Förlossningsberättelser > När Jesper kom ut till oss!
När Jesper kom ut till oss!
Enligt ultraljudet så var han beräknad till den 11mars. Kvällen kom o vi gick o la oss, jag minns att jag tänkte undra hur länge vi ska behöva vänta. Jag hade ju inte haft några förvärkar så det var nog långt kvar.
04.30 vaknade jag av magknip (trodde jag att det var) jag klev upp för att gå på toa o då kände jag att det blev genomblött i trosorna. Första tanken var nu har iallafall vattnet gått. När jag kom till toan upptäckte jag att det var ju bara en massa slem som kommit. Jaha då var det bara att gå o lägga sig igen då. Det gick 25min o så kändes det så där konstigt imagen igen....kunde det vara så att det var dags? Ja nu var värkarna här med ca 25min mellanrum.
Sambon åkte på jobbet o jag klev upp o strosade omkring för att se vad som behövdes städas. Jag städade som en galning. För jag kunde ju inte åka på förlossning utan att ha städat först.
Värkarna kom tätare o tätare vid 12-tiden var det 5min mellan dom. En timme senare ringde jag till sambon o sa åt honom att komma hem.
14.00 åker vi in till förlossningen för nu är det bara 2min mellan värkarna.
Väl inne på förlossningen kollar dom hur mkt jag var öppen. Vaddå öppen jag hade inte öppnat mig något!
Jag får ligga med ctg övervakning ett tag. Värkarna blir kraftigare o kraftigare. Efter ett tag får jag ta en behaglig dusch. Jag tar på mig den stora skjortan o plingar på klockan i tron på att nu skulle jag få komma till ett förlossningsrum med tillgång till lustgas iallafall. Men så blev det ju inte för alla förlossningsrum var upptagna.
17.30 har jag bara öppnat mig 1,5cm....suck!
17.50 får jag komma in till ett förlossningsrum iallafall. Äntligen fick jag tillgång till den efterlängtade lustgasen. 19.00 är jag öppen 2.5-3cm. Jag börjar fundera på EDA det kanske vore bra men jag ville avvakta ett tag till iallafall.
20.15 går vattnet. Nu har jag bestämt mig för att jag ska ha EDA.
Narkosläkaren kommer. Han har väldiga problem med att få det att bli bra. När han väl hade lagt EDAn (21.30) får de inte igång droppet...maskinen krånglar. Efter mycket stök får de igång apparaten.
22.20 känner jag en enorm känsla o kraft inom mig o jag börjar helt spontant att krysta. Där ligger jag o krystar med trosorna på. Sambon ser lite orolig ut o säger vi kanske ska ta o se till att någon kommer in. Jag trycker på klockan o bm kommer. När jag säger att jag fått krystvärkar tror hon inte riktigt på mig för jag var ju nyss bara öppen ca 3cm. Hon kikar efter o jag var nu helt öppet o visst var det krystvärkarna som jag hade.
När barnmorkan säger att hon ser huvudet på barnet är det första jag säger -Det är väl inte rött hår på bebisen? Det var just då min stora skräck att barnet skulle ha rött hår....varför vet jag inte. Helt plötsligt känns det som om tio stora fiskar sprattlar ut ur mig... fast i själva verket så är det vår underbara JESPER som kommit till oss.
Nu var det dags att få ut moderkakan tyckte barnmorskan. Jag svarar henne att jag inte riktigt hade tid nu. Till slut hotar hon med att de måste söva mig för att få ut moderkakan. Då blir jag genast mer angelägen att få ut moderkakan. För inte kan jag väll behöva bli sövd när jag precis fött barn. Jag tar i o krystar ut moderkakan. Åhh nu var det äntligen klart.
Vilken känsla! Smärtan var som bortblåst o vi var världens lyckligaste o han var världens underbaraste.
Tweet
Tidigare kommentarer/betyg
04.30 vaknade jag av magknip (trodde jag att det var) jag klev upp för att gå på toa o då kände jag att det blev genomblött i trosorna. Första tanken var nu har iallafall vattnet gått. När jag kom till toan upptäckte jag att det var ju bara en massa slem som kommit. Jaha då var det bara att gå o lägga sig igen då. Det gick 25min o så kändes det så där konstigt imagen igen....kunde det vara så att det var dags? Ja nu var värkarna här med ca 25min mellanrum.
Sambon åkte på jobbet o jag klev upp o strosade omkring för att se vad som behövdes städas. Jag städade som en galning. För jag kunde ju inte åka på förlossning utan att ha städat först.
Värkarna kom tätare o tätare vid 12-tiden var det 5min mellan dom. En timme senare ringde jag till sambon o sa åt honom att komma hem.
14.00 åker vi in till förlossningen för nu är det bara 2min mellan värkarna.
Väl inne på förlossningen kollar dom hur mkt jag var öppen. Vaddå öppen jag hade inte öppnat mig något!
Jag får ligga med ctg övervakning ett tag. Värkarna blir kraftigare o kraftigare. Efter ett tag får jag ta en behaglig dusch. Jag tar på mig den stora skjortan o plingar på klockan i tron på att nu skulle jag få komma till ett förlossningsrum med tillgång till lustgas iallafall. Men så blev det ju inte för alla förlossningsrum var upptagna.
17.30 har jag bara öppnat mig 1,5cm....suck!
17.50 får jag komma in till ett förlossningsrum iallafall. Äntligen fick jag tillgång till den efterlängtade lustgasen. 19.00 är jag öppen 2.5-3cm. Jag börjar fundera på EDA det kanske vore bra men jag ville avvakta ett tag till iallafall.
20.15 går vattnet. Nu har jag bestämt mig för att jag ska ha EDA.
Narkosläkaren kommer. Han har väldiga problem med att få det att bli bra. När han väl hade lagt EDAn (21.30) får de inte igång droppet...maskinen krånglar. Efter mycket stök får de igång apparaten.
22.20 känner jag en enorm känsla o kraft inom mig o jag börjar helt spontant att krysta. Där ligger jag o krystar med trosorna på. Sambon ser lite orolig ut o säger vi kanske ska ta o se till att någon kommer in. Jag trycker på klockan o bm kommer. När jag säger att jag fått krystvärkar tror hon inte riktigt på mig för jag var ju nyss bara öppen ca 3cm. Hon kikar efter o jag var nu helt öppet o visst var det krystvärkarna som jag hade.
När barnmorkan säger att hon ser huvudet på barnet är det första jag säger -Det är väl inte rött hår på bebisen? Det var just då min stora skräck att barnet skulle ha rött hår....varför vet jag inte. Helt plötsligt känns det som om tio stora fiskar sprattlar ut ur mig... fast i själva verket så är det vår underbara JESPER som kommit till oss.
Nu var det dags att få ut moderkakan tyckte barnmorskan. Jag svarar henne att jag inte riktigt hade tid nu. Till slut hotar hon med att de måste söva mig för att få ut moderkakan. Då blir jag genast mer angelägen att få ut moderkakan. För inte kan jag väll behöva bli sövd när jag precis fött barn. Jag tar i o krystar ut moderkakan. Åhh nu var det äntligen klart.
Vilken känsla! Smärtan var som bortblåst o vi var världens lyckligaste o han var världens underbaraste.
|
Skrivet av: Kicki Björkemo En 25årig tjej. Just nu är jag hemma med våran underbara son Jesper. Börjar arbeta i augusti igen. |
Tweet
Tidigare kommentarer/betyg
2005-11-06 23:50
Betyg: 5
grattis till både pojken o en bra förlossning
Betyg: 5
grattis till både pojken o en bra förlossning
2003-06-27 21:19
Betyg: 4
Låter som du hade en bra förlossning. Grattis!
Betyg: 4
Låter som du hade en bra förlossning. Grattis!
Publicerad: 2012-01-04
Ännu mer i 'Förlossningsberättelser'
» Tunnelbana till förlossningen
» Vi klarade det tillsammans
» Med Inez ut i solskenet
» Glädjen att få hålla sonen överskuggade allt
» Vaddå, är det dax? tänkte jag
» Tvillingar med känsla för dramatik!
» Lilla Familjen Blom blir fyra
» När Tuva föddes - en förlossning med eklampsi och katastrofsnitt
» Värkarna startade precis efter tolvslaget
» Den luriga trean
» När Valdemar föddes 7/3-2006
» Wilgot var nära att födas i ambulansen...
» När Kalle kom till världen
» Walthers födelse den 3:e december 2005
» När lilla Maina föddes 1988
» När Finn kom till världen
» Ellen föddes med katastrofsnitt och var allvarligt sjuk
» Emilia och Elina
» Johans förlossningsberättelse
» Nu är han äntligen kommen, vår son!
