Barnsidan - En reflektion över gnäll
Meny

Bloggar > Barnsidan > En reflektion över gnäll

En reflektion över gnäll

Publicerad: 2005-01-12
Katastrofen i Asien - allt annat lidande bleknar för några dagar/veckor.

Strax innan skrev jag en text till bloggen som handlar om vardagsirritationer. Jag stoppade den i och med katastrofen och låter ännu inte Mia publicera den. För det känns ju så futtigt.
Och visst är små irritationer futtiga i jämförelse.
Nageltrång kan aldrig jämföras med när en när och kär går bort.

Men ska man då sluta att irritera sig på det småttiga? Ska man sluta gnälla över allt som inte gäller liv och död?

Nä, jag tycker inte det. Men det bör vara någon sorts sans och balans i det hela. Och någonstans i förlängningen en konstruktiv kraft.

Att irritera sig över småsaker, att gnälla över sådant som inte känns riktigt bra tror jag att man behöver. Framför allt gnället om man därigenom kan definera sina problem och sedan göra något åt dem. Men gnäll som bara fortsätter att vara gnäll år ut och år in har jag (elakt nog) sällan något till övers för. Om man enbart gnäller, speciellt i kombination med att lägga allt ansvar på alla andra leder bara till bitterhet. Och för mig är en bitter människa oftast en människa som inte tog tag i sitt liv.

Men ibland behöver man få gnälla av sig. Rejält. Inte behöva vara en Pollyanna som ropar hejhopp oavsett vad som händer.
(Allra helst i goda vänners lag och med en god drink i handen. Då leder det oftast till skratt i slutändan och antingen har man lagt det bakom sig eller så har man en plan för vad man ska göra åt det.)

Men viktigt är att inse att gnäll är just gnäll. Att om grunden är solid och man har det bra - då ska man ägna mer energi åt det än åt att hitta de små gruskornen i maskineriet.

Nästa vecka tror jag att jag vågar låta er läsa om mina vardagsirritationer...

Skrivet av: E S
Inflyttad till Stockholm sedan 7 år. Gift med en fantastisk man. Har ett arbete som är roligt och utmanade (precis som i platsannonserna...) fast är föräldrarledig just nu. Två ungar, en 5-åring och en ½-åring. Feminist. Nästan-AP. Funderare och ivrig debattör av allt möjligt... :-)


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtiotre med siffror i fältet här

Vi finns på Instagram och Facebook

Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook