Barnsidan - Vemodigt
Meny

Vemodigt

Publicerad: 2005-06-06
Snart är skolavslutnngen här...
Snart är det skolavslutningsdags. För vår del innebär det att det är sista gången vi bevistar en sådan tillsammans med vårt eget barn... Den Yngre Dottern slutar nian och därmed slutar min karriär som skolförälder ett år tidigare än det var meningen. För egentligen skulle vi ha en kvar, Björns sista skolavslutning nästa år nämligen... Men det blev ju inte så och det är kanske delvis därför jag känner mig så extra vemodig inför detta års avslutning.

Vi har haft skolbarn i oavbruten följd sedan 1990 då vår Äldre Dotter började ettan. Men nu ska jag aldrig mer efter detta år klä altanen med björklöv och ballonger, aldrig mer rensa litervis med jordgubbar för att fira läsårets slut med... Aldrig mer köpa avslutningskläder och aldrig mer sjunga "Den blomstertid" varken i kyrkan eller på skolgården.

Till hösten tar något nytt vid. Yngre Dotter tänker flyga ur boet för att gå i skolan på annan ort så som henes äldre syster också gjorde. Jag och Mannen kommer helt plötsligt att vara mol allena här hemma till vardags... Det ska bl ilite spännande... och trist förmodligen en del dagar... Jag undrar just hur det ska gå... vad ska vi fylla våra kvällar och helger med? Ja, ja, det återstår att se...

Men först ska vi ha en underbar sommar...

Skrivet av: Ingela N
Jag är... ja, vem är jag? Numera ingen lätt fråga att svara på men jag gör väl ett försök då. Jag är sambo med Mannen sedan massor av år. Har två döttrar födda -83 och -89 samt en son född -90. Sonen, vår Björnis, dog efter en tids sjukdom i mars 2003. Sedan dess är inget i mitt liv riktigt sig likt och somliga dagar är väldigt tunga. Jag skriver en del, bl a Bloggar här på Barnsidan men också andra texter. Fotograferar när jag får låna min kamera (den yngre av döttrarna lägger oftast beslag på den) och så är jag en datanerd som gillar att bygga hemsidor. Och så har jag en blå cykel...


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sextioett med siffror i fältet här

Tidigare kommentarer/betyg
Mia Althoff (2005-06-07 12:23)
Åh, blir alldeles vemodig när jag läser om ditt vemod Ysh! "Den blomstertid..." är en sång förknippat med så mycket; glädje, frihet, stolthet, ljuset den här årstiden, syrener, Madickenklänning, flätor, studentsång och vemod och allt blandas ihop och knyts till den här speciella sången. Jag minns ju mina egna skolavslutningar också, kan bara tänka mig hur det kommer kännas den där första skolavslutning som förälder.

Ysh, snart kanske det är dina barnbarn som står där och sjunger "den blomstertid nu kommer"? :)
Ingela N (2005-06-07 09:28)
Ja, det är många barn och ungdomar som gruvar sig över sommaren. Vi har den stora förmånen att kunna vara lediga mycket och dessutom så är ju Dotter stor och självständig samt har inga sociala problem. Men några av hennes kamrater ser fram emot en sommar utan den behövliga struktur som skolan ger när föräldrar inte tar sitt ansvar... vi försöker göra vad vi kan frå nvår sida genom att oftast ha våra dörrar öppna för kamrater, för en måltid i gemenskap osv... Att finnas och lyssna lite om det finns behov.
Tilia (2005-06-06 20:41)
Den blomstertid nu kommer kan få mig att gråta fast jag lär få höra den flera gånger till. Jag var på ett utomhusbröllop häromdagen då den sjöngs. Vädret hade varit lite si och så, men när musikern spelade introt bröt solens strålar fram just vid melodin till "sig solens strålar närma" och sedan lyste solen bara starkare och starkare. Brudens far, som var fotograf, omkom i en olycka för ett par år sedan och vi kunde inte låta bli att känna ljussättningen som en liten hälsning från honom.