Grattis till nya boken Dryader och Demoner! Vad har du fått för reaktioner?
Boken är alldeles nysläppt, men de fina recensionerna har gjort att särskilt bibliotek och skolor har börjat beställa. Jag blev faktiskt lite överraskad av att läsarna gillar den så mycket. När man själv har jobbat med ett manus under lång tid så tröttnar man faktiskt lite grann på det och tänker: Är det här verkligen något som folk kommer att gilla? Det är en chansning. Jag ville skriva något som både var underhållande, spännande, lättläst och som lämnar kvar en positiv och ljus känsla när man är färdig. Trots att boken också innehåller lite allvarligare avsnitt. Hur uppnår man balans mellan humor och allvar; ljus och mörker? Det blev tydligen rätt denna gång, och det gör mig glad.
Skiljer den boken sig från annat du skrivit?
Jag har skrivit rätt många böcker utgivna på olika förlag. Den här utspelar sig i sagovärlden Tabor, och läsaren kan känna igen en del av huvudpersonerna från andra böcker, annars är de helt fristående. Den skiljer sig däremot i upplägget. Den består av fem sammanflätade äventyr som löper ihop och isär från varandra allt eftersom handlingen fortskrider. Den passar därför väldigt bra också för högläsning, eftersom man inte behöver läsa hela boken för att få ett sammanhang.
Vem ska läsa boken tycker du?
Egentligen vem som helst som gillar fantasifulla berättelser och äventyr. Den funkar för både tolvåringar och vuxna, och kan läsas för lite yngre utan problem. Boken är helt ”clean” och innehåller inga konstiga scener som är jobbiga att förklara för yngre. Och så har vi ju gamla rollspelare som säkert känner igen sig. Titeln ”Dryader och Demoner” påminner om spelet ”Drakar och Demoner”, och det är ingen slump. Det är för att boken handlar om ett gäng glada äventyrare, en hyllning till min ungdoms roliga rollspelkampanjer, och är späckad med fantasi, underjordiska tunnlar och magiska varelser.
Berätta lite mer om dig och varför du ville bli författare
Jag har nästan alltid skrivit och fantiserat. Författandet är en omfattande bisyssla. Jag är präst och militärpastor i flygvapnet och får möta människor i livets alla skeden. Både i sorg och glädje. Min tro har hjälpt mig och jag ger mig en positiv grundton och hoppfullhet som får spilla över i det jag skriver. Man kan nog hitta några bibliska paralleller om ”man har ögon att se med”. Men jag vill understryka att böckerna kan läsas av vem som helst. Jag antar att skrivandet är som ett konstprojekt, en lust att skapa som jag inte kan stå emot.
Vad läste du själv för böcker när du var liten?
En hel del science fiction. Och så Astrid Lindgrens böcker, Narnia mm. Jag läste väldigt mycket och lånade nog hem halva skolbiblioteket.
Att skriva fantasy måste kräva mycket fantasi och föreställningsförmåga - var hittar du inspiration till dina böcker?
Säg det! Ibland undrar jag faktiskt var jag får allt ifrån. Men jag har alltid haft en väldigt livlig fantasi. Jag antar att det är en gåva. Annars inspireras jag av sådant jag läser, platser jag besöker och människors olika livsöden. I mitt arbete får jag ju se det mesta, och det är verkligen inspirerande när man vill beskriva människors känslor och beteende.
..och katter har jag förstått? :)
Ja, haha. Här ser du min egen lilla "Tiger" som gärna även hjälper till att packa böcker på väg till kunder.
Vad planerar du härnäst?
Jag försöker sälja in ett manus som heter Oceanus Väktare, en science fiction för 9-12 åringar med miljötema. Den ligger verkligen i tiden! Men det är mycket svårt att få större förlag att nappa berättelser av en mindre känd författare. Vi får se hur det går! Håll tummarna!
Stort lycka till!
