Mamma, Pappa, Barn - en kärlekshistoria
Publicerad: 2003-10-21
Livet leker för pappaledige vägarbetaren Jonny. Han är lyckligt gift med Sara, fler fantastiska barn vill dom skaffa och hus ska dom bygga på tomten dom fått i present av Jonnys föräldrar.
Torkel Petersson (Jonny) och Maria Bonnevie (Rebecka)
Stillbildsfoto: Alexandra Aristarhova
 | Livet leker för pappaledige vägarbetaren Jonny. Han är lyckligt gift med Sara, fler fantastiska barn vill dom skaffa och hus ska dom bygga på tomten dom fått i present av Jonnys föräldrar. |
Men en dag tar sig Jonny till barnrytmiken med sin lille son och blir bekant med mammalediga Rebecka. Motvilligt dras Jonny och Rebecka till varandra och det dröjer inte länge innan Jonny inser att han befinner sig på kollisionskurs med det han trodde var framtiden.
Och medan Jonny har fullt upp med att rasera det han byggt upp, slutar hans föräldrar att kommunicera med varann. Kärlek är banne mig ingen lek...
Den här filmen är helt klart sevärd, med en bra story och autentiska miljöer och dialoger. Filmen blandar vardagskomik med allvar som filmer ofta gör idag och igenkänningskomiken fungerar bra. Regissören Kjell-Åke Andersson säger att han tagit inspiration från de senste årens danska filmer, och förutom vardagskomiken känns mycket i kameraarbetet igen från danska filmerna. Det är allt från dialogpanoreringar till en viss kornighet till inspelning i befintliga miljöer.
Huvudpersonerna spelas av Torkel Petersson (Jonny) och Maria Bonnevie (Rebecka), och dom gör det bra. Speciellt Torkel Petersson gör en bra prestation och han är jättebra tillsammans med barnet som inte bara blir en "docka" utan faktiskt en del i handling och dialogen. Jonnys bedragna fru Sara (spelad av Åsa Persson) är dock den roll som känns mig närmast.
| Den parallella kärlekshistoria som spelas upp hos Jonnys föräldrar (utmärkt spelade av Mona Malm och Ingvar Hirdman) gör också ett starkt intryck på mig, den känns sorgligare än Jonny och Saras misslyckande. |  |
 | Mellan Jonnys arbetskompis Ivar (Sven Nordin) och Saras arbetskamrat Miriam (Anna Wallander) spelas en tredje kärlekshistoria upp. |
Även om det är Jonnys och Rebeckas kärlekshistoria som bär hela filmen känns dessa paralleller berikande.
En del av scenerna är mycket bra, kraftfulla och fastetsade i minnet. Kanske är det nutids- och verklighetsfaktorn som gör dem så bra, eller så är det det faktumet att jag själv har barn och jag känner igen mig både i fånigt barnvagnssnackande och de skuldkänslor man tar på sig när ens barn gör sig illa. Helt klart är att varje förälder kommer beröras på något sätt av denna film.
Handlingen och sensmoralen är rätt tydlig i den här filmen, trodde i alla fall jag. Slutet blev ganska överraskande för mig, på ett positivt sätt eftersom det inte lämnade massa pekpinnar och moralkakor löst hängande.
Filmen har premiär i hela landet den 31:a oktober. Om du inte går och ser den på bio nu, så är det helt klart en videorulle att se fram emot!
Källa: alla bilder är tagna ur pressmaterial från Svensk Filmindustri
Skrivet av: Barnsidan
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
Tidigare kommentarer/betyg
