Barnsidan - Omfattande psykisk ohälsa bland unga som nättrakasseras
Meny

Nyheter > Omfattande psykisk ohälsa bland unga som nättrakasseras

Omfattande psykisk ohälsa bland unga som nättrakasseras

Den psykiska ohälsan är omfattande bland unga som utsätts för mobbning, nättrakasserier och fysiskt våld. Det bekräftas av en ny avhandling från Lunds universitet. Resultaten visar bland annat att det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och nättrakasserier även vid enstaka händelser.



Den psykiska ohälsan bland unga i Sverige är ett stort och växande problem, något som bland annat drabbade, närstående, skolpersonal och myndighetsrapporter vittnar om.

Det är också ett viktigt skäl till att Maria Fridh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet samt läkare med folkhälsoinriktning i Region Skåne, valde att studera ämnet närmare:

– Det är alarmerande att så många unga mår dåligt. Förutom det lidande som psykisk ohälsa i sig innebär, så riskerar problem i unga år ge allvarliga konsekvenser längre fram i livet. Det visar tidigare forskning inom fältet.

Den aktuella avhandlingen bygger på flera tusen enkätsvar från skolelever och unga vuxna i Region Skånes folkhälsoenkäter.

Resultaten visar bland annat att:

  • Elever med funktionsnedsättning har sämre hälsa och utsätts för mobbning och nättrakasserier ungefär dubbelt så ofta som klasskamrater utan funktionsnedsättning. Bland mobbade elever med funktionsnedsättning uttryckte pojkar stor ohälsa framför allt i form av fysiska besvär (ont i huvud/mage/rygg eller yrsel) och flickor framför allt i form av psykiska besvär (nedstämdhet, oro, dåligt humör eller sömnsvårigheter). Psykisk ohälsa och utsatthet för mobbning förekom oftast vid ADHD/ADD när elever med olika former av funktionsnedsättning jämfördes*. Samtliga elever i studien gick i årskurs nio.
  • Flickor trakasseras oftare än pojkar på nätet. Sambandet med psykisk ohälsa är starkare om trakasserier skett vid flera tillfällen, men värt att notera är att sambandet är statistiskt säkerställt även för ungdomar som blivit nättrakasserade endast en gång det senaste året. Samtliga elever i studien gick i årskurs nio.
  • Bland ungdomar med psykisk ohälsa finns ett tydligt samband mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende. Sambandet blir gradvis starkare från enbart mobbare, enbart offer till dem som varit inblandade både som mobbare och offer på nätet. I den sista gruppen hade mer än hälften av flickorna och drygt var femte pojke skadat sig själva. Eleverna i studien gick i årskurs nio eller i gymnasiets andra årskurs.
  • Fysiskt våld. Var tionde man och var tjugonde kvinna i åldern 18-34 år svarade i enkäten att de utsatts för fysiskt våld under det senaste året. Kvinnorna hade oftast blivit utsatta för våld i hemmet, medan männen oftast blivit utsatta för våld ute i samhället. Sambandet mellan att ha utsatts för våld och psykisk ohälsa sågs endast bland kvinnor.


Resultaten är till stora delar en bekräftelse på sådant som framkommit i tidigare studier, men det finns även inslag som överraskade Maria Fridh:

– Bland annat överraskades jag av de tydliga könsskillnaderna som fanns i alla fyra studier. Det var också oväntat att det fanns en koppling mellan psykisk ohälsa och att ha varit utsatt för nättrakasserier vid endast ett tillfälle.

Maria Fridhs avhandling bygger på statistiska analyser som påvisar olika typer av samband. Det går i forskningen inte att utläsa något om orsakerna till iakttagelserna.
Angående nättrakasserier tror Maria Fridh personligen att nätets karaktär med stor spridning, tillgång dygnet runt och möjligheten att uppträda anonymt bidrar till ohälsa hos dem som utsätts för kränkningar och trakasserier.

– Jag vill samtidigt betona att nätets fördelar inte ska glömmas. Till exempel kan likasinnade och specialintresserade knyta kontakter och hitta en gemenskap. Man kan säga att det som händer på internet speglar vårt mänskliga agerande i stort, på gott och ont.

Källa: Lunds universitet (Vetenskap och hälsa) / Forskning.se

Så gjordes studien

Avhandlingen innehåller fyra delstudier som bygger på enkätsvar från folkhälsoenkäterna i Skåne 2008, 2012 och 2016. Enkätsvar från mellan 5 900 och 8 500 unga eller unga vuxna har inkluderats, beroende på delstudie.

Justering av resultat

Svaren har justerats för sociodemografiska faktorer (till exempel födelseland och föräldrars yrke), livsstilsfaktorer (rökning, alkohol, narkotika) och psykosociala faktorer (ensamhet, kommunikationen med föräldrarna, studiesvårigheter etc).


Artikeln har visats: 114 gånger
Publicerad: 2018-08-29 16:20:10
Inlagd: 2018-08-29 16:13:37
Uppdaterad: 2018-08-29 16:20:10



Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet elva med siffror i fältet här

Fler nyheter

 2018-09-18 10:35
Tjuvkik på årets adventsbok "En klurig jul" av Ingelin Angerborn
Friskis & Svettis / Mynewsdesk 2018-09-18 10:19
Friskis & Svettis Mini-Röris bryter barns stillasittande
Göteborgs-Posten 2018-09-18 09:38
Så ska smitta stoppas i förskolan
Omni 2018-09-18 09:38
Barnadödligheten sjunker - utom i Afrika
Vårdfokus 2018-09-18 09:38
Var fjärde ettåring ammas
Ny Teknik 2018-09-18 09:38
Oro för kolpartiklar i gravidas moderkakor
NTF / Mynewsdesk 2018-09-18 09:36
Nytt spel för mobilen som får fler att vilja cykla
Alla nyheter