Familjeannonserna
Publicerad: 2005-08-28
För några år sedan kollade jag födelseannonserna och hade bra koll på vilka namn som var inne då. Det var många Oskar, Emma, Anton och klassiker som Erik, Gustav och Josefin. Många tackade sjukhuspersonal. Mor- och farföräldrar skickade också in annonser. Efter det var det roligt att kolla på bröllopsannonser - det var ju många av kompisarna och skolbekanta som tydligen var "i giftasålder". Tyvärr blev mitt egent bröllopsfoto aldrig inskickat, men nu har jag börjat se att folk skickar in "11 år av lycka"-annonser. Nu är det till och med färg på annonserna - lyxigt.
Nu vet jag dock inte vad som hänt - de senaste månaderna är det dödsannonserna som intresserar mig mest. Det står så fasligt mycket vackra ord där, och så många öden rör mig till tårar. Mammor som dött från sina små barn, uråldriga par som dött med bara dagars mellanrum och såklart, såklart, de små barn som knappt hunnit göra entré på livets scen. Det här känns märkligt - jag har trott att intresset för familjeannonserna hängde ihop vilken fas i livet jag befann mig i...
Skrivet av: Barnsidan
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
Tidigare kommentarer/betyg
Barnsidan (
2005-08-29 14:40)
Håller på och läser "Fem personer du träffar i himlen" av Mitch Alboim och här är ett citat som förklarar lite vad det handlar om:
"- Har du någonsin undrat över det, varför folk samlas när någon dör?. - Varför känner man att det är något man bör göra? Det är för att människorsjälen instinktivt känner att alla människoliv hör ihop. Döden tar inte bara någon, den lämnar någon annan. Och i det lilla glappet mellan att bli tagen och att bl lämnad förändras folks liv"
Tilia (
2005-08-29 09:45)
"Det var rysligt så få döda det var idag!" (Klassisk replik från tidningsläsande tant i pilsnerfilmen Pensionat Paradiset).
Jag läser också dödsannonserna, ser om jag kan gissa ålder utifrån namn, försöker gissa livshistorien och får ibland en tår i ögonvrån. Hela våren var det fullt av tsunamirunor - igenkändes på sin storlek och att det var två eller flera namn i varje. Nån gång har jag hört av mig till en bekant som mist någon anhörig och det har varit uppskattat.
