Reformen om kostnadsfria läkemedel till barn har fått ett brett genomslag. Andelen barn som hämtar ut läkemedel har ökat och antalet uttag av läkemedel har ökat med 22 procent justerat för befolkningstillväxten. Under reformåret 2016 ökade uttagen mer bland barn i familjer med lägre inkomster och utbildning än i andra familjer. Det konstaterar Socialstyrelsen i en uppföljning av reformen.
Sedan 2016 har man inte behövt betala för förmånsklassade läkemedel till barn. Andelen barn som hämtat ut läkemedel har sedan dess ökat från 39 procent 2015 till 43 procent 2018. Ett syfte med reformen var att inga barn ska behöva avstå från förmånsklassade läkemedel på grund av föräldrarnas ekonomi.
Med reformen har uttaget av läkemedel ökat för både pojkar och flickor i alla ålders- och inkomstgrupper. Under reformåret var ökningen som störst i gruppen med lägre ekonomisk standard.
– Ökningen av uttag i familjer med ekonomiskt bistånd har sedan faktiskt gått ned litegrann medan antalet uttag fortsatt att öka bland övriga barn. Det kan bero på en ökad andel utrikesfödda bland biståndsmottagarna dessa år, vilka i lägre utsträckning söker vård för sina barn. säger Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen.
I och med reformen flyttades kostnaden för egenavgifterna från patienterna över till regionerna, något som bidragit till merparten, eller ungefär 70 procent av statens ökade kostnader.
– De ökade kostnaderna märktes framför allt under det första året, de har sedan dess planat ut och stabiliserats på en högre nivå, säger Staffan Söderberg.
I rapporten ingår även en enkätundersökning där läkare har intervjuats om sin syn på effekterna av reformen. Drygt en tredjedel av läkarna uppger att reformen har inneburit en ökad efterfrågan på läkemedel till barn, både receptbelagda och de som även kan köpas receptfritt, men som nu är gratis om de skrivs ut på recept. Det finns läkare i enkätundersökningen som anser att föräldrar nu ställer krav på att få mer läkemedel än vad barnet är i behov av. Andra läkare menar att följsamheten mot läkemedelsbehandlingen förbättrats i och med kostnadsfriheten
– Nästan hälften av läkarna säger också att de före reformen träffade föräldrar som uppgav att de inte hade råd att köpa förmånsklassade läkemedel till sina barn, säger Staffan Söderberg.
Sömnmedlet melatonin är ett av de läkemedel som ökat mycket kraftigt, antalet uttag har stigit med 477 procent sedan reformen infördes. Men det finns enligt rapporten flera kända förklaringar till ökningen.
- Sedan 2016 behövs inte längre licens för att förskriva melatonin. Att fler barn diagnosticeras också med adhd, ett tillstånd som ofta medför problem att sova, är en annan förklaring, säger Staffan Söderberg.
Andra läkemedel där framför allt kostnaderna ökat kraftigt är mjukgörande salvor. Andelen barn som det hämtas ut mjukgörande salvor till har nästan dubblerats sedan reformen. Några av regionernas läkemedelskommittéer har uppmärksammat detta och därför rekommenderat att mängden mjukgörande medel ska stå i proportion till barnets behov och endast förskrivas vid sjukdom.
Många av läkemedlen som förskrivs hämtas aldrig ut
När det gäller kostnaderna för barns totala läkemedelskonsumtion står gruppen mjukgörande salvor för 3 procent, vilket är en relativt liten del om man jämför med exempelvis adhd-läkemedel som utgör 15 procent.
En hel del av de läkemedel som förskrivs hämtas aldrig ut. Var femte recept som förskrevs till barn i ådern 0-17 år från november 2016 till oktober 2017 gjordes inga uttag alls på.
– Detta kan bero på att barnets besvär gått över eller att man har läkemedel hemma sedan tidigare, säger Staffan Söderberg.
Hela rapporten kan laddas ner via socialstyrelsen.se
Källa: Socialstyrelsen
