För att
kunna förstå mer om flerspråkighet och hur den fungerar måste vi titta
lite på hur ett barn tillägnar sej språk och vad som innefattas i
termen ”språk”. Det tar denna delen av artikelserien "Flerspråkighet -
den oersättliga gåvan" upp.
Från början är det inte ens tal om språk så som vi vanligvis ser ett
språk: ord och grammatik utan ett barns språk börjar långt innan hans
eller hennes första ord.
Följande stadier innefattas i ett barns språkutveckling och är alltså en del av språket:
Allt detta är alltså förknippat med språkutveckling hos ett litet barn.
Detta är led i barnets kommunikation med dej och med sin omvärld.
Under ett barns första del av livet tilllägnar sej barnet sin
språkliga bas vilken innehåller tre av ett språks fem grundkomponenter.
Dessa är: uttal, grammatik och automatiserat språk. Detta sägs vara
klart när barnet är ca 6 år.
Enligt logopedmottagningen i Borås är barnets språk runt 6 år ofta helt
utvecklat vad det gäller grammatik och ljudsystem. Vissa små uttalsfel
och grammatiska förväxlingar kan finnas. Han eller hon börjar under
dessa förskoleår utveckla ett intresse för rim och ramsor och skriven
text.
Resten av komponenterna i ett språk, nämligen ordförråd och pragmatik*
är något som sedan byggs på igenom hela livet.
Uttal
När det gäller uttal så så delas detta också upp i två delar: Prosodin,
vilket är språkmelodin och varje enskilt språkljud.
Språkmelodin
Språkmelodin eller prosodin är språkets ljudmässiga helhet: dess rytm,
betoningsmönster, intonation osv. Prosodin är det allra första barnet
möter och det sker i moderlivet. Under de senare månaderna av
fosterstadiet är barnets hörsel och hjärna så utvecklade att barnet kan
uppfatta sin mors röst och minnas den. (Kjellin, 2002)
Tänk dej att ett barn har med sej grunden till ett språk (eller flera)
redan från sin tid i Mammans mage! Gunilla Ladberg skriver följande: ”
Och den automatisering (av ett språk) kan bara komma genom att lyssna,
lyssna, lyssna, genom att få det som sägs upprepat för sig många
gånger. Ettåringar som börjar tala har ju redan lyssnat på sina
modersmål under hela spädbarnsåret plus en del av fostertiden.”
Inte
bara lär sej barnet prosodin utan rytmen av språket redan i magen: Tänk
dej in i följande senario: Du är gravid och du är på bra humör och
lullar runt i ditt hus, pratar i telefonen med din vännina från
Sverige. Du är glad, din röst är pigg och din kropp avslappnad och
lugn. In kommer ditt äldre barn och hans kompis med sina leriga cyklar
– rakt in i vardagsrummet. De har gått igenom sovrummet för att komma
hit. Du har precis torkat golvet både i sovrummet och i vardagsrummet.
Din röst är nu inte lika glad och pigg, din kropp lite stelare när du
frågar din son vad i hela friden han tänker på.
De går ut igen. Du torkar om golvet och suckar lite för dej själv. När
du satt dej i soffan med en kopp kaffe (för att vila efter
golvtorkningen) så kommer ungen in igen med samma cykel bara ännu
lerigare. Nu är du arg (skulle jag vara iallafall) och du ryter till på
din son. Kroppen är nu spänd, magen hård och din röst likaså.
Detta upplever ditt barn i magen. Han eller hon lever med dej i din
kropps rytm genom hela graviditeten. Därifrån kommer en stor del av
ditt barns första kontakt med språket & dess rytm.
Tillbaks till språkmelodin: Ett barn har så tidigt som i sitt andra år
tillägnat sej variationer i tonen av det som sägs. Det har lärt sej att
tex. samma mening betyder olika saker om man ändrar betoningen på de
olika orden i meningen. (t.ex. Vill du SOVA? Vill DU sova? VILL du
sova?)
Språkljuden
När det gäller språkljuden så kan arbetar barn på dessa under sina första år.
Vid fyra år bör barnet ha uppnått en språklig nivå som motsvarar den
vuxnes när det gäller både uttal och grammatik. Inom vissa gränser är
variationer i utvecklingstakten normala. (logoped och med doktor Monica
Westerlund, 1994)
De flesta språk har några språkljud som är svårare än andra. I svenskan är det t.ex. r-, t- och sch-ljuden. Vissa konsonantkombinationer kan också vara svårare för ett barn (t.ex. skr eller str)
(Om ditt barn har svårigheter med de svenska språkljuden , eller något av dem så finns här en massa bra tips för att hjälpa dem http://www1.vgregion.se/blom/Startsidor/tipsochlekar.htm )
Grammatik
Christer
Platzack, professor i nordiska språk, är grammatikforskare och studerar
bl a hur små barn tillägnar sig modersmålets grammatik.
- Det blir
allt tydligare att när barn fogar ihop ord till en mening så gör de
inga fel, säger han. De blir tidigt säkra på var i satsen som verbet
ska placeras, t ex " ha spade" - inte "spade ha".
- Vi tror att det finns en särskild struktur i hjärnan som styr hur
barnet lär in elementär grammatik under sina första år och att alla
barn föds med detta språkanlag oavsett om deras modersmål är svenska
eller afrikaans. Språkanlaget består av ett antal principer för hur ord
och fraser får förenas till större enheter. Dessa principer är
gemensamma för alla mänskliga språk.
Om när denna automatiska ”inlärningstiden” är slut tvistar de lärda. Christer Platzack säger
- Även i djurvärlden finns det en s k kritisk period för inlärning. Om
djuren inte lär sig ett visst beteende före en viss ålder kommer de
aldrig att lära sig det. Meningarna är delade om hur länge denna
inlärningsperiod varar hos människan. Vissa forskare hävdar att den är
slut redan vid fem-årsåldern och andra att den pågår ända till
puberteten.
Automatiserat språk
Rakt av betyder automatiserat språk att man kan prata och förstå ett
språk utan att behöva anstränga sej. När man tittar lite närmare på det
hela finns det två delar till detta också – automatiseringen visar
sejvara två helt olika förmågor. Man delar in dem i automatiserat tal
(aktiva förmågan) och automatiserad förståelse (receptiva förmågan).
Dessa två förmågor behöver inte nödvändigtvis följas åt. Vanligtvis
automatiseras förståelsen först.
Detta med att förstå och kunna prata eller kanske ibland förstå men
inte kunna prata ser vi ganska ofta i de utlandssvenska barnen. Man kan
tro att om man förstår ett språk så kan man också prata men så behöver
fallet alltså inte vara.
Gunilla Ladberg förklarar det så här: ”Den receptiva och den aktiva
språkförmågan: förståelse och det egna talet, är alltså olika förmågor,
som styrs från olika centra i hjärnan. Förståelsen lagras i den bakre,
mottagande delen av hjärnan, talet styrs från ett centrum längre fram i
hjärnan.” (Barn med fler språk, sid 39)
Har du någongång bett en ettåring att göra en sak? Tex att gå och
slänga bananskalet i soporna. Barnet gör det! Alltså förstår han eller
hon det men kan ju absolut inte säga ”Nu går jag och slänger
bananskalet i soporna” Kanske kan han eller hon säga ”nan sopa.”
Så; uttal, grammatik och automatiserat språk utgör alltså den språkliga
basen hos ett barn. När basen väl finns där kan man bygga på och bygga
ut språket. Faktum är att man bygger ut sitt eller sina språk hela
livet.
Den språkliga basen är otroligt viktig. Forskning visar t.o.m. att det
går bättre att lära sej ett andra språk om man samtidigt får en god
grund i sitt första språk. Så den språkliga basen och hur utvecklad
den är, är något som följer en hela livet.
Så hur kan vi ge våra barn en bra språklig bas, speciellt på minoritetsspråket? Detta kommer vi att ta upp i nästa del av denna artikelserie.
