Barnsidan - Blödande bitmärken i tungan
Meny

Runda arkivet > Krönika > Blödande bitmärken i tungan

Blödande bitmärken i tungan

Publicerad: 2004-03-02
Jag har varit mamma i 9 veckor, 3 dagar och 14 timmar. Jag vet inte hur många timmar det blir totalt, men jag vet att jag bitit mig i tungan säkert lika många gånger som dessa timtal. Nu undrar du säker varför jag upprätthåller en sådan dålig vana och dessutom upprepar det så många gånger?

Anledningen är att jag lever tillsammans med en annan människa. Denna människa har varit pappa i lika många timmar som jag varit mamma och han är den komplicerade orsaken till min, av bitmärken, ömmande tunga.

Under föräldrautbildningen ägnades många långa minuter åt föräldrarelationen efter den efterlängtande nedkomsten.

-”Det blir en stor omställning”.
-”Ni kommer att behöva förändra era roller”.
-”Helt andra krav dyker upp”.
-”Var beredda på att samvaron kommer att genomgå förändringar och påfrestningar”.

Minns särskilt att det nämndes mycket om att inte tillrättavisa den andre. Ja, mannen rättare sagt. Låta honom göra egna misstag och upptäckter. Helt enkelt inte lägga sig i.

Det där brydde inte jag mig om. Skulle jag tillrättavisa och till och med förebrå den jag älskar mest av allt. Inte då! Inte jag! Jag tyckte att det hela förstorades. Vår relation som var så stabil, trygg och stark. Vad skulle kunna förändra den? Vårt väntade tillskott kommer att smälta samman med oss, glida in i vår upparbetade lunk.

Ja, det var vad jag trodde för ett halvår sen. Tänk vad man kan bedra sig.

Jag måste till mitt försvar säga att jag inte har tillrättavisat eller förebrått honom. Jag har bara varit väldigt, väldigt nära. Många, många gånger.

Jag har lidande sett på när han satt på blöjan på sitt sätt, som inte är lika rätt som mitt. Inte sagt någonting, utan bitit mig i tungan.

Jag har bitit mig i tungan och glatt sagt i telefon att det är okej att han jobbar över, för att sekunden därefter ringa och beklaga mig för en väninna.

Jag har berömt hans val av kläder till vår son, och tänkt att färgmatchningen är okej om man kisar…i mörker, men bitit mig i tungan och varit tyst.

Jag har sagt ”ha det kul nu” när han gått ut för att ta några öl med jobbarkompisarna, och väst ”stackars mig” till hallspegeln. Dels för att jag tycker det är tråkigt att vara själv och dels för att det gör så ont i tungan!

Jag ser mig själv som vuxen. Det är därför jag nu tvingar mig själv att erkänna att jag stundvis är precis en sån mästrande mamma av besserwisserkaraktär som det berättades om i föräldrautbildningen. Att jag uppenbarligen drabbas av samma känslor och irritation som många andra. Att vi får jobba på vår nya relation som nu består av tre individer. Och jag på min plats i den!

Skulle nog kunna ta anställning som föräldrautbildare som levande bevis på hur mycket man kan få lära om, trots att man trodde att man var fullärd.

Min tunga kommer nog att få sig några kängor i veckan i fortsättningen också, men jag ska banne mig ta och sluta med den dagliga misshandeln. Det blir nog bäst för både mig, och de två grabbarna jag lever med.

Jag vet mycket, men jag vet absolut inte bäst!

Skrivet av: Anneli Karlsson
Mälardalsbo med kreativ hjärna som lätt blir uttråkad. Älskar det skriva ordet, och att skriva det! Tycker att humor är förlösande, men kan ibland bli för ironisk, måste passa mig! Mamma till busfrö född i slutet av 2003. Gillar skarpt mode, inredning, matlagning och allsköns skapande.


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtiofyra med siffror i fältet här

Tidigare kommentarer/betyg
Sirpa (2004-03-04 10:45)
*skratt* ja..vad man känner igen sig.
Ha det gott!//Sirpa


Vi finns på Instagram och Facebook

Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook