När du har för lite röda blodkroppar i blodet kallas det blodbrist. Brist på röda blodkroppar innebär att blodet har en för liten mängd hemoglobin (hb) vilket är ett ämne som behövs för att transportera syre till kroppens olika organ.
Syre krävs för kroppens vitala funktioner, så blodbrist kan ge många olika typer av symptom. Vanliga symptom är trötthet, yrsel, andfåddhet, hjärtklappning och huvudvärk. Har blodbristen kommit smygande kan kroppen ha anpassat sig och symptomen är inte så framträdande även om blodbristen är stor.
Som gravid kontrolleras ditt blodvärde flera gånger under graviditeten.
Vanligast är blodbrist orsakat av blödning som leder till järnbrist eftersom de röda blodkropparna innehåller mycket järn. Det kallas järnbristanemi (anemi är latin för blodbrist). En vanlig orsak till blodförlust är riklig mens, men även sjukdomar som orsakar inre blödningar är vanligt vid blodbrist.
Blodbrist kan också i mer ovanliga fall bero på kroppens förmåga att uppta järnet i tarmen, på blodsjukdomar som t.ex. får blodkropparna att falla sönder eller på sjukdomar i benmärgen som gör att blodkroppar inte kan bildas som de ska.
Läs mer om orsaker till blodbrist här
För de flesta gravida är blodbristen dock varken kopplad till blodförlust eller sjukdomar utan på en järnbrist som beror på det växande barnets behov av järn som tär på mammans järndepåer.
Vid blodbrist orsakad av järnbrist så är det viktigt att fylla på järndepåerna med extra järn.
Järn är en förutsättning för att hemoglobin ska kunna produceras och hemoglobinet har i sin tur i uppgift att transportera syre och koldioxid i kroppen.
Allvarlig järnbrist hos barn kan påverka den mentala utvecklingen. Nyligen har forskare vid KI kunnat koppla ihop blodbrist under tidig graviditet med ADHD och autism hos barnet.
Kroppens järndepåer finns framförallt i benmärgen men även i levern och mjälten. Järnet kommer in i kroppen via maten vi äter. Upptaget av järn sker i tunntarmen och regleras av nivåerna i järndepåerna. Från tarmen kommer järnet ut i blodet som transporterar det till benmärgen där nya blodkroppar bildas. För en frisk person sker påfyllning och uttag ur järndepåerna i balans och inga extra järntillskott behövs.
Om man förlorar blod reagerar kroppen med att producera mer blodkroppar och då tas järnet från kroppens järndepåer. När depåerna är tömda kan inte tillräckligt med blodkroppar bildas och man har fått blodbrist. I allvarliga fall kan blodtransfusion behövas för att återställa balansen.
Vid graviditet tillgodoses barnets behov av järn av mamman och hennes järndepåer därför är det viktigt att se till att fylla på med järnrik mat under graviditeten så depåerna inte töms. Oftast räcker det inte med bra påfyllda depåer och järnrik kost och då kan man behöva ta extra järntillskott. Speciellt mot slutet av graviditeten när barnets tillväxt är stor och mammans egna depåer redan är ansträngda så kan extra tillskott av järn behövas.
På mödravården kontrolleras ditt hb (hemoglobinvärde) regelbundet och vid behov kommer barnmorskan säga till om du behöver extra järn.
Det finns två sorters järn, hemjärn och icke-hemjärn. Kroppen kan enklast tillgodogöra sig hemjärn som finns i kött och blodprodukter. I vegetabiliska livsmedel finns enbart icke-hemjärn som kroppen inte tillgodogör sig lika effektivt. Upptaget av icke-hemjärn påverkas positivt av c-vitamin, fisk och kött men påverkas negativt av fytinsyra och polyfenoler som finns i bland annat te och kaffe. Äter du enbart vegetariskt är det extra viktigt att äta frukt och grönsaker för att minska risken att få järnbrist.
En annan komponent är folat som är nödvändigt för cellernas ämnesomsättning och för bildningen av röda blodkroppar. Folat behövs också för att fostret ska utvecklas normalt under graviditeten.
Folsyra är ett konstgjort framställt folat som kroppen lättare tar upp än folat.
De flesta kvinnor i fertil ålder lider brist på folat och rekommenderas därför ta extra tillskott - 400 mikrogram folsyra om dagen - för att minska risken ryggmärgsbråck hos fostret. Livsmedelsverket rekommenderar fortsatt folsyratillskott till och med vecka 12.
Folat finns i baljväxter, gröna bladgrönsaker, kålväxter, bär, fullkornsprodukter och leverpastej (och lever men gravida bör ej äta lever).
Järn finns i störst mängd i kött, blod- och inälvsmat, men även i fisk, skaldjur och ägg. Järn finns också i vegetabiliska livsmedel t.ex. i fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt och baljväxter.
Mer övergripande kostråd finns på 1177 och även hos Livsmedelsverket.
Källa: Livsmedelsverket och 1177
