Jag har under ganska lång tid funderat över den situation med ökat våld bland unga, barn som mår dåligt i skolan osv och idag i Aftonbladet så hittade jag en debattartikel som i stort sammanfaller med mina egna tankar. Det är medan barnen är små som vi måste sätta in stöten. Det är medan barnen är små som vi måste vara vaksamma och stävja tendenser till våld och annat oönskat beteende. Vi måste åter börja mota Olle i grind, vi måste åter lära barnen att gruppen är viktig och att gruppen ofta måste få gå före individen. Att ta hänsyn, följa demokratiska regler och att man inte alltid kan få det precis som man vill jämt. Det går inte att bygga ett varaktigt samhälle genom att dra åt olika håll eller att vägra vara med om man inte får sin vilja fram. Man måste samarbeta... även om man just för stunden inte har något att vinna.
Men det är antagligen rätt fåfängt att tro på en ändring. Trenden går mot ännu mer individualisering, ännu mer egoism, änu mer "bara jag får mitt så skiter jag i resten" Framgång mäts i kronor och ören och den som inte hänger med i svängarna blir utan och förpassas till avd "icke användbara" och bör skämmas för att de inte är produktiva nog. Är det verkligen ett sånt samhälle vi vill ha?