Barnsidan - Kan forskningen hjälpa en mamma av idag?
Meny

Runda arkivet > Krönika > Kan forskningen hjälpa en mamma av idag?

Kan forskningen hjälpa en mamma av idag?

Publicerad: 2004-12-14
Jag ljuger, gör av med pengar jag inte har och känner inte igen min egen spegelbild. Är jag sjuk, utbränd eller bara hemma med barn och minimal föräldrapenning?
Till forskare i Sverige – tillkännagivande av önskemål

Härmed anmäler jag min kropp och knopp, helt och fullt frivilligt, till forskningen. Det handlar inte om att jag kommit till insikt om att göra det enkelt, om mitt liv plötsligt kortas, inte heller om något slags samhälleligt dåligt samvete för att alla ”synder ” jag gjort. Nej, utan endast det enkla faktum att jag vill veta vad det är för fel på mig. En familjeläkare, om man nu mot all förmodan skulle få tag på en dylik, skulle säkerligen inte klara av att ställa en diagnos på detta vidunder som hemsöker mig. Hemsöker? Ja, parapsykolog kanske också är ett alternativ, men jag tror jag ändå börjar i den mer accepterade, om än i vårt landsting ofta osynliga, läkarvetenskapen. Jag är dessutom orolig då jag misstänker att det hela inte är helt och fullt patologiskt.

Symptom, så som jag upplever desamma:

Uttalar ständigt lögner.

Jag ljuger gång på gång för den människa som borde kunna hantera livets leverne helt utan lögner, nämligen mig själv! Jag lovar att tvätta fönster, jaga dammråttor med dammsugare eller kavla mig igenom det stora julbaket och vad händer? Ingenting alls!

Föredrar njutning framför arbete.

I stället julpyntar jag med dammråttorna i hälarna och njuter av alla röda och silvriga detaljer. Inspekterar mina fönster kvällstid och njuter av hur rena dom då ter sig och inhandlar nybakta saffransmissar på ortens mest erkända, och kosingkrävande, konditori.

Har en dubbel personlighet.

En annan person blickar nämligen på mig från spegeln. Det är ingen otäck upplevelse, tvärtom. Hon är smal, välsvarvad med en snygg frisyr över pannan. Pigg och rosig med ett sant och ljuvligt leende som skiner upp hela det släta ansiktet jag tydligt ser i spegeln. När jag sedan böjer ner mina dubbelhakor mot den nedhasade bröstkorgen kommer en annan syn på näthinnan, en bild inte lika smickrande. Underligt!?

Svindlar pengar.

Har inga problem att uppgradera mina behov av mer eller mindre onödiga produkter. Kan lätt övertala mig ett köp av onödigt dyr kroppscreme eller överdimensionerat mönstrade strumpor. Jag behövde ju det! Eller? Har dessutom inga svårigheter att därefter få sambon att konvertera till samma åsikt, fast då med lägre summa på prislapparna.

Detta är de allra mest framträdande symptomen. Är medveten om att diagnosen som forskarna kommer att ställa kan komma som en chock, men jag känner mig redo att hantera livets faktum.

För övrigt måste jag tillägga att jag är hemmavarande mamma med knappt synbar föräldrapenning eller egen tid som längtar efter lite glamour, inkomst och en redig ansiktsbehandling. Vet ej om detta påverkar mina symptom, skulle inte tro det, men vill ändå vara ärlig i min symptombeskrivning.

Tack på förhand – hantera mig varsamt

Anneli Karlsson
Mamma

Skrivet av: Anneli Karlsson
Mälardalsbo med kreativ hjärna som lätt blir uttråkad. Älskar det skriva ordet, och att skriva det! Tycker att humor är förlösande, men kan ibland bli för ironisk, måste passa mig! Mamma till busfrö född i slutet av 2003. Gillar skarpt mode, inredning, matlagning och allsköns skapande.


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtiosju med siffror i fältet här

Vi finns på Instagram och Facebook

Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook