Barnsidan - Hud-mot-hudkontakt gör pappor mer delaktiga
Meny

Aktuellt > Hud-mot-hudkontakt gör pappor mer delaktiga

Hud-mot-hudkontakt gör pappor mer delaktiga

Publicerad: 2017-04-28
Hud-mot-hudmetoden gör pappor lika delaktiga som mammor i vården av för tidigt födda barn.
– Den fina anknytningen till både mamman och pappan är en stor vinst, menar Emma Olsson, vid Region Örebro län som undersökt pappors upplevelse av att vårda sitt för tidiga barn hud-mot-hud.

Hud-mot-hudmetoden gör pappor lika delaktiga som mammor i vården av för tidigt födda barn.
– Den fina anknytningen till både mamman och pappan är en stor vinst, menar Emma Olsson, vid Region Örebro län som undersökt pappors upplevelse av att vårda sitt för tidiga barn hud-mot-hud.

Barn som föds för tidigt har en ökad risk för negativa hälsoeffekter. Att använda sig av hud-mot-hudkontakt är positivt för barnet. Barnet mår bättre, får stabilare hjärtfrekvens och går upp i vikt bättre. Forskare Emma Olsson vid Region Örebro län visar i sin avhandling att pappor känner sig mer delaktiga i vården av sitt för tidigt födda barn tack vare hud-mot-hudkontakten.

– Papporna till för tidigt födda barn kände att nu fick de chansen att vara med från start. I vanliga fall har papporna sina tio pappadagar. Det är skillnad när de får sitta hud-mot-hud med sitt nyfödda barn i tre månader, säger Emma Olsson, intensivvårdssjuksköterska på neonatalavdelning 35 på barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Studien visar att papporna upplevde att de var lika delaktiga i sitt barn som mamman. De kunde turas om att sitta hud-mot-hud med sitt barn.

Underutvecklade smärtsystem
I Sverige föds cirka sex procent av barnen för tidigt. Det innebär att de föds innan utgången av graviditetsvecka 37. Barn som föds för tidigt har inte hunnit utveckla de smärthämmande systemen i kroppen.

– I min första delstudie ville jag undersöka förekomsten och användandet av hud-mot-hudmetoden i de nordiska länderna och attityden hos personalen. För tidigt födda barn utsätts för smärtsamma procedurer med olika provtagningar.

En stor vinst med att använda sig av denna vårdform är barnets generella utveckling och interaktionen mellan barnet och föräldern. Den fina anknytningen till både mamman och pappan är väldigt positiv. I delstudie två i avhandlingen beskriver Emma Olsson pappors upplevelse av att vårda sitt för tidiga barn hud-mot-hud.

– Generellt var papporna positiva och kände sig mer delaktiga i barnets vård. Det forskningsresultatet kan stärka oss i vårdpersonalen i att uppmuntra papporna till att finnas där för barnet på neonatalavdelningen.

Positivt med mindre vårdsalar
– Miljön på neonatalavdelningen kan förbättras om de stora salarna görs om till mindre. Det blir då färre patienter i varje sal och ljudnivåerna sänks. Det bästa vore om föräldrarna fick möjlighet att vara hos sitt barn hela dygnet. Jag är förvånad att inte hud-mot-hud används mera på neonatalavdelningarna runt om i norden men det kan bero på miljön på avdelningarna.

Resultat i avhandlingen visar att hud-mot-hudkontakten har en positiv effekt som smärtlindring för barnet vid blodprovstagning. Metoden ger inte biverkningar som smärtlindrande läkemedel kan ha för de sköra för tidigt födda barnen.

– När vi tog blodprovet så var barnet hud-mot-hud med sin mamma och vi såg en minskad ökning av syresatt hemoglobin jämfört med provtagningen i barnets kuvös eller säng. Det betyder att det var en mindre aktivering i den somatosensoriska hjärnbarken.

Eftersom barnet är så litet kan det inte själv berätta när det gör ont. I den sista delstudien har det vanligaste smärtskattningsinstrumentet PIPP-R översatts från engelska till svenska, norska, finska och isländska. Emma Olsson har ingått i en forskargrupp med nordiska forskningskollegor.

– Man vet att smärta i den här patientgruppen har väldigt mycket negativa effekter. För att vi ska veta när barnet har ont och också utvärdera effekten av eventuell behandling använder vi oss av olika smärtskattningsinstrument.

http://www.forskning.se/2017/04/05/hud-mot-hudkontakt-gor-pappor-mer-delaktiga/

Källa: Örebro Universitet / Forskning.se

Så skattar vården smärta hos för tidigt födda

PIPP-R (Premature Infant Pain Profile – Revised) – Ett smärtskattningsinstrument där man med hjälp av bland annat barnets syresättning, puls och ansiktsuttryck skattar barnets smärta.

Syresatt och icke syresatt hemoglobin (HbO2 och Hhb) – De värden man mäter med NIRS. En ökning i det syresatta hemoglobinet innebär en aktivering i den vävnad man mäter.

NIRS – En teknik där man med hjälp av nästan infrarött ljus kan mäta cirkulationen i vävnaden i kroppen genom att titta på ovanstående mätvärden.


Skrivet av: Mia Althoff
Född 1972, bor i villa med man och tre barn; Filippa -00, Felix -02 och Fredrika -07. Jag jobbar med webbutveckling på Mainloop och driver barnsidan.se på fritiden.


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet fyrtio med siffror i fältet här


Så skattar vården smärta hos för tidigt födda

PIPP-R (Premature Infant Pain Profile – Revised) – Ett smärtskattningsinstrument där man med hjälp av bland annat barnets syresättning, puls och ansiktsuttryck skattar barnets smärta.

Syresatt och icke syresatt hemoglobin (HbO2 och Hhb) – De värden man mäter med NIRS. En ökning i det syresatta hemoglobinet innebär en aktivering i den vävnad man mäter.

NIRS – En teknik där man med hjälp av nästan infrarött ljus kan mäta cirkulationen i vävnaden i kroppen genom att titta på ovanstående mätvärden.




Ännu mer i 'Nyheter'
» Vaccination mot covid-19 under graviditeten ger ingen ökad risk
» Ensambarns hälsa sämre i vuxen ålder
» Ingen förhöjd risk för psykisk ohälsa för IVF-barn
» Lagom till jul kommer 20:e boken i Emil Wern-serien
» Mammor hjälper forskare hitta faktorer som påverkar amningen av nyfödda
» Bris inviger sin första mottagning i Norrland
» Hon är första barnmorskan att lämna Danderyds sjukhus
» Varannan förlossningsenhet har lagts ner sedan 1973
» SD vill förbjuda alla muslimska friskolor
» Så ska födande få bättre hjälp på sommaren
» "Fler läkare på förlossningen en nödlösning"
» Efter förlossningen: Elin opererades tio gånger
» Eva Uustals arbete med förlossningsskador uppmärksammas
» Bebis dog när mammans livmoder sprack på Näl - flera misstag under förlossning
» Så ska barnmorskor lockas till förlossningsvården
» Förlossningsskadorna gjorde Linneas liv till en mardröm
» Barnmorskekrisen - ett globalt problem
» Rapport: Hedersproblematik på Malmös förskolor
» Skellefteås barn ska namnge lekplatser
» Chefernas brev till Svenonius - så löser vi förlossningskrisen


Våra senaste boktips


Mårten Gisby & Henrik Johansson: Alba och landet bortom


Katrina Nannestad: Vi var vargar

Vi finns på Instagram och Facebook

Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook