I en ny studie som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Närmare två av tre gravida som testades positivt saknade symtom på covid-19 och forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor.
På Karolinska Universitetssjukhuset infördes screening (PCR-test) för det nya coronaviruset SARS-CoV-2 på alla kvinnor som lades in för förlossning från och med den 25 mars i år. Forskarna bakom den aktuella studien har samlat in dessa data och länkat dem till data från Graviditetsregistret för alla 2 682 kvinnor som födde barn på sjukhuset mellan den 25 mars och 24 juli 2020.
Syftet var att jämföra kvinnor som testats positivt för SARS-CoV-2 med kvinnor som testats negativt för att undersöka samband mellan testpositivitet och medicinska utfall hos mamma och barn. De två grupperna var matchade för ålder, BMI, paritet, utbildningsnivå, födelseland, rökning, sammanboende och sjukdomsstatus före graviditet hos kvinnan.
Totalt 156 kvinnor (5,8 procent) testades positivt för SARS-CoV-2, varav närmare två av tre (65 procent) inte uppvisade några symtom. Att majoriteten testpositiva gravida kvinnor är asymtomatiska stämmer med andra forskningsresultat där screening har införts. Jämfört med testnegativa kvinnor sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad vad gäller förlossningssätt, risk för stor blödning, användning av ryggbedövning, för tidig födsel, vårdtid eller amningsfrekvens. Det var inte heller någon skillnad mellan grupperna gällande barnets hälsa mätt som Apgarpoäng eller födelsevikt.
Kvinnor som testades positivt för det nya coronaviruset hade av oklar anledning lägre förekomst av igångsättning av förlossningen (18.7 procent jämfört med 29.6 procent hos testnegativa kvinnor) och högre förekomst av havandeskapsförgiftning, preeklampsi (7.7 procent jämfört med 4.3 procent).
– Det senare kan eventuellt förklaras av att både havandeskapsförgiftning och covid-19 påverkar ett flertal organ i kroppen och kan uppvisa liknande symtom, säger studiens förstaförfattare Mia Ahlberg, legitimerad barnmorska vid Tema Kvinnohälsa, Graviditet och Förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Att majoriteten av de testpositiva kvinnorna var asymtomatiska påverkar sannolikt studiens resultat, förklarar Mia Ahlberg.
– Andelen kvinnor med symtom var för liten för att kunna utvärdera om dessa kvinnor löper högre risk för komplikationer. Det finns ett flertal rapporter om gravida kvinnor som drabbas av allvarlig covid-19 och sämre utfall. Större studier bör genomföras för att kunna identifiera om kvinnor med symtom, och olika grader av symtom, är en riskgrupp för sämre utfall såsom för tidig födsel, säger hon.
Studien visade också att förekomsten av SARS-CoV-2 var högre bland kvinnor med lägre utbildning (14.2 procent vid <10 års skolgång jämfört med 4.0 procent vid >12 års skolgång), samt bland kvinnor födda i Afrika eller Mellanöstern (10.0 procent) jämfört med kvinnor födda i de nordiska länderna, inklusive Sverige (3,9 procent).
Källa: Karolinska Institutet
