Barn och unga med funktionshinder får därmed inte sina rättigheter tillgodosedda enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.
Rapporten Fritid för barn och unga med funktionshinder visar att hälften av Sveriges kommuner inte har ansträngt sig för att ge barn och unga med funktionshinder en aktiv fritid. Hälften av kommunerna saknar mötesplatser där ungdomar med och utan funktionshinder kan träffas och umgås. De små kommunerna är sämst på att ordna fritidsaktiviteter.
Rapporten är gjord av Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, i samverkan med Barnombudsmannen. Den innehåller en heltäckande kommunenkät.
Tre av fyra kommuner saknar samverkan med barn- och ungdomshabiliteringen, en viktig samarbetspartner för att barn och unga ska få en rik fritid. Det finns inte heller samlad kunskap om vilka barn som verkligen deltar i verksamheter på fritidsgårdar, i ungdomshus och i andra kultur- och fritidsverksamheter. Där det finns aktiviteter saknas det ofta uppföljningar. Frågor som "Blev verksamheten bra? Kom det några barn?" ställs alltför sällan.
– Det är dags för kommunerna att synliggöra våra barn. Satsningar på en fritid för alla barn kostar inget extra. Det krävs bara en tydlig vilja att ge varje barn rätt att bli delaktigt i kommunens fritidsutbud, men den viljan verkar tyvärr saknas säger Stefan Eklund Åkerberg, generalsekreterare HSO.
– Barn med funktionshinder behöver precis som alla andra barn utvecklas och få självkänsla och självförtroende. Barnkonventionen är tydlig med att varje barn har rätt till utveckling. Barn får inte diskrimineras för att de har funktionshinder, säger barnombudsman Lena Nyberg.
Barnombudsmannens årsrapport 2002 Många syns inte men finns ändå visade också att barn och unga med funktionshinder lever under sämre villkor än andra.
Ladda hem rapportern Fritid för barn och unga med funktionshinder
Källa: pressmeddelande från Barnombudsmannen 2006-04-24
