Tillgång till studsmattor, skidor och cyklar kan förklara varför barn i familjer med högre inkomst oftare drabbas av benbrott. Det visar en avhandling från Umeå universitet som studerat frakturer hos barn.
– Frakturmönstret speglar barnens aktiviteter i olika åldrar men också årstider och tillväxt. Sambandet mellan inkomst och frakturer kan eventuellt förklaras av att familjer med högre inkomst oftare har studsmattor, skidor och cyklar och större möjligheter att delta i aktiviteter med risk för frakturer, säger Erik Hedström, överläkare på Ortopedkliniken på Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet har Erik Hedström gått igenom alla skador som föranledde akutbesök på Norrlands universitetssjukhus mellan 1993 och 2014, med fokus på frakturer. Ungefär vart tionde barn uppsökte någon gång under året sjukhuset på grund av en skada. Den totala risken för att ett barn någon gång skulle drabbas av minst en fraktur var cirka 35 procent, det vill säga drygt vart tredje barn.
Skademönstret följde barnens utveckling. I förskoleåldern skadades barnen oftast vid lek, i skolålder skedde skadorna oftare i samband med idrott eller i trafiken. Flest frakturer inträffade i den ålder som kallas tillväxtspurten. Det är den period när barn växer fortast och skelettet inte riktigt hinner bli starkt i samma takt. Frakturer är vanligare under sommaren, och den idrott som orsakade allra flest frakturer bland både pojkar och flickor var fotboll. Andra aktiviteter som orsakar många frakturer är utförsåkning samt ridning bland flickor och ishockey bland pojkar.
Barn i familjer med högre inkomst och barn med syskon drabbades oftare av frakturer än barn utan syskon eller i familjer med lägre inkomst. Likaså gick det att se vissa lokala skillnader. Barn i landsbygdskommunerna runt Umeå hade nästan 20 procent färre frakturer än barn i Umeå och Vännäs. Särskilt tydlig var skillnaden över tio års ålder. Skillnaden mellan kommuner förklarades till viss del av skillnader i inkomst. Däremot verkade inte föräldrarnas utbildningsnivå eller om de var sammanboende eller ensamstående spela någon roll för frakturrisken.
– De skillnader vi har kunnat se väcker frågor om olika barns skilda förutsättningar för bland annat fritidsaktiviteter, något som inte bara har betydelse för förekomsten av skador, säger Erik Hedström.
I en delstudie har uppgifter från skadedatabasen kombinerats med demografiska data från Statistiska Centralbyrån. I två av studierna beräknades frekvensen för frakturer och andra skador i Umeå och fem grannkommuner. I två studier undersöktes med regressionsanalys kopplingen mellan hemkommun, antal syskon, socioekonomiska variabler på familjenivå och frakturer.
Källa: Umeå Universitet / Mynewsdesk
