygssystemet med G, VG och MVG användes för första gången i grundskolan1996.
Jörgen Tholin samlade då in lokala dokument från 93 skolor. Han återvände till samma skolor 2005, för att se hur dokumenten ändrats över tid. Kriterierna skilde sig kraftigt sinsemellan. 25 procent av skolorna saknade betygskriterier i ett eller flera ämnen.
Under de tio år som betygssystemet använts har gränsen för G flyttats nedåt på många skolor.
Trots att betygen enbart ska bedöma elevernas kunskaper använder många skolor kriterier som att eleverna ska ha en positiv attityd till ämnet, eller vara på gott humör.
Dokumenten ska vara enkelt tillgängliga för elever och föräldrar, men det är tvärtom på många skolor. Vissa lärare ser betygskriterierna som sin privata egendom – på en skola vägrade lärarna till och med att lämna ut dokumenten till sin rektor.
Kriterierna är ibland skrivna på ett svårtillgängligt språk eller slarvigt sammanställda.
Källa: expertsvar.se 2006-08-25