Zuper Zebran (Racing Stripes) är sommarens stora familjefilm. Den är regisserad av Fredrik Du Chau (Det magiska svärdet – kampen om Camelot) som arbetat en hel del med både reklamfilm och animationer. Zuper Zebran är hans andra långfilm och man kan verkligen säga att han antagit en utmaning när han valt att regissera både getter och pelikaner. Inte mindre än elva zebror har tämjts för att kunna spela huvudrollsinnehavaren Strecket. Inspelningen skedde i Sydafrika där man fick bygga upp hela miljöer som skulle likna den amerikanska södern. Och det har man verkligen lyckats med.
Manuset är i grunden en ganska slätstruken historia. Filmen handlar om en zebra som kommit på avvägar från sin cirkus. Han hittas av den buttre tonårspappan Nolan (Bruce Greenwood, sv. röst Johan Hedenberg) som bor på en gård tillsammans med sin dotter sedan hans fru omkommit i en ridolycka. Dottern Charlotte (Hayden Panettiere, sv. röst Anna Nordell)) förälskar sig genast i zebran och ger honom namnet Strecket. Strecket går runt på gården och drömmer om att bli galopphäst och tillsammans med sina vänner ponnyn Tucker (Tommy Blom) och geten Fia (Sharon Dyall) är inga mål omöjliga att uppnå.
Djuren sköter väl sig mer eller mindre själva. De är roliga att se på. Värre är det med dubbningen som inte alls känns lyckad. Alla talar svenska och det är skränigt och skrikigt och inte alls särskilt roligt. Replikerna smattrar fram skoningslöst som om skådespelarna hade en tid att passa. Ungefär hälften av dialogen går helt förlorad. Översättningen känns direkt slapp och de flesta repliker ligger fel i dubbarnas munnar. Det känns oerhört nonchalant att åsidosätta både dubbning och översättning av en barnfilm. Som om barnen inte skulle bry sig om kvalitet. (Det hade varit roligt att få höra veteraner som Dustin Hoffman (Tucker i originalversionen) och Whoopie Goldberg (Fia i originalversionen) gå loss som ponny och get.)
Zuper Zebran är inte alls snäll och beskedlig utan en ganska grym film. Stackars Strecket mobbas, hånas och kallas ”missfoster” av sin okänsliga och rädda omgivning. Men eftersom zebran har ”mer vilja och hjärta än alla andra hästar tillsammans” klarar han det mesta som andra skulle låta sig knäckas av och han reser sig alltid på sina randiga ben.
Och ränderna är faktiskt det bästa med hela filmen. Att få studera en zebra på nära håll hör ju inte till vanligheterna. Man fascineras ofta av hur vackert djuret är och känner plötsligt att man vet väldigt lite om just zebror.
Trots att man länge anar hur det hela ska sluta blir det riktigt spännande under de sista skälvande minuterna. Bortsett från det skräniga intrycket och den slitna storyn om utanförskap är ändå Zuper Zebran en hygglig familjefilm. Den förvirrade Tuppen Ragnar (Andreas Svensson) och flugbrorsorna Spyan (Rennie Mirro) och Spaden (Jan Åström) har en del komiska saker att säga. Om man lyckas höra replikerna.
Filmen är barntillåten och har premiär 8 juli 2005.
Text: Frida Gunnarsson
Källa: pressmaterial Columbia TriStar Films (Sweden) AB
Alla bilder Columbia TriStar Films (Sweden) AB
