Barnsidan - Är själv bäste dräng?
Meny

Bloggar > Mia Althoff - på barnsidan > Är själv bäste dräng?

Är själv bäste dräng?

Publicerad: 2005-06-30
Nästan alltid när det kommer nya lagförslag, riktlinjer eller regler möts de av ramaskrin och den heliga Valfriheten åberopas. Oavsett om det handlar om kvoterad föräldraledighet, rökning på krogen, cykelhjälmar eller priset på klippning.
Nästan alltid när det kommer nya lagförslag, riktlinjer eller regler möts de av ramaskrin och den heliga Valfriheten åberopas. Oavsett om det handlar om kvoterad föräldraledighet, rökning på krogen, cykelhjälmar eller priset på klippning.

Barnfamiljerna "rasar" över att deras barn offras på jämställdhetens altare när staten vill kunna använda den subventionerade föräldraförsäkringen för att styra bort från cementerande könsroller. Ingen pratar vilka inskränkningar i valfrihet dagens strukturer sätter upp för kvinnor, män och barn.

Tidningar berättar om svettlukt, kroppsodörer och stank från utspilld öl på de numera rökfria krogarna - bara för att dölja nederlaget om den förlorade Valfriheten. Och här är det lite intressant - helt plötsligt har Valfriheten hos krögare och personal blivit viktig. De intressena fanns inte med i debatten före lagen blev ett faktum - trots att det är en lag för att förbättra de restauranganställdaS arbetsvillkor.

För drygt ett år sen blev det också lag om att alla under 15 måste ha cykelhjälm. Larmrapporter och incidenter med unga med spruckna skallar och livslånga skador tvingade fram en ny lag. Men vi vuxna (eller vi över 15) har vår Valfrihet intakt, trots att våra skallar är lika sköra som en 14årings. Vi förutsätts vara tillräckligt pålästa och smarta att inse att vi självmant ska sätta på oss hjälm. Nej, vi är inte det. Frisyren går fortfarande före, cykelhjälm är fortfarande töntigt. Frekvensen med cykelhjälmar har inte ökat (vad jag ser här på gatan).

Valfrihet - ett av liberalismens och numera öven socialdemokraternas finaste och mest okränkbara ord är ibland en schimär. Det är med Valfriheten vi kan fortsätta att traska i gamla hjulspår, fortsätta vara lika ojämställda och korkade förebilder för våra barn. Det är för att vi har Valfrihet som det "bara blir så" att gubbarna rular i sommarprogrammen på svt och tv4.

Men hur kan det då komma sig att när något går fel - som t.ex när en sjuk sjuttonåring misshandlar och försöker våldta en fyraårig flicka - så handlar det om att "nån annan" ska ta ansvar? "Han borde fått vård för länge sen..."

Vem är bäste dräng? Vart går gränsen för när Valfriheten går att nagga i kanten?

Skrivet av: Mia Althoff
Född 1972, bor i villa med man och tre barn; Filippa -00, Felix -02 och Fredrika -07. Jag jobbar med webbutveckling på Mainloop och driver barnsidan.se på fritiden.


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet trettiotre med siffror i fältet här